1914

Januari

• 8 januari – Ett sjukhus i London sätter in radium i cancerbehandlingen ^[1].
• 12 januari – Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag ^[1].
• 13 januari – Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord, som han är oskyldig till.
• 21 januari – USA:s marinsoldater lämnar Panama ^[2].
• 29 januari–19 oktober – USA skickar i flera omgångar marinsoldater till Haiti för att skydda amerikaner under en revolution ^[2].
• 30 januari – 24 personer omkommer vid en gasexplosion i en gruva utanför Dortmund i Tyskland ^[3].

Februari

• 6 februari – 30 000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget, där de går till borggården på Stockholms slott och kräver förstärkning av den svenska krigsmakten ^[4]. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik ^[5], vilket leder till regeringens avgång.
• 8 februari – Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50 000 arbetare i protest mot Bondetåget i Sverige ^[6]. I ett manifest till Karl Staaff betonar de att "folkets vilja" ensam skall bestämma i Sverige ^[5] .
• 10 februari – Sveriges regering med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot att kungen i sitt tal åsidosatt parlamentarismen och tagit ställning mot statsministerns försvarspolitik.^[4]. Kungen vägrar ta tillbaka sina uttalanden från Borggårdstalet, "Jag vill ej beröva mig rätten att fritt meddela mig med Sveriges folk", och därmed lyckas han åstadkomma regeringsskifte i Sverige ^[5].
• 16 februari – Landshövding Hjalmar Hammarskjöld bildar en opolitisk ministär, till namnet en partipolitiskt obunden ämbetsmannaregering, men med högerorientering ^[4]. På programmet finns nyval till AK ^[5].
• Före 26 februari – Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
• 26 februari – Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm ^[1].

Mars

• 27 mars – Extravalet till AK i Sverige medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna. Regeringen Hammarskjöld sitter kvar ^[6]. Högern blir största parti i AK, SAP går om liberalerna, som backar med 6 %. Svenska regeringen sitter kvar, och då 70 % av de röstberättigande deltar är det Sveriges dittills högsta valdeltagande ^[5].

April

• 21 april – USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
• 25 april – Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona ^[6].

Maj

• 1 maj – Första utställningen med modern fransk konst har vernissage i Dresden, och speciell beundran får impressionisterna med Claude Monet i spetsen ^[4]
• 15 maj – Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige öppnas i Malmö med målet att stimulera svensk export av industriprodukter till Sveriges grannar runt Östersjön ^[4], som Danmark, Tyskland. 1 724 utställare deltar, och Ferdinand Boberg har ritat utställningsbyggnaden i nationalromantisk stil ^[5].
• 20 maj – Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop ^[6], och för andra gången i Svenska kyrkans historia har biskopen tidigare inte varit biskop, samma sak hände med Johan Olof Wallin ^[5].
• 28 maj – Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien ^[6].
• 29 maj – 1 024 personer omkommer i Kanada då ångbåten "RMS Empress of Ireland" sjunker efter en kollision på Saint Lawrencefloden ^[3].

Juni

• Juni–Juli – USA skickar flottsoldater till Dominikanska republiken under revolutionär aktivitet och stoppar bombningen av Puerto Plata och upprätthåller Santo Domingo stad som "neutral zon" ^[2].
• 2 juni – Fysikern Archibald Low överför rörliga bilder på långa avstånd ^[1].
• 7 juni – Arbetet med den drygt åtta mil långa Panamakanalen avslutat, och första passagen genom kanalen sker ^[4]. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och cirka 6 000 människoliv.
• 13 juni – En 13-årig pojke i Gustav Vasa folkskola stämmer sin överlärare för misshandel, och debatt om skollagen uppstår ^[5].
• 28 juni – Ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike mördas vid besök i Sarajevo av serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket rubbar de svaga relationerna i Europa och bäddar för stor militär konflikt ^[4]. Mördaren är 19 år ^[1]. Även Franz Ferdinands hustru mördas.

Juli

• 6 juli – Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
• 23 juli – Österrike-Ungern ställer ett ultimatum med tio krav till Serbien, som får två dagar att svara.
• 25 juli
  • Serbien svarar på Österrike-Ungerns ultimatum från 23 juli, och går med på de flesta krav, men inte alla.
  • Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar före första världskrigets utbrott.
• 28 juli – Österrike-Ungern förklarar Serbien krig, vilket inleder den så kallade svarta veckan.^[4].
• 30 juli – Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
• 31 juli – Danmark, Norge och Sverige förklarar sig neutrala i konflikten mellan Österrike-Ungern och Serbien ^[5].

