Diskussion:Sveriges riksdag

Är det inte vänsterpartiet som har mörkrött, och socialdemokraterna som har "vanligt" rött? För nu är det tvärtom.. jag ändrar det iaf, ni får säga till om ni inte håller med. --Notwist 1 mars 2006 kl.12.08 (CET)

Båda har mellanrött men när man vill skilja dem åt brukar kommunister och andra till vänster om socialdemokraterna ofta ges en mörkare nyans för att markera att de är "mer" socialistiska.2A00:801:215:D1C:20A7:1BB1:9130:227E 12 mars 2018 kl. 12.43 (CET)

Det står följande: "För att ett parti ska få plats i riksdagen krävs minst fyra procent av rösterna vid ett allmänt val eller tolv procent av rösterna i någon valkrets, vilket aldrig har hänt. " Vad menas med att det aldrig har hänt? Såvitt jag vet har partier fått platser i riksdagen i många år, är det en felsyftning på något sätt.

Vad som aldrig har hänt, är väl att ett parti har fått representation genom att få 12 % eller mer i en valkrets trots att det fick under 4 % i riket som helhet. Det är nog vad som åsyftades, fast det var ju otydligt.2A00:801:215:D1C:20A7:1BB1:9130:227E 12 mars 2018 kl. 12.43 (CET)

Varför heter det Riksdagen egentligen? Någon språkvetare?

Ursprunglien var riksdagen ett riksmöte under en dag, senare blev det en institution. Jag tror att det framgår av artikeln.//--IP 1 juni 2006 kl.14.31 (CEST)

En petitess, men borde inte Centerpartiet ha grönt och Miljöpartiet gult, istället för tvärtom, med tanke på deras partisymbolerns färg? / Elinnea 15 juni 2006 kl.17.45 (CEST)

Centern har grönt och MP har gult, åtminstone alltid på TV så vitt jag kan komma ihåg » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 15 juni 2006 kl.18.54 (CEST)

Stycket Historia bör ändras eftersom det är kopierat från Riksdagens webbplats, [1]. CHG 12 september 2006 kl. 10.31 (CEST)

Jag begriper inte meningen "Valbar var den som hade rösträtt och fyllt 25 år, vilket innebar att endast 21 procent av rikets alla män över 25 år hade rösträtt till andra kammaren." Hur kan begränsningar i vem som är valbar innebära att ett visst antal har rösträtt? Den meningen måste vara fel. Någon som kan rätta den? Jesper Carlström 17 januari 2007 kl. 22.34 (CET)

Såhär kanske: "Valbar var den som hade rösträtt och fyllt 25 år. Endast 21 procent av rikets alla män över 25 år hade rösträtt till andra kammaren" Thuresson 17 januari 2007 kl. 22.39 (CET)

Men var det så då? Eller var det som det stått i snart fyra år 21 procent av dem över 21 år (se gammal version)? Uppgiften ändrades idag kl 19.24. Jesper Carlström 17 januari 2007 kl. 22.56 (CET)

Så här kanske är bättre: "Vid val till andra kammaren var rösträtten begränsad till män och för rösträtt krävdes innehav av fast egendom eller erlagd skatt på en årlig beskattningsbar inkomst, vilket innebar att endast 21 procent av rikets alla män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren. Valbar var den som hade rösträtt och fyllt 25 år".--oskila 17 januari 2007 kl. 23.02 (CET)

Det är en bra formulering. Frågan är bara om det är sant. Det är synd om vi bara gissar oss till hur det var. NE ger inte svar. Någon som har en pålitlig källa? Jesper Carlström 17 januari 2007 kl. 23.11 (CET)

Runeberg.org verkar vara nere. Hade kunnat vara nåt annars. Men jag tycker mitt förslag ovan verkar trovärdigt annars ^^. Myndighetsåldern var 21 år fram till 1971 eller nåt.--oskila 17 januari 2007 kl. 23.30 (CET)

