Svarthuvad strandpipare

vadarfågel i Australien

Svarthuvad strandpipare[2] (Charadrius cucullatus) är en fåtalig fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar som enbart förekommer i Australien.[3]

Svarthuvad strandpipare
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteCharadrius
ArtSvarthuvad strandpipare
C. cucullatus
Vetenskapligt namn
§ Charadrius cucullatus
Auktor(Gmelin, 1789)
Synonymer
  • Charadrius rubricollis
  • Thinornis cucullatus
  • Thinornis rubricollis
  • Hjälmstrandpipare
  • Svarthuvad pipare

Utseende och läte

Svarthuvad strandpipare är en medelstor (19-21 cm) pipare med svart huvud, vit hancke och svart skulderfläck. Resten av undersidan är vit, ovansidan ljusgrå. Näbben är röd med svart spets och kring ögat syns en röd ögonring. Ungfågeln är mycket blek med sandbrun hjässa, örontäckare och blekgula ben. Lätet är ett kort och pipigt "peet-peet" eller ett skällande "fow-fow".[4]

Utbredning och systematik

Svarthuvad strandpipare förekommer utmed kusterna av södra Australien, Tasmanien och på öar i Bass-sundet. Den behandlas vanligen som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Artepitetet var tidigare rubricollis, men cucullatus har visat sig ha prioritet

Släktestillhörighet

Svarthuvad strandpipare placeras traditionellt tillsammans med chathampiparen i släktet Thinornis. Flera genetiska studier har dock visat att dessa båda står relativt nära typarten i Charadrius, större strandpipare.[5][6][7] Tongivande Clements m.fl. implementerade 2023 dessa resultat i sin systematik och inkluderar Thinornis i Charadrius.

Status

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar (VU). Den har en liten världspopulation som uppskattas till endast 7.000 häckande individer. Fågeln tros dessutom minska i antal, i östra Australien på grund av störningar från människan, hundar och hästar men även predation från införda rävar samt inhemska måsar och kråkfåglar. I västra Australien minskar den inte lika kraftigt och påverkas mest av överbetning och uttorkning orsakad av konstbevattning.[1]

Levnadssätt

Fågeln häckar på sandstränder men besöker utanför häckningstid även saltsjöar. Den lägger två till tre fläckiga beigefärgade ägg i en uppskrapad grop i marken.[4]

Noter

Externa länkar