Tryserums socken

Tryserums socken har medeltida ursprung.

År 1853 överfördes till Ringarums socken Fallingeberg och 1914 Grännäs. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tryserums församling och för de borgerliga frågorna till Tryserums landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Tjust-Eds landskommun där denna del senare 1971 uppgick i Valdemarsviks kommun och Östergötlands län.^[2] Församlingen uppgick 1 januari 2010 i Valdemarsviks församling.^[3]

Den 1 januari 2016 inrättades distriktet Tryserum, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Norra Tjusts härad. De sju indelta båtsmännen tillhörde Tjusts båtsmanskompani.^[4][5]

Tryserums socken ligger vid Valdemarsviken och Kvädöfjorden och inåt land vid sjön Vindommen. Sjöar i socknen är Rånen i öster och Kyrksjön i väster samt många småsjöar och gölar. Den tidigare ön Kvädö ligger i Tjusts skärgård liksom socknens enda fiskeläge på ön Källskär. Socknen är utsträckt i väst-östlig riktning och delas i två delar av väg E22, tidigare av kungsvägen Stockholm–Kalmar. Socknen är mycket kuperad med skogklädda, branta urbergshöjder och mellanliggande lersänkor, "kjusor", som är uppodlade. På många ställen har sjöar och våtmarker dikats ut, flerstädes genom att man sprängt djupa diken i berg.^[6][7][1] Vindommen delas med Ukna socken i Västerviks kommun och Hannäs socken i Åtvidabergs kommun. Andra betydande insjöar är Rånen, Brantsbosjön, Kärnhultesjön och Kyrksjön.

Sätesgårdar var Fågelviks herrgård med Fågelviks borgruin,^[8][9] Skönero herrgård,^[10] Hornsbergs slott,^[11] Snällebo herrgård^[12][13] och Vittviks säteri.^[14][15]

Fågelviks herrgård vid Valdemarsviken har bland annat innehafts av Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) och perioden 1429–1446, av Karl Knutsson (Bonde).

Det har funnits gästgiverier i Ingelsbo^[16] och Knappekulla.^[17]

Kända från socknen är flera gravrösen från bronsåldern samt tio gravfält och en fornborg från järnåldern.^{[6][7][18][19]}

Befolkningen ökade från 1 899 1810 till 3 267 1860 varefter den minskade stadigt till 785 1990.^[20]

Namnet (1341 Trisrum) kommer från prästgården vid den gamla kyrkan vid Kyrksjön. Förleden är troligen ett äldre namn på Kyrksjön, Trysjön som i sin tur har förleden try, en buskväxt. Efterleden är rum, 'öppen plats'.^[21]

• Tryserums församling
• Lista över fornlämningar i Tryserums socken

• Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Kalmar län, del 1 Hermes 1957 Libris 1441628
• Tryserum : några kapitel ur Tryserums och Fogelviks historia / av Manne Hofrén 1957, nytryck 1984. Libris 566247
• Boken om Tjust, del 2, Ada Rydström 1921 Libris 422869
• Drotsen Bo Jonsson Grip : välgörare och brutal imperiebyggare : [en biografisk roman] / Anders Bockgård 2009. ISBN 978-91-633-4508-1 Libris 11435412
• Gård och släkt : Tryserum-Hannäs kulturhistoriska stiftelses årsbok 1996- ISSN 1402-2516 Libris 8233202
• Rydström, Ada; Hafström, Gerhard (1921). Boken om Tjust. D. 2 (2., tillökade uppl). Västervik. sid. 1-181. Libris 422869. https://runeberg.org/omtjust/2-2/0007.html 
• Tryserums hembygdsförening årsskrift 1994- ISSN 1401-6036 Libris 4343432

• Arkiv relaterade till Tryserums socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Tryserums socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
• Fornlämningar, Statens historiska museum: Tryserums socken
• Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tryserums socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
• Tryserums socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
• Tryserums socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870