Att rösträttsåldern var 21 år tror jag på. Men hur är det med 21 procent? Procent av vad? Av alla män över 21 år? Av alla män över 25 år? Av alla över 21 år? Tänk om meningen ska vara "Valbar var den som hade rösträtt och fyllt 25 år, vilket innebar att endast 21 procent av rikets alla män över 25 år var valbara till andra kammaren."! Jesper Carlström 17 januari 2007 kl. 23.43 (CET)

Tolkar man texten bokstavligt är det 21% av alla män i rätt ålder under 1800-talet eller möjligen den del av 1800-talet som återstod efter reformen... Runeberg.org alltjämt nere =( --oskila 17 januari 2007 kl. 23.49 (CET)

För rösträtt till andra kammaren krävdes att man var 21 år (myndig). För valbarhet till andra kammaren krävdes att man var 25 år. Under 1800-talet hade 21 procent av alla myndiga män rösträtt vilket motsvarar 5,5 procent av hela befolkningen. Jag har nu i artikeln lagt till detaljer om rösträtten. Thuresson 18 januari 2007 kl. 13.33 (CET)

Tack! Klart och tydligt och välformulerat blev det också! En liten referens vore strössel på glassen. Jesper Carlström 18 januari 2007 kl. 13.51 (CET)

Kan riksdagsledamöter avsättas med andra medel än val (inkl nyval), död eller självvald avgång? /Yvwv [y'vov] 25 april 2007 kl. 21.50 (CEST)

Jo det går faktiskt att avsätta riksdagsledamöter och det regleras i Regeringsformens 4 kap. 7-8§§ [2] men jag vet inte om det någonsin har skett i verkligheten. MickeLundin 15 juni 2007 kl. 15.42 (CEST)

Det har hänt åtminstone två gånger - Stig Bertilsson och Jerry Martinger. Marima 8 oktober 2010 kl. 06.53 (CEST)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Su%C3%A8de-proportions-partis.png är en graf som förutom är i fel format (borde vara SVG) också är felaktigt ritad. Den är ritad på ett standard sätt för grafer där man kompenserar avsaknaden av Y värden mellan varje Y värde genom att linjärt öka eller minska värdet dit. Nu råkar det vara så att vi vet att Y värdet (antalet mandat) inte förändras mellan varje plot (val), därför ska grafen egentligen inte ha en "sågtandsform" (som ger intrycket av att ett parti som kommer få flera mandat nästa val, ökar sakta från föregående val tills den når resultatet i nästa) utan snarare horizontella linjer som plötsligt förändras rakt upp/ner.CooPs

Det står inte så mycket om arbetsgången i riksdagen: Hur är året, veckorna och dagarna organiserade? Vad händer? Hur många gånger är det stor samling och hur ofta sammanträder utskotten? Vilka dokument tas fram (nya lagar, mötesprotkoll, ...) och hur ser varje dokuments livscykel ut? Det som artikeln beskriver är statiska förhållanden (folkvalda, riksdagens uppgifter och organ) men inte dynamiken (arbetsgången). --LA2 8 oktober 2009 kl. 01.33 (CEST)

Som uppföljning på Wikipedia:Faktafrågor#Placering i plenisalen (riksdagen) så har jag nu hittat den relevanta informationen samt skapat två illustrerande bilder. De relevanta källorna är Riksdagens broschyr Välkommen till kammaren, Riksdagsordningen(1974:153), 2 kap. 2 § samt Vallag(2005:837), 4 kap. 2 §, den senare för valdistriktens ordning.

Placering sker efter valkrets med undantag för statsministern, talmannen samt vice talmän. Statsministern sitter på plats 350 (se broschyren eller röd ram i bilden till höger) och på platserna 351-353 (se broschyren, grå ram i bilden till höger) sitter andra ministrar från regeringen. Längs sidorna av kammaren finns dessutom platser för riksdagens och regeringens tjänstemän.

