SS Ursae Minoris
SS Ursae Minoris är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Lilla björnen. Den har en skenbar magnitud av ca 17 [2] (G) och kräver ett mycket kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 1,89 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 730 ljusår (ca 530 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på -74 km/s.[4]
| SS Ursae Minoris | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lilla björnen |
| Rektascension | 15t 51m 22,3401 s[1] |
| Deklination | +71° 45′ 11,8343 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | 16,86[2] (G) |
| Stjärntyp | |
| Variabeltyp | Dvärgnova[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -74,00[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +13,085 ± 0,080[1] mas/år Dek.: -12,260 ± 0,088[1] mas/år |
| Parallax () | 1,8871 ± 0,0497[1] |
| Avstånd | 530 ± 10 pc |
| Detaljer | |
| Temperatur | 7 050[4] K |
| Andra beteckningar | |
| 2MASS J15512233+7145118, FBS 1551+719, FBS B 904, PG 1551+719, 1RXS J155122.0+714516, SS Ursae Minoris, Gaia DR2 1696309737421796352, Gaia DR3 1696309737421796352[2][5] | |
Egenskaper
Primärstjärnan SS Ursae Minoris A är en vit till blå stjärna med en effektiv temperatur av ca 7 100 K.[4]
SS Ursae Minoris är en kataklysmiskt variabel dubbelstjärna. Den upptäcktes visuellt och separat genom dess röntgenstrålning 1982 innan observationerna förstods komma från samma objekt.[7] Den klassificeras som en SU Ursae Majoris-variabel av underklass dvärgnova genom att den har både "normala" utbrott av ökad ljusstyrka såväl som ännu ljusstarkare "superutbrott". Men till skillnad från andra SU Ursae Majoris-stjärnor är superutbrotten av längre varaktighet än de vanliga utbrotten.[3] De två stjärnorna kretsar kring med en omloppsperiod av 98 minuter.[3]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, SS Ursae Minoris, 14 maj 2022..