Vetenskapsåret 1893

• 1 maj - World Columbian Exposition öppnas i Chicago till 400-årsminnet av Columbus upptäckt av Amerika. Hamburgaren introduceras.
• 2 juni - I Sverige beslutas det att Högre folkskola kan inrättas på landsbygd eller i stad där inte läroverk finns.
• 11 november - I Visby på den svenska ön Gotland i Östersjön invigs "Östra Folkskolan".

• Bigsbymedaljen: William Johnson Sollas, brittisk geolog och paleontolog. ^[1]
• Copleymedaljen: George Gabriel Stokes, irländsk matematiker och fysiker.
• Davymedaljen:
  • Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist, Nobelpristagare 1901.
  • Joseph Achille Le Bel, fransk kemist.
• De Morgan-medaljen: Felix Klein, tysk matematiker.
• Wollastonmedaljen: Nevil Story Maskelyne, brittisk geolog. ^[2]

• 23 oktober - Ernst Öpik (död 1985), estnisk astronom och astrofysiker.

• 7 januari - Jožef Stefan (född 1835), slovensk fysiker och matematiker.
• 14 maj - Ernst Kummer, (född 1810), tysk matemariker.
• 16 augusti - Jean-Martin Charcot, (född 1825), fransk neurolog.
• 4 december – John Tyndall (född 1820), irländsk fysiker.
• 27 december - Adolf Knop (född 1828), tysk mineralog och geolog.
• 28 december - Richard Spruce (född 1817), brittisk botaniker och forskningsresande.
• Marie Durocher (född 1809), brasiliansk läkare och obstetriker.

• Svensk Lärartidning, årgång 1893, digitaliserad av Projekt Runeberg

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör Vetenskapsåret 1893.
  Bilder & media