Tagalog
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tagalog är ett centralfilippinskt språk i den austronesiska språkfamiljen. Tagalog är modersmål för cirka 20 miljoner människor, eller ungefär 25 % av den filippinska befolkningen. Den standardiserade variant av språket som är officiellt språk på Filippinerna kallas för filipino. Språket talas också mycket i delstaten Hawaii där tagalog är det näst mest talade språk efter engelska. Språket talas av över 58 000 människor i delstaten.[1]
| Tagalog | |
| Tagalog | |
| Talas i |  Filippinerna Hawaii |
|---|---|
| Region | centrala & södra Luzon |
| Antal talare | Modersmålstalare: 22 miljoner Övriga: 50 miljoner |
| Språkfamilj | austronesiska språk
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Filippinerna (som filipino) |
| Språkmyndighet | Komisyon sa Wikang Filipino (Commission on the Filipino Language) |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | tl |
| ISO 639‐2 | tgl |
| ISO 639‐3 | tgl |
| SIL | tgl |
Tagalog är nära släkt med de språk som talas i regionerna Bicol och Visayas, till exempel bikol, hiligaynon, waray-waray och cebuano. Språket har influerats i hög grad av spanska, minnan, engelska, malajiska, sanskrit (via malajiska), arabiska (via malajiska/spanska) samt nordfilippinska språk som kapampangan. Fram till slutet av 1800-talet skrevs tagalog med ett eget skriftspråk, baybayin (ibland kallat tagalogskrift). Numera används dock det latinska alfabetet.
Fonologi
Tagalog har 21 fonem: 16 konsonanter och fem vokaler. Språket har en relativt enkel stavelsestruktur. Varje stavelse måste innehålla åtminstone en konsonant och en vokal.
Vokaler
Innan spanjorerna anlände till Filippinerna hade tagalog tre vokalfonem: /a/, /i/ och /u/. Med introducerandet av spanska lånord utökades detta till fem vokalfonem.
Dessa är:
- /a/ en öppen främre orundad vokal som "tall"
- /ɛ/ en mellanöppen främre orundad vokal som "rätt"
- /i/ en sluten främre orundad vokal som "vi"
- /o/ en mellansluten bakre rundad vokal som "bål"
- /u/ en sluten bakre orundad vokal som "fot"
Det finns fyra diftonger: /aɪ/, /oɪ/, /aʊ/ och /iʊ/.
Allofoner
- /a/ höjs något i obetonad position.
- Obetonat /i/ uttalas vanligen [ɪ] som svenskans "sill"
- I ordfinal position kan /i/ uttalas som [ɪ ~ i] eller [ɛ].
- /e/ och /o/ uttalas ibland som [i ~ ɪ] och [u ~ ʊ]
- Obetonat /u/ uttalas vanligen [ʊ] som svenskans "bott"
- Diftongen /aɪ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas [e ~ ɛ ~ eɪ]
- Diftongen /aʊ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas [o ~ ɔ]
Konsonanter
Nedanför finns en tabell över konsonanterna i tagalog. Alla klusiler är oaspirerade. Den velara nasalen förekommer i alla positioner i stavelsen, inklusive initial position.
| Bilabial | Dental / Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | ||
| Klusiler | Tonlös | p | t | k | - [ʔ] | |
| tonande | b | d | g | |||
| Affrikator | Tonlös | (ts, tiy) [tʃ] | ||||
| tonande | (diy) [dʒ] | |||||
| Frikativor | s | (siy) [ʃ] | h | |||
| Nasaler | m | n | ng [ŋ] | |||
| Lateraler | l | |||||
| Flappar | r | |||||
| Halvvokaler | w | y | ||||
Allofoner
- /k/ tenderar att frikativiseras till [x] mellan vokaler, som tyskans "bach"
- /ɾ/ och /d/ var tidigare allofoner, och kan tidvis fortfarande fungera som alternativa uttal.
- En glottal klusil i ordfinal position utesluts ofta när detta ord förekommer mitt i en mening.
Betoning
Betoning är fonemisk i tagalog. Huvudbetoning ligger på antingen den sista eller den nästsista (penultima) stavelsen i ett ord. En vokal förlängs om den får primär eller sekundär betoning förutom när det är den sista stavelsen i ett ord som betonas.
Källor
 | Wikipedia har en upplaga på Tagalog. |