Angående att placeringen i kammaren nyligen ändrats så fick jag svaret att "Ändringarna genomfördes för att hålla ihop valkretsarna bättre. Tidigare kunde ledamöter från samma valkrets hamna väldigt långt ifrån varandra, till exempel någon långt fram och någon långt bak."

Jag återkommer ifall jag fått mer information om hur det såg ut innan ommöbleringen. /Lokal_Profil 2 september 2010 kl. 00.40 (CEST)

Funderar på var denna info passar bäst. I denna artikeln under "Riksdagen idag" eller om det finns nån mer passande artikel. /Lokal_Profil 8 september 2010 kl. 00.14 (CEST)

Termen du bör använda är valkrets, inte valdistrikt, som är de minsta enheterna. Tomas e 16 september 2010 kl. 15.33 (CEST)

Sant. Har nu andrat i informationen =). /Lokal_Profil 16 september 2010 kl. 17.18 (CEST)

Har nu mer information om ommobleringen med [pressmeddelande fran 2005-03-16 http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=45&sq=1&ID=nlfplg7D5_3_10] som kalla.

Plenisprojektet startade 2004 och ommobleringen gjordes sommaren 2006 for att vara fardig till riksmotet 2006/2007. De 300 bakre platserna beholls med samma placering som tidigare (aven om de faktiska moblerna byttes ut och anpassades for den digitala aldern), dessa var framst avsedda att anvandas vid votering. De 50 framsta platserna omorganiserades till debbatplatser i en halvcirkel framfor talmannen med "inloggningsteknik för fri sittning under debatterna". Av dessa 50 platser är 46 fasta voteringsplatser för ledamöterna, en är reserverad för statsministern och tre för statsråd. Samtidigt sa voterar de tre vice-talmannen fran sina platser vid podiet.

Kostnaden for denna delen av projektet beraknades (innan slutforning) vara 20 miljoner kr, utav de 60 miljoner kr som plenissalsprojektet i sin helhet beraknades kosta. /Lokal_Profil 8 oktober 2010 kl. 13.06 (CEST)

Vad baserar du valkretsarnas färger på?denna bild? http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Sveriges_Valkretsar.pngMrkommun 8 oktober 2010 kl. 15.42 (CEST)

Fargerna ar enbart valda for att ge var valkrets en unik farg och for kontrast mellan narliggande. Problemet med kartan ar t.ex. att Stockholms kommun och goteborgs kommun har samma farg samt att tva valkretsar som ligger langt ifran varandra geografiskt anda kan hamna forvanadsvart nara i plenisalen. (en full lista pa vilken farg som jag anvandt finns i rullistan pa bildbeskrivningssidan). Men jag ar oppen for forslag och forandringar =) /Lokal_Profil 8 oktober 2010 kl. 17.03 (CEST)

Okej. Längesen jag gjorde den bilden, samt med helt annat konto. Jag ändrar gärna om den, samt lägger in ett förstorat stockholms län för att förtydliga vilka områden varje valkrets gäller. Jag tycker dock det vore bra om denna riksdagsmall bestämde färger för varje valkrets så jag kan använda dem till bilden när jag gör om den. Mrkommun 8 oktober 2010 kl. 17.13 (CEST)

Har funderat pa att gora din valkretskarta som svg. Om jag lagger in de nuvarande fargerna pa den sa blir det enkelt att jamfora och vi kan tillsammans se till att det ar kontrast mellan bade de geografiskt narliggande och de i plenissalen narliggande? /Lokal_Profil 8 oktober 2010 kl. 17.26 (CEST)

Låter sunt. Mrkommun 8 oktober 2010 kl. 17.28 (CEST)

Stockholm utzoomat på det här viset brukar jag använda nu för tiden :) http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Riksdag_2010_SD.png Mrkommun 8 oktober 2010 kl. 17.41 (CEST)

