1956

Januari

• 1 januari – Sudan blir självständig stat ^[1].
• 1 januari–31 december – 4 834 klassrum byggs i Polen bara under 1956, vilket möjliggör för Polens regering att maximumlagstadga hur lång barnens skolväg får vara.
• 13 januari – 20 personer, 12 av dem skolungdomar, dödas när ett skenande malmtåg kolliderar med en rälsbuss vid Ställdalen i Västmanland ^[2].
• 18 januari – Det svenska TV-programmet Hemma, som handlar om hem och matlagning och leds av Ria Wägner, sänds för första gången ^[3].
• 23 januari – Danmarks första motorväg öppnas med en sträckning mellan Kongens Lyngby och Hørsholm. Uppförandet av motorvägen kostar 35 miljoner danska kronor.^[4]
• 25 januari – De 7:e olympiska vinterspelen invigs Cortina d'Ampezzo i Italien med deltagare från 32 länder ^[5].
• 26 januari – Den så kallade Porkalaparentesen tar slut, när Porkala-området officiellt återigen blir finskt efter att i 11 år ha arrenderats ut till Sovjetunionen ^[1].
• 27 januari – Finland inträder i Nordiska rådet.

Februari

• 3 februari – Den svenska universitetsutredningen konstaterar att det råder brist på naturvetare och ingenjörer ^[6].
• 10 februari – Eugene O'Neills drama Lång dags färd mot natt uruppförs enligt författarens testamente på Dramaten i Stockholm i regi av Bengt Ekerot. I dramat om familjen Tyrone spelar Inga Tidblad modern och Lars Hanson fadern ^[3]. Jarl Kulle är också med och spelar pjäsen ^[2].
• 11 februari – De brittiska diplomaterna Guy Burgess och Donald Maclean, som försvann i Moskva 1951, framträder i Moskva vilket bekräftar rykten om att de spionerat åt Sovjetunionen ^[2].
• 15 februari – Agrarernas kandidat Urho Kekkonen vinner presidentvalet i Finland.^[5]
• 25 februari – Nikita Chrusjtjov hållet ett tal där han angriper personkulten av Josef Stalin, på sovjetiska kommunistpartiets 20:e kongress.^[5]
• 26 februari
  • Stockholm får sin första kvinnliga taxiförare.^[6]
  • Svensken Ulf Schmidt vinner finalen i amerikanska inomhusmästerskapen i tennis genom att besegra en annan svensk, Sven Davidson.^[6]

Mars

• 1 mars – Urho Kekkonen blir vald till Finlands president.
• 2 mars – Marocko blir självständigt vid en ceremoni i Paris ^[1].
• 20 mars – Tunisien blir självständigt efter att ha stått under franskt protektorat sedan 1883.^[6]
• 23 mars – Pakistan blir världens första islamistiska stat.
• 28 mars – 16 personer omkommer då en rälsbuss kolliderar med ett godståg 6 kilometer norr om Arvidsjaur, Sverige ^[7].
• 29 mars – Sveriges statsminister Tage Erlander och Bondeförbundets ledare Gunnar Hedlund avlägger officiellt besök i Moskva.

April

• 3 april – När Sveriges statsminister Tage Erlander är på statsbesök i Sovjetunionen lovar de sovjetiska ledarna att frige Raoul Wallenberg om han finns i Sovjetunionen ^[3].
• 18 april – Furst Rainier III av Monaco gifter sig med amerikanska filmstjärnan Grace Kelly.^[5]
• 27 april – Rocky Marciano världsmästare i tungviktsboxning, drar sig tillbaka efter att ha gått obesegrad genom 49 proffsmatcher.^[5]

Maj

• 21 maj – Den första flugburna amerikanska vätebomben sprängs över Nauruatollen i Stilla havet ^[8].
• 23 maj – Den svenska riksdagen avskaffar priskontrollnämnden, som infördes under kriget. Så gott som alla priser är nu fria.^[6]
• 24 maj – Sveriges riksdag beslutar att reguljära svenska TV-sändningar skall starta och ger Radiotjänst monopol på dem.^[5] TV skall, liksom radion, finansieras genom licenser och utan reklam ^[3], och TV-nätet skall byggas ut så att inga medborgare missgynnas.

