Vetlanda

tätort i Vetlanda kommun, Sverige

Vetlanda uttal (tidigare Hvetlanda) är en tätort och centralort i Vetlanda kommun i Jönköpings län.

Vetlanda
Tätort
Centralort
Stadshuset i Vetlanda
Stadshuset i Vetlanda
LandSverige Sverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
KommunVetlanda kommun
DistriktVetlanda distrikt,
Bäckseda distrikt
Koordinater57°25′19″N 15°4′41″Ö / 57.42194°N 15.07806°Ö / 57.42194; 15.07806
Area
 - tätort1 121 hektar (2020)[3]
 - kommun1 600,42 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort13 674 (2020)[3]
 - kommun27 498 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort12,2 inv./hektar
 - kommun17 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortVetlanda
Riktnummer0383
TätortskodT1724[4]
Beb.områdeskod0685TC111 (1960–)[5]
Geonames2663293
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Vetlanda
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Vetlandarunstenen

Historia

Vetlanda har anor som marknads- och tingsplats sedan 1000-talet. Enligt göticisten Petter Rudebeck hade staden en längre historia än så, fast under namnet Vitala. Det moderna Vetlanda har sitt ursprung i ett antal större gårdar, vars namn lever kvar i det centrala Vetlanda. Stadsrättigheterna firades med en stor fest på Stortorget årsskiftet 1919/1920. I mitten av 1960-talet började, liksom i många andra svenska småstäder, en "sanering" och man rev en del äldre hus. Bland hus av den äldre bebyggelsen som finns kvar kan nämnas Sollinska huset, som ligger vid järnvägsstationen, Svedbomska villan, Sparbankshuset och Gamla Stadshuset, alla mitt i staden.

En gång i tiden var Vetlanda en järnvägsknut. Här korsade smalspåriga Vetlanda Järnvägar mot Målilla och Sävsjö den normalspåriga linjen Nässjö–Nybro. Av Vetlandas järnvägar återstår i dag bara Emådalsbanan för godstrafik österut till bruken i Kvillsfors och Pauliström samt linjen till Nässjö. Bland annat genom den satsning som BK Tåg gjorde på privat järnvägsdrift har detta spår till Vetlandas historia kunnat bibehållas. Linjen söderut mot Åseda trafikerades inte efter 2002, stängdes för trafik 2006 och lades ned 2016.

Administrativa tillhörigheter

Vetlanda var och är kyrkby i Vetlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vetlanda landskommun där Vetlanda municipalsamhälle inrättades 11 november 1887. Samhället med kringområde utbröts ur landskommunen 1909 och bildade Vetlanda köping som 1920 ombildades till Vetlanda stad. Stadskommunen uppgick 1971 i Vetlanda kommun med Vetlanda som centralort.[6]

I kyrkligt hänseende har Vetlanda alltid hört till Vetlanda församling.[7]

Orten ingick till 1933 i Östra härads tingslag därefter till 1948 i Östra Njudungs tingslag och sedan till 1971 i Njudungs tingslag. Sedan 1971 ingår Vetlanda i Eksjö tingsrätts domsaga.[8]

Befolkningsutveckling

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Vetlanda, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015 i svart. På kartan syns även tätorten Sjunnen samt del av tätorten Holsbybrunn med svarta gränser och småorten Flugeby med lila gräns.
Befolkningsutvecklingen i Vetlanda 1900–2020[9][10][11][12][13][14][15][16]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1900
  
1 715
1950
  
6 460##
1960
  
9 250517
1965
  
10 091566
1970
  
12 024700
1975
  
12 358750
1980
  
12 416808
1990
  
12 619907
1995
  
12 949931
2000
  
12 559987
2005
  
12 6951 000
2010
  
13 0501 017
2015
  
13 4301 078
2020
  
13 6741 121
Anm.: Sammanvuxen med Tomaslunden och Stensåkra 1960. Sammanvuxen med Bäckseda 1970.
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Stadsdelar

Storgatan i Vetlanda
  • Brunnsgården, Vetlanda
  • Karlslund, Vetlanda
  • Mellangården, Vetlanda
  • Pukargården, Vetlanda
  • Stensåkra, Vetlanda ("gammal småhusstadsdel")
  • Tomaslunden, Vetlanda
  • Östersand, Vetlanda

Näringsliv

Vetlanda är en gammal "träindustristad". I dag domineras stadens näringsliv av Hydro/Sapa som har över 1 000 anställda, samt Elitfönster (före detta Myresjöfönster). Tidigare var även Vetlanda känt för sin tändsticksfabrik (Stickan).

Bankväsende

Östra härads sparbank grundades 1857 och uppgick 1969 i Jönköpings läns sparbank som senare blev en del av Swedbank.

Smålands enskilda bank hade ett kontor i Vetlanda åtminstone från 1860-talet.[17] År 1878 grundades Östra härads folkbank i Vetlanda.[18] Folkbanken uppgick år 1897 i nybildade Hvetlanda bankaktiebolag.[19] Hvetlanda bankaktiebolag uppgick under år 1906 i Sydsvenska kreditaktiebolaget. År 1915 öppnade Skånska Handelsbanken ett kontor i Vetlanda.[20] Dessa banker uppgick sedermera i Nordea, Handelsbanken och SEB.

Idrottslag i Vetlanda

  • Vetlanda FF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som Kalle Strid och Leif Ytterell (sedermera allsvenska spelare)
  • Hvetlanda GIF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som "Legolas" (sedermera allsvensk spelare)
  • Vetlanda MS, Flerfaldiga svenska mästare i speedway (Njudungarna, VMS Elit, Elit Vetlanda, Vetlanda Speedway)
  • Vetlanda BK, Flerfaldiga svenska mästare i bandy med många spelare i landslaget genom åren
  • Hvetlanda BC, F.d. elitklubb i Boule med många svenska mästerskap. Sveriges Mr Boule, Hilbert Björkdal har verkat i klubben i många år.
  • Vetlanda IB, Innebandylag i Division 1
  • Vetlanda HF, Handbollslag i Division 1
  • Vetlanda TK, Tennislag som för närvarande spelar i Division två
  • Skirö AIK, bandy, damlaget spelar i högsta serien, Elitserien och herrlaget i div 1 (20/21).
  • Vetlanda Roddarsällskap, gammal roddförening med en del duktiga roddare, upplöstes 1982

Sevärdheter

  • Sollinska huset (kvarteret Trasten 5) på Järnvägsgatan 9 uppfördes under åren 1902-1903 av den tidens störste industriman i Vetlanda, C.O. Nilsson. Huset byggdes av byggmästare Frans Gustaf Andersson efter ritningar av en tysk arkitekt. Byggnaden är uppförd i två våningar under plåttak, har två sidorisaliter och mellan dem en tvåvåningsveranda mot trädgårdssidan, samt burspråk och ett åttakantigt torn.

Kända personer från Vetlanda

Se även

Noter