Kartan fixad. Ger mig på Stockholms inzoomningen i dagarna. /Lokal_Profil 9 oktober 2010 kl. 21.02 (CEST)

Vad sägs om att skriva över min gamla? alternativt ta bort. Onödigt med dubbla som fyller samma funktion. :) Mrkommun 9 oktober 2010 kl. 22.10 (CEST)

Denna bort, alltså. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Sveriges_Valkretsar.png

Mrkommun 9 oktober 2010 kl. 22.17 (CEST)

Kan inte skriva över eftersom det är ett annat filformat. Eftersom platsbrist inte ar ett problem sa finns det ingen anledning att radera. Dessutom sa fyller den fortfarande en funktion som kalla till den nya bilden =) Vad tycker du om fargerna? nagon som behovs andras? /Lokal_Profil 9 oktober 2010 kl. 23.55 (CEST)

Det färgvalet blir nog jättebra. Inga angränsande län har liknande färger och alla färger är unika i sig. :) Mrkommun 10 oktober 2010 kl. 10.38 (CEST)

Varför är en bild av tre svarta kronor det första som möter en på den här sidan? Skulle inte en bild på kammaren vara mer lämplig? --Elzo 90 13 oktober 2010 kl. 13.21 (CEST)

De tre kronorna ar vall riksdagens officiella symbol? daremot sag jag nyss att samma bild pa kammaren forekommer pa tva stallen i artikeln. Ar darfor ett agressivt norrlandskt djur och byter ut den mot den andra bilden i rubriken ovan./Lokal_Profil 13 oktober 2010 kl. 17.58 (CEST)

..Ska man var riktigt petig så är Tre kronor svearnas symbol. För Sveriges symbol krävs götarnas symbol, lejonet, samt det riksheraldiska vapnet runtom, gjord av Karl Knutsson Bonde på 1300-talet. Men det är om man är petig :) se följande: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksvapen -- Mrkommun 13 oktober 2010 kl. 18.56 (CEST)

På samma länk syns regeringens vapen, om du vill ändra.

De tre kronorna star for lilla riksvapnet och det ar de som anvands pa riksdagen.se. Regeringen (eller regeringskansliet atminstonne) anvander sig av hela det lilla riksvapnet. /129.215.149.96 14 oktober 2010 kl. 16.08 (CEST)

Med andra ord - bilden kvarstår :) Mrkommun 14 oktober 2010 kl. 16.15 (CEST)

Det är missvisande att SD står under rubriken "oppositionen" i infoboxen, när denna rubrik länkar till De rödgröna. »Wolfgangus Mozart 15 oktober 2010 kl. 17.59 (CEST)

Okej. Då bör länken ändras. Opposition betyder nämligen "regeringens motståndare", något så väl De rödgröna samt Sverigedemokraterna är. Mrkommun 15 oktober 2010 kl. 18.07 (CEST)

Javisst, men som det var innan fick man lätt intrycket att SD skulle ingå i de rödgröna. »Wolfgangus Mozart 15 oktober 2010 kl. 19.30 (CEST)

Jättebra att du hittade det så att det kunde lösas :) Mrkommun 15 oktober 2010 kl. 19.37 (CEST)

Avsnittet Historia i denna artikel är längre än huvudartikeln Sveriges riksdags historia. Bör huvudartikeln raderas? Dupont och Dupond 11 juni 2011 kl. 03.48 (CEST)

Jag tycker snarare att avsnittet kan kortas ned och merparten av innehållet flyttas till huvudartikeln. //Elzo 90 12 juni 2011 kl. 17.29 (CEST)

Vad sägs om att flytta innehållet under stycket historia till huvudartikeln och att flytta innehållet där hit? Dupont och Dupond 15 juni 2011 kl. 20.45 (CEST)