Juni

• 3 juni – Under möbelmässan i Dortmund presenteras den första diskmaskinen för hushållsbruk.^[5]
• 8 juni – Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på officiellt besök till Sverige, och anländer till Skeppsholmen där svenska politikern Ulla Lindström avskaffar hovnigningen i Sverige ^[9].
• 10 juni – Ryttartävlingarna vid olympiska sommarspelen invigs i Stockholm, då värdorten Melbourne måste avstå från tävlingen på grund av Australiens hårda karantänregler ^[3]. Tävlingarna pågår till 17 juni.
• 13 juni – De sista brittiska styrkorna lämnar Port Said i Egypten.
• 14 juni – USA:s arméflagga antas.^[10]
• 18 juni – Stockholms stadsfullmäktige antar generalplaneberednings framlagda förslag om ett andra tunnelbanesystem.
• 20 juni – 74 personer omkommer då ett venezolanskt flygplan störtar i havet utanför Asbury Park New Jersey, USA ^[7].
• 23 juni – Gamal Abdel Nasser väljs till Egyptens president och en folkomröstning godkänner hans förslag till ny konstitution för Egypten. De sista brittiska soldaterna har gett sig av ^[2].
• 25 juni – För att avhjälpa den svåra svenska bostadsbristen beslutar riksdagen att 53 000 lägenheter skall byggas på ett år.^[6]
• 28 juni – Ett arbetaruppror i Poznań slås ner av militären.^[5] 53 personer dödas och över 300 skadas då regimen sätter in militärflygplan och pansar ^[2].
• 30 juni – 128 personer omkommer då två trafikflygplan kolliderar över Grand Canyon, USA ^[7].

Juli

• 1 juli – Spritservering utan mattvång införs på försök i ett femtiotal restauranger i Sverige.^[6]
• 17 juli – Carl Gustaf von Rosen avgår som chef för Etiopiska flygvapnet, som han i 10 års tid varit med och byggt upp.^[5]
• 19−20 juli – Storbritannien och USA förklarar att Egypten inte kan beviljas lån för att bygga Assuandammen.
• 25 juli – Italienska passagerarfartyget M/S Andrea Doria förliser efter sammanstötning med Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm.^[5] Kollisionen inträffar 200 nautiska mil utanför New York på USA:s östkust och 56 av 1 660 ombordvarande personer på Andrea Doria omkommer ^[3]. Olyckan inträffar i svår dimma, och av de omkomna är 51 passagerare och 5 besättningsmedlemmar.
• 26 juli – Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser förstatligar Suezkanalen vilket fördöms av Storbritannien och USA ^[1].

Augusti

• 3 augusti – Volvo Amazon presenteras.
• 6 augusti – En sprängämnesfabrik i Colombia exploderar, och över 1 000 personer omkommer ^[7].
• 8 augusti – I Belgien omkommer 273 personer vid en gruvolycka ^[7].
• 15 augusti – Radiolicens nr. 2 500 000 löses i Sverige.
• 21 augusti – En instrumentmakare vid LM Ericsson häktas för spioneri för Sovjetunionens räkning och döms senare till 12 års fängelse.^[6]
• 25 augusti
  • Sveriges första läroverk för vuxenstuderande invigs i Norrköping.^[5]
  • Vraket efter regalskeppet Vasa hittas av dykaren Anders Franzén.^[11]

September

• 2 september – 120 personer omkommer då en bro rasar under ett tåg i Mahbubnagar, Indien ^[7].
• 3 september – Metallbasen Arne Geijer väljs till ny ordförande för LO efter Axel Strand.^[5]
• 4 september – Svenska licensbelagda TV-sändningar startar officiellt klockan 20:00 med programmet Tänker ni rösta?, lett av Lennart Hyland.
• 14 september – Den svenska byggbranschen förevisar en ny teknik där färdiga byggelement lyfts på plats av kranar och monteras samman.^[6]
• 16 september – Högerpartiet går framåt i det svenska andrakammarvalet. Regeringspartierna går tillbaka men behåller majoriteten.^[6] Högerpartiet och Folkpartiet gör ATP-frågan till den stora valfrågan för att försöka överta regeringsmakten.
• 22 september – Ove Fundin blir världsmästare i speedway på Wembley i London.
• 30 september – Ingemar Johansson vinner EM-titeln i tungviktsboxning genom att slå ut italienaren Cavacchi i Bologna.