Augusti

• 1 augusti
  • Tyskland förklarar Ryssland krig ^[4]. Allmän mobilisering i Frankrike ^[1] och Tyskland.
  • Sommarstiljen i Sverige bryts. Hamstring börjar i butikerna, och folk försöker växla in sedlar mot guld. SAP sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld ^[5] i försvarsfrågan. När nu stormaktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
• 2 augusti – Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
• 3 augusti – Tyskland förklarar Frankrike krig och går genom neutrala Belgien ^[4]. De tyska soldaterna tränger in i Frankrike, vars soldater retirerar ^[1]. Frankrike har avvisat Tysklands begäran.
  • Sverige förklarar sig neutralt i stormaktskriget ^[6], och Norge gör samma sak. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
• 4 augusti – Storbritannien förklarar Tyskland krig ^[7] då man garanterat Belgiens neutralitet.
• 6 augusti – Österrike-Ungern förklarar krig mot Ryssland. Serbien förklarar krig mot Tyskland.^[4]
• 7 augusti – Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.
• 12 augusti – Storbritannien förklarar krig mot Österrike-Ungern.^[4]
• 15 augusti
  • Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina.
  • Panamakanalen öppnas officiellt av USA:s president Woodrow Wilson ^[1].
• 18 augusti – Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.
• 20 augusti – Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.
• 21 augusti - En total solförmörkelse inträffade över Sverige.
• 22 augusti – Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.
• 23 augusti – Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.
• 26–30 augusti – Tyskland besegrar Ryssland i slaget vid Tannenberg ^[1].
• 28 augusti – Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.
• 31 augusti – Tyska soldater nära Paris, franska regeringen flyr ^[1].
• Augusti
  • Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige.
  • Vid krigsutbrottet reser tusentals utlänningar hem genom neutrala Sverige ^[6].

September

• 1 september – Staden Sankt Petersburg i Ryssland byter namn till det mindre tyskklingande Petrograd.^[4]
• 3 september – Sedan Pius X har avlidit den 20 augusti väljs Giacomo Paolo Giovanni Battista della Chiesa till påve och tar namnet Benedictus XV.
• 5 september – Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.
• 6 september – Första Marne-slaget börjar med fransk motoffensiv ^[1]. I striderna deltar ca 2 miljoner soldater, och ca 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.
• 8 september – Folkungaskolan i Linköping grundas.
• 11 september – Den tyska offensiven hejdas vid Marne ^[7].
• 12 september – Sveriges riksdag antar enigt den svenska regeringens förslag till 1914 års härordning, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret ^[6] och utökning av svenska flottans kapacitet ^[5].
• 22 september – Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.
• 25 september – Andrakammarvalet i Sverige medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Regeringen Hammarskjöld sitter kvar ^[6]. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.
• 28 september – Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bl.a. utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.
• 30 september – Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för "det Stockholm som ville synas" ^[8].

Oktober

• 4 oktober – Baltiska utställningen i Malmö avslutas.
• 9 oktober – Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.
• 15 oktober – Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
• 19 oktober
  • Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor.
  • Fyrar och lysbojar vid Sveriges sydkust släcks efter tyska påtryckningar ^[6]. Därmed får brittiska krigsfartyg svårare att ta sig in i Östersjön ^[5].
• 28 oktober – Osmanska riket spärrar Dardanellerna ^[7] och beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet från krigsfartyg ^[7]. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.

November

• 1 november
  • En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust – slaget vid Coronel.
  • Paul von Hindenburg utnämns till Tysklands befälhavare på östfronten ^[1].
• 2 november – Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.
• 5 november
  • Frankrike, Ryssland och Storbritannien förklarar Osmanska riket krig ^[7].
  • Storbritannien annekterar Cypern.
• 8 november – Nathan Söderblom vigs till Sveriges ärkebiskop i Uppsala domkyrka ^[4].
• 11 november – Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Łódź i Polen.
• 17 november – Frank Hellers roman Herr Collins affärer i London ^[1].
• 25 november – Tyskarna intar Łódź.
• November – De svenska Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.

December

• 2 december
  • Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt ^[6].
  • Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.
• 8 december – Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare – den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.
• 10 december – Utdelningen av Nobelprisen ställs in ^[6].
• 17 december – Drottning Victoria av Sverige besöker Berlin och träffar Tysklands kejsare, rikskansler och utrikesminister, och hon visar förståelse för tyska synpunkter på kriget ^[5].
• 18–19 december – Trekonungamötet i Malmö i Sverige äger rum. På Sveriges kung Gustaf V:s initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas enighet, neutralitet och gemensamma intressen under världskonflikten ^[4].
• 31 december – Under året har 37 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige ^[9].

