Axel Sparre

svensk greve, militär och konstnär

Axel Sparre, född 9 januari 1652 i Visby, Gotland, död 31 maj 1728 Vårdnäs församling, Östergötlands län (på Brokinds slott), var en svensk greve, militär och konstnär.

Axel Sparre
Axel Sparre iklädd uniform, med ringkrage om halsen. Porträtt av okänd konstnär från tiden runt år 1700.
Titlar
Tidsperiod1677–1699
Tidsperiod1699–1705
generalmajor i infanteriet
Tidsperiod1705–1710
Tidsperiod1710–1713
general i infanteriet
Tidsperiod1713–1721
Tidsperiod1721–1728
YrkeMilitär
Övrigt arbeteEnvoyé, Konstnär
Militärtjänst
I tjänst förRepubliken Förenade Nederländerna Nederländerna
Sverige Sverige
Tjänstetid1671–1728
BefälVästmanlands regemente
Slag/krigFransk-nederländska kriget
  • Belägringen av Naerden
  • Belägringen av Bonn
  • Stormningen av Rheinbach
  • Slaget vid Seneffe

Skånska kriget

Stora nordiska kriget

Personfakta
Född9 januari 1652
Visby, Gotland
Död28 maj 1728 (76 år)
Brokinds slott, Östergötland
BegravdLinköpings domkyrka, Östergötland
Släkt
Frälse- eller adelsättSparre
SätesgårdBrokinds slott, Östergötland
FarAxel Sparre
MorMargareta Oxenstierna af Korsholm och Wasa
SläktingarErik Sparre af Sundby
Familj
Make/makaAnna Maria Falkenberg (1721–1728)

Sparre var son till Axel Carlsson Sparre och Margareta Oxenstierna af Korsholm och Wasa och bror till kammarherren och konstnären friherre Carl Sparre (1648-1716) samt halvbror till Erik Sparre af Sundby. Sparre var en av Karl XII:s närmaste vänner. Han blev student i Uppsala 1662, antogs som volontär vid Livgardet 1671 och gick 1672 i holländsk tjänst men återkallades 1674 och utnämndes till kapten vid Henrik Horn af Marienborgs infanteriregemente i Stade. Sedan han återvänt till Sverige , deltog han i Karl XI:s skånska krig och var bl. a. med om slaget vid Lund och Landskrona. 1677 blev han kapten vid Livgardet och senare samma år överstelöjtnant vid Närke-Värmlands regemente. Vid 1697 års riksdag arbetade han ivrigt för Karl XII:s myndigförklarande och utnämndes 1699 till överste och chef för Västmanlands regemente, generalmajor 1705, generallöjtnant 1710, general i infanteriet 1713 och slutligen fältmarskalk 1721.[1]

Han deltog i Karl XII:s fälttåg 1700–09 i det Stora nordiska kriget, till exempel i slaget vid Düna, slaget vid Kliszów, slaget vid Fraustadt och slaget vid Poltava. Därefter följde Sparre med Karl XII till Bender och förde där befälet över den svenska armén sedan Karl XII återvänt till Sverige.[1] Sparre var verksam som amatörkonstnär och finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[2] i Stockholm.

Sparre jordfästes den 5 november 1728 i Riddarholmskyrkan men vilar tillsammans med hustrun i Linköpings domkyrka.[3]

Bilder

Se även

Källor

Noter

Vidare läsning

Externa länkar