Oktober

• 4 oktober – Torsten Kreuger säljer Stockholms-Tidningen och Aftonbladet till LO.^[6]
• 20 oktober – J. R. R. Tolkiens bok Sagan om konungens återkomst utkommer på engelska.
• 23 oktober – I Ungern inleds ett folkligt uppror mot den kommunistiska regeringen, och den 7 meter höga Stalinstatyn rivs.^[5]
• 27 oktober – Imre Nagy bildar en nationalistisk regering i Ungern.
• 29 oktober – Israel anfaller Egypten ^[1].
• 31 oktober – Då Egyptens president Gamal Abdel Nasser nationaliserat Suezkanalen går Frankrike och Storbritannien till militärt anfall mot Egypten.^[5] Franska och brittiska bombflygplan slår till.

November

• 1 november – Ungern meddelar sitt utträde ur Warszawapakten och förklarar sig neutralt.
• 2 november – FN:s generalförsamling kräver ett omedelbart eldupphör i Egypten.
• 4 november – Sovjetiska trupper invaderar Ungern för att stoppa den revolution, som startade den 23 oktober. Tusentals ungrare dödas och ännu fler skadas. Nära en kvarts miljon människor flyr från landet.
• 5 november – Brittiska och franska styrkor landstiger i Egypten och ockuperar två städer.

• 6 november – Republikanen Dwight D. Eisenhower besegrar demokraten Adlai Stevenson vid presidentvalet i USA.
• 7 november – För att avbryta Suezkrisen antar FN:s generalförsamling en resolution som kräver att Storbritannien, Frankrike och Israel omedelbart återkallar sina trupper från Egypten.^[5]
• 8 november – FN:s säkerhetsråd beslutar att skicka en internationell fredsstyrka till Egypten.^[5] Israel är beredda att lämna Sinaihalvön ^[1].
• 11 november – Sovjetiska styrkor krossar Ungernrevolten ^[1].
• 12 november – Efter revolten i Ungern kommer de första ungerska flyktingarna till Malmö ^[3].
• 15 november – Bensin och brännolja ransoneras i Sverige under en och en halv månad i Suezkrisens spår.^[6]
• 21 november – FN-styrka landsätts i Egypten ^[1].
• 22 november – För första gången deltar idrottare från Östtyskland, då de 16:e olympiska sommarspelen invigs i Melbourne.^[5] Spelen pågår till 8 december.
• 22 november – Imre Nagy fängslas och bortförs av sovjetiska trupper.
• 23 november – Suezkrisen leder till bensinransonering i Storbritannien.^[12]
• 30 november – I USA vinner Floyd Patterson, USA mot Archie Moore, USA i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning.^[5]

December

• 2 december – Världens första konstfrusna bandyarena invigs i Västerås, Rocklunda.
• 9 december – 62 personer omkommer då ett kanadensiskt trafikflygplan störtar över Chilliwack, Kanada ^[7].
• 12 december – Japan går med i FN.
• 22 december
  • Sverige skickar en FN-trupp till Suez.
  • De sista brittiska och franska styrkorna lämnar Egypten.
• 31 december – Då den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl nu är död läggs traditionen att läsa Nyårsklockan vid Skansens nyårsfirande ner för 20 år framåt.