Okänt datum

• Fiendskap, utan krigsförklaring, mellan USA och Mexiko följer Dolphinaffären och Pancho Villas räder. USA besätter staden Veracruz ^[2].
• Benämningen på tjänsteflickorna i Danmark ändras till "husassistent".^[10]
• Naturvetenskapliga Föreningen vid Stockholms universitet grundas. Redan året innan upptog dock Naturvetarna spextraditionen och satte upp det första Naturvetarspexet, "Opp och hoppa".
• UD:s presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget.
• Storbritannien inför sommartid ^[7].
• Suffragettdemonstration i London ^[7].
• Malmö, Sverige drabbas av en stor översvämning och stadens centrala gator blir fulla med vatten. Stora materiella skador ^[11].
• Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg.
• Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse.
• Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas.
• Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol.
• Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet ^[6] och inför tobaksskatt.
• Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha.
• Den svenska utvisningslagen träder i kraft ^[12].
• Den svenska Folkskoleöverstyrelsen inrättas och beslutar om enhetlig fyraårig folkskollärarutbildning ^[13].
• Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium.
• Kockums varv i Malmö sjösätter sin första ubåt Svärdfisken.
• Simundervisning införs permanent i folkskolorna Stockholm i Sverige då så gott som alla ortens skolor skaffat simbassäng stor nog för denna verksamhet.
• I Sverige grundas Folkskoleöverstyrelsen, som styrelse för folkskolorna ^[13].
• En 25-öresbok med landstormsanektorer säljs i Sverige till förmån för Kvinnornas Uppbåd.
• Sverige ger ut enkronorssedlar på grund av befarad silverbrist ^[6].
• Första numret av KF:s tidskrift Konsumentbladet utkommer ^[14].

• 5 januari
  • Nicolas de Staël, rysk konstnär.
  • George Reeves, amerikansk skådespelare.
• 8 januari – Gerda Nilsson, svensk socialistisk riksdagspolitiker.
• 11 januari – Joseph L. Fisher, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1981.
• 12 januari
  • Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner.
  • Edward Gurney, amerikansk republikansk politiker.
• 16 januari – Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton).
• 17 januari – Kurt Franz, tysk SS-officer, kommendant i Treblinka.
• 30 januari
  • Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
  • Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
• 3 februari – Edward Sinclair, brittisk skådespelare.
• 4 februari – Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
• 9 februari – Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist.
• 14 februari
  • Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare.
  • Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer.
• 17 februari – Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare.
• 24 februari – Zachary Scott, amerikansk skådespelare.
• 26 februari
  • Robert Alda, amerikansk skådespelare.
  • William Stratton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1953–1961.
• 27 februari – Olov Wigren, svensk skådespelare.
• 1 mars – Ralph Ellison, amerikansk författare.
• 6 mars
  • Maks Luburić, kroatisk general och Ustaša–medlem.
  • Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare.
• 7 mars – Stephen L.R. McNichols, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1957–1963.
• 12 mars – Julia Lennon, John Lennons mor.
• 13 mars – Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör.
• 26 mars – Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare.
• 28 mars – Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare.
• 31 mars
  • Dagmar Lange, svensk deckarförfattare, pseud. Maria Lang.
  • Octavio Paz, mexikansk författare, nobelpristagare 1990.
• 1 april – Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
• 2 april
  • Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare.
  • Hans J. Wegner, dansk arkitekt och möbelformgivare.
• 8 april – María Félix, mexikansk skådespelare.
• 14 april – Kari Grønn, norsk skådespelare.
• 18 april – Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
• 22 april – Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.
• 8 maj – Romain Gary, fransk författare, diplomat och filmregissör.
• 12 maj – Bertus Aafjes, nederländsk journalist och författare.
• 13 maj – Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937–1949.
• 15 maj – Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.
• 16 maj – Astrid Carlson, svensk skådespelare.
• 18 maj – Pierre Balmain, fransk modeskapare.
• 22 maj – Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
• 29 maj – Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.
• 5 juni – Rose Hill, brittisk skådespelare.
• 15 juni – Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982–1984.
• 18 juni – E.G. Marshall, amerikansk skådespelare.
• 19 juni – Alan Cranston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1993.
• 24 juni – Kari Diesen, norsk skådespelare.
• 25 juni – Mavis Pugh, brittisk skådespelare.
• 1 juli – Ahmad Hasan al-Bakr, irakisk president.
• 8 juli
  • Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker.
  • Folke Udenius, svensk skådespelare.
• 9 juli – Willi Stoph, östtysk politiker.
• 10 juli – Henrik Schildt, svensk skådespelare.
• 15 juli
  • Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (gitarr, banjo).
  • Akhtar Hameed Khan, pakistansk underutvecklingsaktivist och samhällsvetare.
• 21 juli – Philippe Ariès, fransk historiker.
• 23 juli – Alf Prøysen, norsk visdiktare.
• 25 juli – Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
• 26 juli – C. Farris Bryant, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1961–1965.
• 28 juli – Woody Strode, amerikansk skådespelare.
• 30 juli – Mario Bava, italiensk filmregissör.
• 31 juli
  • Ignacy Jeż, polsk romersk-katolsk biskop.
  • Louis de Funès, fransk skådespelare.
• 9 augusti – Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
• 10 augusti – Ken Annakin, brittisk filmregissör, producent och manusförfattare.
• 11 augusti – José Silva, parapsykologisk författare.
• 14 augusti – Stieg Trenter, svensk journalist och deckarförfattare ^[6].
• 22 augusti – Gunnar Hübinette, svensk lantbrukare och moderat politiker.
• 26 augusti – Julio Cortázar, argentinsk författare.
• 4 september – Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.
• 7 september – James Van Allen, amerikansk astrofysiker
• 8 september
  • Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972–1991.
  • Erik Carlsson, svensk bonde och centerpartistisk politiker.
• 10 september
  • Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963–1969.
  • Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.
• 14 september – Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
• 20 september – Kenneth More, brittisk skådespelare.
• 25 september
  • Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
  • Devi Lal, chefsminister i Haryana 1987–1989.
• 28 september – Henrik Åkerlund, svensk docent och moderat politiker.
• 1 oktober – Daniel Boorstin, amerikansk historiker, advokat och författare.
• 2 oktober – Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.
• 6 oktober – Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande ^[15].
• 10 oktober – Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.
• 15 oktober – Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
• 20 oktober – Arne Jones, svensk skulptör ^[6].
• 21 oktober – Martin Gardner, amerikansk matematiker, författare och kolumnist.
• 24 oktober – Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
• 26 oktober – Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
• 27 oktober – Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
• 28 oktober
  • Dody Goodman, amerikansk komiker och skådespelerska.
  • Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
  • Ria Wägner, svensk journalist och TV-programledare.
• 31 oktober – Robert E. Smylie, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1955–1967.
• 3 november – John T. Connor, amerikansk företagsledare och politiker.
• 4 november – Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954–1957.
• 9 november – Hedy Lamarr, österrikisk-amerikansk skådespelare och uppfinnare.
• 11 november – Mel Leven, amerikansk kompositör och textförfattare.
• 16 november – Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
• 25 november – Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
• 29 november – Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
• 10 december – Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
• 13 december – Alan Bullock, brittisk historiker – Adolf Hitler – en studie i tyranni.
• 14 december – Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979–1984.
• 20 december – Harry F. Byrd, Jr., amerikansk politiker, senator 1965–1983.
• 21 december
  • Einar Gustafsson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
  • Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
• 26 december – Richard Widmark, amerikansk skådespelare.
• 30 december – Bert Parks, amerikansk sångare.
• Marcel Bich, fransk industriman.

