Schweizeritalienska
Schweizeritalienska (italienska italiano svizzera) är en italiensk dialekt som talas i Schweiz. Språket har varit officiellt på federal nivå sedan 1848.[1]
| Schweizeritalienska | |
| Region |  Schweiz |
|---|---|
| Språkfamilj | Indoeuropeiska språk
|
| latinska alfabetet | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Schweiz (som italienska) |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | – |
 Regioner i Schweiz där italienska talas i. | |
Cirka 350 000 personer talar italienska i Schweiz, mestadels i Ticino och i södra delar av Graubünden.[2] Omkring 8 procent av befolkningen har italienska som modersmål och 42 procent beräknas kunna lite italienska.[3] Ticino är den enda kantonen i Schweiz där italienska är det mest talade språket. Detta har lett till att personer i Ticino kan ha en typ av identitetskris mellan Schweiz och Italien.[4].
Skillnader till standarditalienska
Gällande fonologi liknar schweizeritalienska mest italienska dialekter i Lombardiet.[1]
De största skillnaderna mellan standarditalienska och schweizeritalienska finns i lexikon:[5]
| Schweizeritalienska | Standarditalienska | Svenska |
|---|---|---|
| attinenza | provenienza | ursprung |
| autopostale | pullman | buss |
| natel | cellulare | mobiltelefon |
| azione | offerta | erbjudande |
| germanico | tedesco | tysk |
| bilux | abbaglianti | strålkastare |
| servisol | self service | självbetjäning |
| comandare | ordinare | beställa |
| licenziato | laureato | utexaminerad |
Italiensk media i Schweiz
Det italienskspråkiga public service-bolaget i Schweiz är Radiotelevisione svizzera (RSI) som har två TV-kanaler och tre radiokanaler.
Några viktiga tidningar på italienska i Schweiz är:[6]
- Corriere del Ticino
- laRegione Ticino
- Il Grigione Ticino
- Ticionline tio