Okänt datum

• Amerikanska marinsoldater evakuerar amerikaner och andra människor från Alexandria i samband med Suezkrisen.^[13]
• Felix tomatketchup börjar säljas i plastflaska och glasstruten Top Hat lanseras i Sverige.^[2]
• USA inför dödsstraff vid domstolsjuryns rekommendation för den person som fyllt 18 år och säljer heroin till person under 18 år.^[14]
• Göran Assar Oredsson grundar Sveriges nationalsocialistiska kampförbund
• Sverige och Norge sluter ett avtal om byggandet av väg mellan Trondheim och Jämtland, samt lastkaj och oljecistern i Trondheim.
• Atlas Diesel byter namn till Atlas Copco och byter inriktning från motorer till borrutrustning.
• IKEA lanserar monterbara möbler i platta paket.
• Hårddisken uppfinns av IBM.
• 180 000 människor står i bostadskö i Stockholm.^[15]
• Den första villan i Kortedala är inflyttningsklar.^[16]
• Allahelgonakyrkan i Kortedala invigs.^[16]
• Friluftsfrämjandet i Sverige startar mulleskola.^[17]
• Supplementary Convention on the Abolition of Slavery antas av FN.

I och med att flera framgångsrika svenska idrottare är födda under 1956 används ofta begreppet 56:orna om dessa.