Första kvartalet

Januari

• 26 januari – Lyman R. Casey, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1893.

Februari

• 13 februari – Alphonse Bertillon, 60, fransk antropolog.

Mars

• 5 mars – William A. Massey, 57, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1913.

Andra kvartalet

April

• 20 april – Ivar Wickman, 41, svensk läkare.
• 24 april – Benito Menni, 73, italiensk katolsk präst, helgon.

Maj

• 23 maj – William O'Connell Bradley, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kentucky 1895–1899, senator 1909–1914.

Juni

• 18 juni – Sílvio Romero, 63, brasiliansk författare.
• 19 juni – Brandon Thomas, 65, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
• 21 juni – Bertha von Suttner, 71, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.
• 28 juni – Franz Ferdinand, 50, Österrikes tronföljare.

Tredje kvartalet

Juli

• 1 juli – August Storm, 51, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
• 23 juli – Vladimir Mesjtjerskij, 75, rysk författare.
• 31 juli – Jean Jaurès, 54, fransk socialist och antimilitarist.

Augusti

• 6 augusti – Ellen Wilson, 54, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
• 20 augusti – Pius X, 79, påve sedan 1903.
• 27 augusti – Eugen von Böhm-Bawerk, 63, österrikisk nationalekonom.

September

• 13 september – Charles N. Felton, 82, amerikansk republikansk politiker, senator 1891–1893.
• 18 september – Johan Forssell, 59, svensk folkskollärare och politiker (liberal, senare socialdemokrat).
• 26 september – August Macke, 27, tysk konstnär.
• 29 september – Alf Wallander, 51, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 1 oktober – Kitty Kielland, 71, norsk målare.

November

• 4 november – John Kean, 61, amerikansk republikansk politiker, senator 1899–1911.
• 14 november – Frederick Sleigh Roberts, 82, brittisk fältmarskalk.
• 18 november – Karolina Kózka, 16, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.

December

• 22 december – William S. West, 65, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914.

• Fysik – Max von Laue, Tyskland
• Kemi – Theodore William Richards, USA
• Medicin – Robert Bárány, Österrike
• Litteratur – Inget pris utdelades
• Fred – Inget pris utdelades

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1914.
  Bilder & media