Anders Tegnell
Nils Anders Tegnell, född 17 april 1956 i Uppsala församling[1] i Uppsala, är en svensk läkare och ämbetsman. Han var mellan 2013 och 2022 statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Han var mycket ofta förekommande i svenska medier under Covid-19-pandemin.
| Anders Tegnell | |
 Anders Tegnell vid en presskonferens på Karolinska institutets område i Solna i april 2020. | |
| Född | 17 april 1956 Uppsala församling, Uppsala län, Sverige |
|---|---|
| Nationalitet |  Sverige |
| Yrke/uppdrag | Läkare och ämbetsman |
| Känd för | Statsepidemiolog under Covid-19-pandemin i Sverige |
| Föräldrar | Ingemar Tegnell (1932–2017) Karin, född Olsson (1931–1972) |
Biografi
Bakgrund
Tegnell tillbringade sin första tid i Uppsala, där fadern Ingemar Tegnell (1932–2017) studerade till agronom och modern Karin, född Olsson (1931–1972), arbetade vid Postverket.[2] Han växte därefter upp i Linköping, med undantag för en tid i Etiopien, där fadern arbetade med olika utvecklingsprojekt.[3] Tegnell studerade under gymnasietiden vid Katedralskolan i Linköping.[4]
Karriär
Tegnell avlade 1985 läkarexamen vid Lunds universitet. Han tjänstgjorde därefter som AT-läkare vid Östersunds sjukhus.[5] Han genomförde sin specialistutbildning i Linköping och inriktade sig då på infektionssjukdomar.[6] År 1990 deltog han som länets infektionsläkare i vården av en person som drabbats av en oidentifierad blödarfeber.[7][8]
Tegnell har under flera perioder varit verksam utomlands. Mellan 1990 och 1993 arbetade han för Världshälsoorganisationen (WHO) i Laos.[9] År 1995 utbröt ebolafeber i staden Kikwit, belägen 25 mil öster om dåvarande Zaires huvudstad Kinshasa. Tegnell, som då var smittskyddsläkare i Linköping samt knuten till Linköpings universitet, ingick i den grupp svenska experter tillhöriga Läkare utan gränser som reste dit på uppdrag av Räddningsverket.[7][10] Sjukhuspersonalen hade då övergivit sjukhuset av rädsla för smittan. I efterhand har Tegnell berättat att det i Sverige fanns en oro för att gruppen skulle ta med sig sjukdomen tillbaka till Sverige.[11] Gruppen satte läkarstudenter att undervisa befolkningen i byarna runtom staden hur man bäst undvek smittan. Studenterna tog sig till byarna på cyklar, som flugits ner från Sverige.[4] Tegnell arbetade senare vid EU-kommissionen i Luxemburg med bakterier som kan användas för terrorändamål, exempelvis mjältbrand.[8]
Tegnell disputerade 2003 i medicin vid Linköpings universitet; avhandlingen[12] handlar om infektionsrisker vid hjärtkirurgi. Följande år avlade han en naturvetenskaplig masterexamen i epidemiologi vid London School of Hygiene & Tropical Medicine vid University of London.[5][13] Åren 2004 och 2005 arbetade han vid Smittskyddsinstitutet och från 2005 vid Socialstyrelsen,[5] där han mellan 2010 och 2012 var medicinalråd och chef för Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.[5][14] Han var 2012 och 2013 avdelningschef vid Smittskyddsinstitutet.[5]
.jpg)
Tegnell utsågs 1 mars 2013 till statsepidemiolog,[15] först vid Smittskyddsinstitutet och från och med den 1 januari 2014 vid Folkhälsomyndigheten. I samband med coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige blev han flitigt intervjuad i svenska och utländska medier om Folkhälsomyndighetens arbete med att begränsa smittspridningen inom landet.[16] I sin roll som statsepidemiolog mötte Tegnell såväl beröm som kritik för den svenska strategin för att möta coronapandemin.[17] Den 14 mars 2022 avslutade Tegnell sin tjänst som statsepidemiolog för att arbeta för WHO[18], en anställning han sedermera inte fick.[19] Tegnell är nu (2023) senior rådgivare med fokus på internationellt samarbete på Folkhälsomyndigheten.[20]
Tegnell invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 2005.[5] Hans inträdesanförande handlade om pandemiernas påverkan på samhället.[21] År 2020 utsågs Tegnell till Årets alumn vid Linköpings universitet.[22]
Litteratur
År 2023 beskrev Tegnell sitt perspektiv på pandemin i boken Tankar efter en pandemi. Och lärdomarna inför nästa.[23]
Privatliv
Anders Tegnell är gift med Margit Neher (född 1959), med vilken han har tre döttrar.[4] Han är bosatt i Vreta kloster i Östergötland.[8]
Källor
Tryckta källor
- Tegnell, Anders; Härgestam, Fanny (2023). Tankar efter en pandemi. Och lärdomarna inför nästa. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 9789127183131
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Anders Tegnell.
Wikiquote har citat av eller om Anders Tegnell.- Publikationsförteckning på SwePub
| Företrädare: Annika Linde | Sveriges statsepidemiolog 2013–2022 | Efterträdare: Anders Lindblom |