• 1 januari – Sergej Avdejev, rysk kosmonaut.
• 3 januari – Mel Gibson, amerikansk-australisk skådespelare och regissör.
• 7 januari – David Caruso, amerikansk skådespelare.
• 12 januari
  • Steffo Thörnqvist, svensk journalist.
  • Peter Dahlqvist, svensk fotbollsspelare.
• 13 januari – Birgitta Egerbladh, svensk koreograf, kompositör och dansare.
• 15 januari – Mayawati, indisk politiker.
• 17 januari – Carl Kjellgren, svensk skådespelare.
• 21 januari
  • Geena Davis, amerikansk skådespelare.
  • Maria Leissner, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet ^[6].
• 28 januari – Aila Paloniemi, finländsk politiker.
• 31 januari – Johnny Rotten, eg. John Lydon, brittisk musiker, sångare i Sex Pistols.
• 7 februari – Mark St. John, amerikansk gitarrist.
• 8 februari – Kjersti Holmen, norsk skådespelare.
• 9 februari – Agneta Lagercrantz, svensk författare.
• 10 februari – Britt Bohlin, svensk socialdemokratisk politiker, riksdagsledamot 1988–2008, gruppledare 2001–2008, landshövding i Jämtlands län 2008-.
• 13 februari
  • Liam Brady, irländsk fotbollsspelare (mittfältare).
  • Jay Nixon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri 2009-.
• 15 februari – Nils Landgren, svensk musiker, trombonist.
• 17 februari – Anna von Rosen, svensk skådespelare.
• 18 februari
  • Thomas Gradin, svensk professionell ishockeyspelare.
  • Ted Gärdestad, svensk artist.
• 21 februari – Charles Boustany, amerikansk republikansk politiker.
• 22 februari
  • Amy Alcott, amerikansk golfspelare.
  • Philip Kerr, brittisk författare.
• 23 februari – Michael Olausson, svensk professor i klinisk transplantationskirurgi.
• 26 februari – Milan Babić, serbisk politiker, dömd krigsförbrytare.
• 28 februari
  • Guy Maddin, kanadensisk manusförfattare och filmregissör.
  • Tommy Remengesau, president på Palau.
• 29 februari
  • Knut Agnred, svensk revyartist och sångare, medlem i Galenskaparna och After Shave.
  • Aileen Wuornos, amerikansk seriemördare.
• 1 mars – Román Rodríguez Rodríguez, regeringschef på Kanarieöarna 1999–2003.
• 2 mars – Eduardo Rodríguez, boliviansk politiker, president från 2005.
• 7 mars – Brian Baird, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 mars – Pia Fredholm, prisebelönt specialpedagog
• 9 mars – David Willetts, brittisk parlamentsledamot.
• 11 mars – Jari Koskela, finländsk präst och politiker.
• 12 mars – Steve Harris, brittisk musiker, basist i hårdrocksgruppen Iron Maiden.
• 18 mars – Ingemar Stenmark, svensk alpin skidåkare ^[6]. Anders Carell, svensk överste.
• 23 mars – José Manuel Durão Barroso, portugisisk borgerlig politiker, premiärminister 2002–2004.
• 26 mars – Annika Brunsten, svensk skådespelare.
• 27 mars – Thomas Wassberg, svensk längdåkare.
• 3 april – Mick Mars, amerikansk musiker, gitarrist i Mötley Crüe.
• 5 april – Anthony Horowitz, engelsk författare och manusförfattare.
• 6 april – Michele Bachmann, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-.
• 7 april
  • Annika Billström, svensk socialdemokratisk politiker.
  • Maria Johansson, svensk skådespelare.
• 9 april
  • Sándor Gáspár, ungersk skådespelare.
  • Lennart Östlund, svensk musikproducent.
• 12 april – Andy Garcia, amerikansk skådespelare.
• 13 april – Kent Johansson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
• 16 april – David Brown, amerikansk astronaut.
• 17 april – Anders Tegnell, svensk statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten sedan 2013.
• 18 april
  • Bob Latta, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-.
  • Eric Roberts, amerikansk skådespelare.
• 20 april – Beatrice Ask, svensk moderat politiker, skolminister 1991–1994.
• 27 april – Kevin McNally, brittisk skådespelare.
• 30 april – Lars von Trier, dansk regissör.
• 1 maj – Catherine Frot, fransk skådespelare.
• 3 maj – Bernd Förster, tysk fotbollsspelare.
• 4 maj – Ulrike Meyfarth, tysk friidrottare
• 7 maj – Jan Peter Balkenende, nederländsk politiker.