Jag tycker att riksdagens historia ska ha en egen artikel. Det finns mycket historia som inte infogats än och som inte hör hemma i Sveriges riksdag-artikeln. /Elzo 90 17 juni 2011 kl. 20.26 (CEST)

Hur stor är riksdagsmannalönen och vilka andra ersättningar har ledamöterna? Det står varken i Sveriges riksdag eller riksdagsledamot. --LA2 9 oktober 2011 kl. 22.09 (CEST)

Jag fann en skrivning om att kvinnlig rösträtt genomfördes 1919 och tyckte det var missvisande. En sådan skrivning låter påskina att männen hade allmän rösträtt före kvinnorna hade det. Men männens rösträtt gällde bara rösträtt till andra kammaren och bör inte förväxlas med "allmän rösträtt för män". Jag skrev nytt och förlade demokratins genombrott (allmän rösträtt för både män och kvinnor, visserligen med begränsningar men innefattande majoriteten av män och kvinnor) till 1918, ty då deklarerades viljan från de styrande att ta beslutet som formellt kom 1919. 1918 ses traditionellt som demokratins genombrott i Sverige och det är som jag ser det korrekt. I november var läget revolutionärt och makthavarna kunde med denna eftergift till demokratin undgå revolution. Det är i alla fall den slutsats man måste dra om man studerar en av de viktigaste källorna till skeendet i november 1918: ecklesiastikminister Verner Rydéns dagbok.

Går det att ordna så att det blir lite luft runt kronorna och att den nedersta inte vilar på fotot av riksdagshuset? Edaen (disk) 10 december 2013 kl. 20.32 (CET)

Hej! Jag har hållit på och pysslat lite i min sandlåda om en mall som man kan ha på sidor som berör riksdagen. Är det någon som har några synpunkter på den? Länk. /Portunes (disk) 22 september 2014 kl. 11.11 (CEST)

Grafen för första kammarens medlemskap känns i min mening lite missvisande, då den innehåller motsvarande tiden efter varje AK-val fram till 1965, men därefter byter över till att visa medlemskapet varje år. Detta utan att röja den ändringen på något sätt. Det blir aningen krångligt att jämföra visuellt med andra kammaren, så därför tänker jag vara djärv och ta bort dessa rader.--Max96 (diskussion) 27 december 2015 kl. 20.55 (CET)

Jag har märkt det tidigare, och tyckte det var störande men ändrade inte. Jag stödjer din ändring! /Portunes (disk) 27 december 2015 kl. 21.30 (CET)

Ska verkligen SVPOL stå där? Nu ser det ut som om det är ett parti som alla andra, men det är bara en teknisk grupp. Det är dessutom oklart om den verkligen är erkänd, i källan står det bara att de tänker starta den. Sjö (diskussion) 27 mars 2018 kl. 12.39 (CEST)

Hejhej!Jag såg ett gammalt obesvarat avsnitt som jag finner vettigt att ta upp igen då det var obesvarat

"

Arbetsgången

Det står inte så mycket om arbetsgången i riksdagen: Hur är året, veckorna och dagarna organiserade? Vad händer? Hur många gånger är det stor samling och hur ofta sammanträder utskotten? Vilka dokument tas fram (nya lagar, mötesprotkoll, ...) och hur ser varje dokuments livscykel ut? Det som artikeln beskriver är statiska förhållanden (folkvalda, riksdagens uppgifter och organ) men inte dynamiken (arbetsgången). --LA2 8 oktober 2009 kl. 01.33 (CEST)

"

Om någon har lust att infoga det ifrån http://riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/arbetet-i-riksdagen/ så skulle jag uppskatta det!

Tack på förhand!MEOL03Meol03 (diskussion) 29 augusti 2018 kl. 11.14 (CEST)

För snart ett år sedan ändrades färgen på de tre kronorna i Sveriges riksdags logotyp till gult (Justerad logotyp för Sveriges riksdag, 1 november 2017). Den äldre logotypen med blå kronor, som använts sedan 1995, hade kritiserats för att inte stämma överens med lagen som anger att Sveriges tre kronor ska vara av guld/gula (Riksdagens kronor kan vara ett lagbrott, 22 oktober 2013).

