Aarschot
Aarschot (nederländskt uttal: [ˈaːrsxɔt]) är en stad och kommun i provinsen Flamländska Brabant i regionen Flandern i Belgien.[2] Aarschot hade 30 019 invånare (2018).[1]
| Aarschot | |||
| Kommun | |||
 Begijnhof och kyrkan Onze-Lieve-Vrouwekerk | |||
| |||
| Land |  Belgien | ||
|---|---|---|---|
| Gemenskap | Flamländska gemenskapen | ||
| Region | Flandern | ||
| Provins | Flamländska Brabant | ||
| Arrondissement | Leuven | ||
| Koordinater | 50°59′08″N 04°50′06″Ö / 50.98556°N 4.83500°Ö | ||
| Area | 62,52 km² | ||
| Folkmängd | 30 019 (2018-04-01)[1] | ||
| Befolkningstäthet | 480 invånare/km² | ||
| Borgmästare | Gwendolyne Rutten (VLD) | ||
| Postnummer | 3200–3202 | ||
| Riktnummer | 013, 014, 016 | ||
| Geonames | 2803430 | ||
  Aarschots läge i Belgien | |||
 Aarschots läge i provinsen Flamländska Brabant | |||
| Webbplats: www.aarschot.be | |||
Aarschot ligger 16 km nordost om Leuven, vid Dyles biflod Demer.[2] I staden finns kyrkan Onze Lieve Vrowekerk från 1200-talet som är ett mycket bra exemplar på den så kallade Demergotiken.[2] Aarschot har en varierande industri med bland annat många brännerier och bryggerier, garverier och produktion av kläder, möbler och järnvaror.[2]
Historia
Aarschot var under medeltiden ett baroni, som 1533 av Karl V upphöjdes till hertigdöme, som förlänades grevarna av Croÿ. Sedan dessa dött ut under 1600-talet, kom Aarschot under riksfurstarna (sedermera hertigarna) av Arenberg.[3]
Under första världskriget utkämpades 18 och 19 augusti 1914 vid Aarschot en skarp arriärgardesstrid mellan en del av 3:e belgiska armédivisionen och en division av den framträngande 2:a tyska armékåren, tillhörande von Klucks armé.[4]
Referenser
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Aarschot.- Officiell webbplats