• 9 maj – Frank Andersson, svensk brottare.
• 13 maj
  • Sri Sri Ravi Shankar, indisk guru.
  • Staffan Hellstrand, svensk pop- och rockstjärna.
• 14 maj – Hazel Blears, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 19 maj
  • Oliver Letwin, brittisk konservativ politiker.
  • Kristian Petri, svensk regissör, manusförfattare, författare och kulturjournalist.
• 23 maj
  • Tomas Norström, svensk skådespelare.
  • Erik Granström, svensk författare
• 26 maj – Kay Tinbäck, svensk skådespelare och scenograf.
• 28 maj – Khaled Mashal, ledare för Hamas.
• 29 maj – La Toya Jackson, amerikansk sångerska, bakgrundssångerska i The Jackson 5.
• 2 juni – Stefan Jonsson, svensk bodybuildare och tyngdlyftare.
• 6 juni
  • Björn Borg, svensk tennisspelare ^[6].
  • Bubbi Morthens, isländsk sångare.
• 9 juni – Patricia Cornwell, amerikansk författare.
• 10 juni – Rolandas Paksas, Litauens president 2003–2004.
• 11 juni – Joe Montana, spelare inom amerikansk fotboll.
• 14 juni
  • King Diamond, dansk heavy metal-sångare.
  • Gianna Nannini, italiensk sångerska.
• 15 juni – Linda Haglund, friidrottare
• 16 juni
  • Annika Dopping, svensk programledare i TV.
  • Staffan Dopping, svensk programledare i TV och radio.
• 20 juni – Phil English, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2009.
• 23 juni – György Kenéz, ungersk vattenpolospelare.
• 25 juni – Boris Trajkovski, president i republiken Makedonien 1999–2004.
• 26 juni – Chris Isaak, amerikansk rockmusiker, sångare, gitarrist och skådespelare.
• 28 juni – Eva Funck, svensk röstskådespelare och barnprogramledare i TV.
• 1 juli
  • Ulf Larsson, svensk skådespelare och programledare.
  • Alan Ruck, amerikansk skådespelare.
• 6 juli – Bengt Isaksson, svensk motocrossåkare
• 9 juli
  • Jörgen Düberg, svensk skådespelare.
  • Tom Hanks, amerikansk skådespelare.
  • Marc Almond, brittisk sångare.
• 11 juli – Maria Árnadóttir, svensk skådespelare.
• 12 juli – Didi Petet, indonesisk skådespelare.
• 13 juli – Michael Spinks, amerikansk tungviktsboxare.
• 15 juli – Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division.
• 18 juli – Audrey Landers, amerikansk skådespelare och sångare.
• 24 juli – Charlie Crist, amerikansk republikansk politiker, Floridas 44:e guvernör.
• 27 juli – Lacy Clay, amerikansk demokratisk politiker.
• 31 juli – Michael Biehn, amerikansk skådespelare.
• 3 augusti – Anders Eriksson, svensk revyartist, medlem i Galenskaparna och After Shave.
• 6 augusti – Mike McIntyre, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 augusti – Branscombe Richmond, amerikansk skådespelare.
• 11 augusti – Frieda von Richthofen, tysk friherrinna.
• 13 augusti – René González Sehwerert, kuban, en av Miami Five.
• 15 augusti – Tim Mahoney, amerikansk politiker och affärsman, kongressledamot 2007–2009.
• 18 augusti
  • John Debney, amerikansk filmmusikkompositör.
  • Viveka Eriksson, åländsk politiker (liberal).
• 19 augusti – Adam Arkin, amerikansk skådespelare.
• 20 augusti – Joan Allen, amerikansk skådespelare.
• 21 augusti – Kim Cattrall, brittisk skådespelare.
• 24 augusti – John Culberson, amerikansk republikansk politiker.
• 26 augusti – Maneka Gandhi, indisk politiker.
• 29 augusti – GG Allin, amerikansk punksångare.
• 31 augusti – Masashi Tashiro, japansk televisionsartist.
• 1 september – Kim Jong-Hun, nordkoreansk fotbollsspelare.
• 2 september – Marcus Wallenberg, svensk företagare, vd för Investor AB.
• 4 september – Blackie Lawless, amerikansk musiker, sångare och frontman i W.A.S.P.
• 5 september – Debbie Turner, amerikansk skådespelare, spelade Marta von Trapp i Sound of Music
• 7 september – Diane Warren, amerikansk kompositör.
• 8 september – Stefan "Lill-Lövis" Johansson, svensk racerförare.
• 9 september – Anatolij Artsebarskij, ukrainsk kosmonaut.
• 10 september
  • Rikard Bergqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
  • Pierre Wilkner, svensk skådespelare.
