Stockholm (tätort)

Stockholm är landets såväl ytmässigt största som befolkningsrikaste tätort och den som sträcker sig över störst antal kommuner (12 st). Tätorten omfattar övervägande delen av Stockholms kommun och större delen av dess förortsområde. Genom att det i Statistiska centralbyråns (SCB) definition av en tätort ingår att avståndet mellan bebyggelsedelar ska vara högst 200 meter faller vissa relativt närbelägna områden utanför och utgör i stället egna tätorter. Exempel på detta är bebyggelsen på Lidingö, liksom småorten Geber i Stockholms kommun.

Tätorten har vuxit fram under en lång tid genom att ny bebyggelse fogats till äldre, samt genom att tidigare separata tätorter vuxit samman. Tätorten Stockholm är inte detsamma som Storstockholm, som är ett större område (numera utgörande samma område som Stockholms län).

Tätorten Stockholm avgränsas i väster av Mälaren och i nordväst av Stäket. Järvafältet utgör en så kallad grön kil (obebyggt område) som sträcker sig ned mot bland annat Kista och Rinkeby. I norr sträcker sig den sammanhängande tätbebyggelsen upp till Sollentuna kommun (som dock innan tätortsavgränsningen 2015 ingick i tätorten). I nordost omfattar tätorten området till och med den tidigare tätorten Täby. I öster avgränsas den av fjärden Lilla Värtan, som är så bred att bebyggelsen på Lidingö räknas som egna tätorter. Bebyggelsen i Nacka fram till och med Boo räknas in i tätorten. Nackareservatet och Järlasjön utgör en grön kil som avskiljer Hästhagen, Fisksätra och Saltsjöbaden som egna tätorter. I sydost sträcker sig den sammanhängande bebyggelsen längs Nynäsbanan ned till Handen. Jordbro utgör en söder därom liggande egen tätort. All tätbebyggelse i Tyresö kommun ingår även i tätorten samt all tätbebyggelse (utom Vidja och Gladö kvarn) i Huddinge kommun. I sydväst sträcker sig två "fingrar" längs järnvägen och tunnelbanan som avgränsas av Tullinge respektive Norsborg (båda ingående i tätorten).

Territoriell utökning

Tätortens yta har hela tiden utökats, dels genom bebyggelse på tidigare obebyggd mark i områdets utkanter, dels genom att tidigare separata tätorter växt samman med Stockholm. Dessa data uppdateras i samband med den tätortsavgränsning som SCB gör vart femte år.

• 1960: De tidigare tätorterna Hässelby villastad med Skälby, Södertörns villastad med Ågesta, Barkarby, Trångsund med Stortorp, Glömsta, Nacka, Ursvik, Järva, Bergshamra, Djursholm med Stocksund och Danderyd, Kevinge med Mörby sjukhus, Solgård, Vikdalen med Augustendal, Råstahem med Agnesberg, Frösunda bildade tillsammans med Stockholm med Sundbyberg, Solna, Huddinge och Henriksdal tätorten Stockholm.^[5]
• 1970: De tidigare tätorterna Flemingsberg, Jakobsberg och Tullinge gick upp i Stockholms tätort.
• 1975: De tidigare tätorterna Alby, Bollmora, Fittja, Handen, Kallhäll och Norsborg gick upp i Stockholms tätort.
• 1980: Den tidigare tätorten Stäket gick upp i Stockholms tätort.
• 1995: De tidigare tätorterna Sollentuna och Tyresö gick upp i Stockholms tätort.
• 2015: Den tidigare tätorten Täby gick upp i Stockholms tätort. Samtidigt bröts Sollentuna med mera ut och tätorten Upplands Väsby och Sollentuna bildades.

Före 1960

Statistiska centralbyrån har sedan 1890 gjort undersökningar om tätortsliknande bebyggelser. I samband med detta har man publicerat data som beskriver stadsbebyggelse utan hänsyn till administrativa gränser. I uppgifterna för Stockholm har man beskrivit att sådan bebyggelse omfattar:

• 1900: Stockholm, med Sundbyberg, Dufbo, Hufvudsta, Hagalund, Stocksund, Djursholm, Liljeholmen och en mindre del av Nacka socken.
• 1950: "Stockholm med Sundbyberg, Solna, Huddinge och Henriksdal".^[6]

Tätorten Stockholms befolkning av cirka 1,5 miljoner invånare fördelar sig på följande sätt över de tolv kommuner inom vars gränser någon del av tätorten är belägen:

Noter