• 11 september – Tony Gilroy, amerikansk manusförfattare och regissör.
• 14 september
  • James Clappison, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1992.
  • Kostas Karamanlis, grekisk politiker.
• 16 september
  • Mickey Rourke, amerikansk skådespelare.
  • David Copperfield, amerikansk illusionist.
• 18 september
  • Tim McInnerny, brittisk skådespelare.
  • Peter Šťastný, slovakisk ishockeyspelare.
• 19 september – Ann Zacharias, svensk skådespelare och regissör.
• 20 september – Thomas Gylling, programledare i radio och TV.
• 23 september
  • Paolo Rossi, italiensk fotbollsspelare.
  • Örjan Sölvell, professor på Handelshögskolan i Stockholm.
• 26 september – Linda Hamilton, amerikansk skådespelare.
• 27 september – Lennart Jähkel, svensk skådespelare.
• 29 september – Sebastian Coe, brittisk friidrottare och konservativ politiker.
• 1 oktober – Andrus Ansip, estnisk politiker, partiledare för Reformpartiet.
• 4 oktober – Vincent V. Severski, polsk författare och underrättelseagent.
• 9 oktober
  • Marina Djuzjeva, rysk skådespelare.
  • John O'Hurley, amerikansk skådespelare.
• 13 oktober – Chris Carter, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 14 oktober – Beth Daniel, amerikansk golfspelare.
• 15 oktober – George Hennard, amerikansk massmördare, dödade 22 på Luby's Cafeteria i Texas.
• 17 oktober – Anne-Lie Rydé, svensk sångerska och skådespelare.
• 18 oktober
  • Martina Navratilova, tjeckisk-amerikansk tennisspelare.
  • Jim Talent, amerikansk republikansk politiker, senator 2002–2007.
• 21 oktober – Carrie Fisher, amerikansk skådespelare och författare.
• 24 oktober – Jeff Merkley, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009-.
• 27 oktober – Patty Sheehan, amerikansk professionell golfspelare.
• 28 oktober – Mahmoud Ahmadinejad, iransk politiker, president 2005-2013.
• 29 oktober – Babben Larsson, svensk skådespelare och komiker.
• 4 november
  • Jordan Rudess, amerikansk musiker, har spelat i Dream Theater och Liquid Tension Experiment.
  • James Honeyman-Scott, brittisk musiker.
• 6 november – Marc Dutroux, belgisk seriemördare.
• 7 november – Jonathan Palmer, brittisk racerförare.
• 8 november – Richard Curtis, brittisk komiker, manusförfattare och filmproducent.
• 10 november – Peter Rangmar, svensk skådespelare, medlem av Galenskaparna och After Shave.
• 16 november – Peter Ainsworth, brittisk konservativ parlamentsledamot.
• 19 november – Eileen M. Collins, amerikansk stridspilot och astronaut.
• 20 november – Bo Derek, amerikansk skådespelare.
• 21 november – Terri Welles, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 25 november – Hélène Goudin, svensk (belgiskfödd) EU-parlamentariker (Junilistan).
• 27 november – William Fichtner, amerikansk skådespelare.
• 1 december – Sten Fredholm, svensk miljöexpert
• 5 december – Peter Dalle, svensk skådespelare och regissör.
• 6 december – Randy Rhoads, amerikansk gitarrist.
• 8 december – Andrius Kubilius, regeringschef i Litauen 1999–2000.
• 9 december
  • Frank Jarvis Atwood, amerikansk mördare, avrättad 2 september 2003 i Arizona.
  • Tadeusz Kościński, polsk politiker, finansminister 2019-.
  • Jean-Pierre Thiollet, fransk essäist och författare.
• 9 eller 12 december – Baruch Goldstein, judisk amerikansk-israelisk läkare, bosättare och massmördare.
• 12 december – Ana Alicia, amerikansk skådespelare.
• 13 december – John Chrispinsson, svensk journalist och TV-programledare.
• 15 december – Kristin Kåge, svensk skådespelare och dansare.
• 16 december – Ivana Spagna, italiensk skivproducent och sångerska.
• 19 december – Jens Fink-Jensen, dansk författare, poet, fotograf och kompositör.
• 23 december
  • Dave Murray, gitarrist i hårdrocksgruppen Iron Maiden.
  • Michele Alboreto, italiensk racerförare.
  • Inger Edelfeldt, svensk författare.
• 28 december – Nigel Kennedy, brittisk violinist.
• 30 december – Marty Meehan, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2007.

• 5 januari – Mistinguett, 80, fransk sångerska och dansös.
• 13 januari – Lyonel Feininger, 84, tysk målare och grafiker.
• 24 januari – Alexander Korda, 62, ungersk-brittisk filmregissör och -producent.
• 25 januari – Ivan Bratt, 77, svensk läkare, affärsman och alkoholpolitiker.^[6]
• 27 januari – Erich Kleiber, 65, österrikisk dirigent.
• 31 januari – A. A. Milne, 74, brittisk författare, Nalle Puh.
• 2 februari – Axel Frische, 78, dansk teaterledare, dramatiker och manusförfattare.
• 27 februari – Ganesh V. Mavalankar, 67, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952–1956.
• 28 februari – Harley M. Kilgore, 63, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1956.
• 7 mars – Gustaf Svensson i Tomelilla, 90, svensk veterinär och politiker (liberal).
• 9 mars – Anders de Wahl, 87, svensk skådespelare.^[5]
• 14 mars – Lars Sonck, 85, finländsk arkitekt.
• 17 mars – Irène Joliot-Curie, 58, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare.
• 18 mars – Louis Bromfield, 59, amerikansk författare.
• 21 mars
  • Per Kaufeldt, 53, svensk fotbollsspelare och -tränare.
  • Raymond E. Willis, 80, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1941–1947.
• 25 mars – Sam Rydberg, 70, svensk militärmusiker och Sveriges hittills flitigaste kompositör av förbandsmarscher.
• 2 april – Thomas Jefferson Lilly, 77, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.
• 13 april – Emil Nolde, 88, tysk expressionistisk målare.
• 29 april – Wilhelm von Leeb, 79, tysk generalfältmarskalk.
• 7 maj – Josef Hoffmann, 85, österrikisk arkitekt.
• 15 maj – Hermann Ludwig Blankenburg, 79, tysk kompositör av marschmusik.
• 23 maj – Gustav Suits, 72, estländsk poet.
• 6 juni – Hiram Bingham, 80, amerikansk upptäckare, historiker och politiker.
• 23 juni – Reinhold Glière, 81, rysk kompositör.
• 25 juni – Ernest King, 77, amerikansk amiral.
• 5 juli – Francis J. Myers, 54, amerikansk demokratisk politiker.
• 7 juli – Ernst von Born, 70, finländsk godsägare, friherre och politiker.
• 8 juli – Mona Mårtenson, 54, svensk skådespelare.
• 16 juli – Olof Winnerstrand, 80, svensk skådespelare.
• 27 juli – Ruth Weijden, 66, svensk skådespelare.
• 29 juli – Eric von Gegerfelt, 89, svensk militär.
• 1 augusti – Ragnar Ring, 74, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
• 11 augusti – Jackson Pollock, 44, amerikansk målare.
• 13 augusti – Zeth "Zäta" Höglund, 72, svensk vänsterpolitiker, chefredaktör, borgarråd.^[6]
• 14 augusti
  • Bertolt Brecht, 58, tysk poet och dramatiker.
  • Konstantin von Neurath, 83, tysk utrikesminister 1932–1938.
• 16 augusti – Bela Lugosi, 73, ungersk skådespelare.
• 17 augusti – Sven Arefeldt, 47, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist).
• 25 augusti – Alfred Kinsey, 62, amerikansk biolog och sexolog.
• 30 augusti – Walter Warzecha, 65, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
• 6 september – Alex Raymond, 46, amerikansk serietecknare.
• 27 september – Babe Didrikson Zaharias, 45, amerikansk mångsidig idrottare.
• 16 oktober – Jules Rimet, 83, fransk Fifa-president 1921–1954.
• 17 oktober – Elis Ellis, 77, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.
• 23 oktober – Sven Sköld, 57, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.
• 25 oktober – Risto Ryti, 67, finländsk politiker, president 1940–1944.
• 1 november
  • Pietro Badoglio, 85, italiensk politiker och fältmarskalk.
  • Anders Örne, 75, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1921–1923.
• 3 november – Jean Metzinger, 73, fransk målare tillhörig Parisskolan.
• 4 november – Art Tatum, 47, amerikansk jazzpianist.
• 9 november – Aino Kallas, 78, finländsk författare.
• 10 november – David Seymour, 44, amerikansk fotograf och fotojournalist.
• 18 november – Sonja Rolén, 60, svensk skådespelare och sångerska.
• 14 december – Juho Kusti Paasikivi, 86, finländsk politiker, president 1946–1956.
• 20 december – Paul Bonatz, 79, tysk arkitekt.
• 26 november – Tommy Dorsey, 51, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.
• 1 december – Albert Sézary, 75, fransk dermatolog.
• 3 december – Halvor Floden, 72, norsk barnboksförfattare.
• 26 december – Preston Tucker, 53, amerikansk företagare och bildesigner.
• 30 december – Yrjö Jylhä, 53, finländsk poet och översättare.

• Fysik
  • William B Shockley, USA
  • John Bardeen, USA
  • Walter H Brattain, USA
• Kemi
  • Sir Cyril Hinshelwood, Storbritannien
  • Nikolaj Semjonov, Sovjetunionen
• Medicin
  • André F Cournand, USA
  • Werner Forssmann, Västtyskland
  • Dickinson W Richards, USA
• Litteratur – Juan Ramón Jiménez, Spanien
• Fred - Inget pris utdelades

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1956.
  Bilder & media