På WP dominerar fortfarande den blå versionen och jag påbörjar nu arbetet att fasa ut den. /Elzo 90 (diskussion) 26 september 2018 kl. 11.21 (CEST)

@Elzo 90: Att bara byta ut bilden "rakt av" ger inget lyckat resultat. I många fall används bilden på en vit eller mycket ljus bakgrund och då blir det nästan ingen kontrast. Detta gäller till exempel i mallen {{Adlig}}, se Walburga_Habsburg_Douglas. För denna och andra mallar behöver en annan lösning tänkas ut innan bilden byts. --Larske (diskussion) 26 september 2018 kl. 14.50 (CEST)

Mot Adlig-mallens ljuslila bakgrund blev det inte bra det medges, men jag tycker att bilden fungerar mot vitt. /Elzo 90 (diskussion) 26 september 2018 kl. 15.27 (CEST)

Jag ser att Riksdagen på den egna webbplatsen använder en bild med mörkare gul färg. Den bilden är dessutom mycket större än den vi har i mallarna {{Adlig}} och {{Riksdagswebb}}.

färgen på Commons-bilden
färgen på riksdagen.se

Eftersom bilden är ganska liten och plottrig i ovan nämnda mallar är det lika svårt att "urskilja bilden" som att läsa text med samma färg. Vare sig den Commons-gula eller den Riksdagswebb-gula färgen uppfyller tillsammans med bakgrundsfärgerna i ovan nämnda mallar villkoren för "contrast check" för text, se detta exempel.

När bilden är stor, som i ditt inledande inlägg ovan, är den väl ok mot vit bakgrund, men när det är så liten som i {{Riksdagswebb}} är det svårt att se vad den föreställer, , eller hur?

--Larske (diskussion) 26 september 2018 kl. 15.50 (CEST)

I spåren av talmannens ökande betydelse för regeringsbildningen har artikeln utökats i mallen med alla vice talmän. Dessa har egentligen ingen ledande roll i riksdagen, de ingår inte i president eller i riksdagsstyrelsen, utan verkar endast när talmannen inte kan leda sammanträdena i kammaren. De är alltså bara hans ersättare, och har ingen annan funktion. I mitt tycke ska dessa plockas bort, och sedan kan man eventuellt förtydliga under talmannens egen artikel att denne har ersättare i händelse av förfall. Vad säger ni andra? Mkallgren (diskussion) 27 september 2018 kl. 17.40 (CEST)

De är en del av talmanspresidiet, som just nu är en viktig funktion. Annars har du nog rätt. I vilket fall ser Ålderspresidenten dock inte alls ut att platsa där. Vem som tar den rollen beror inte bara på vem som setat längst, utan också om en eventuell ålderspresident är 'part' i ett ärende. Jag vill minnas att Mona Sahlin tog den rollen istället för Per Westerberg, då Westerberg var en av kandidaterna till talmansposten. -- Hårig banan (diskussion) 27 september 2018 kl. 17.59 (CEST)

Sjö, Vänsterpartiet ingår i Löfvens regeringsunderlag genom att släppa fram dem vid regeringsomröstningen, på samma sätt som de gjorde 2014 då de listades som stödparti. Samtidigt finns det å ena sidan "pappret" Sjöstedt pratar om å ena sidan, och Löfvens generella uttalanden om att samarbeta i vissa politiska områden. I båda fall handlar det om parlamentariskt stöd villkorat på politiskt samarbete.

Om det, av någon anledning, inte skulle räcka för att kunna placera Vänsterpartiet under "stödpartier", så tror jag ändå att det vore missvisande att sätta dem under "opposition" på samma sätt som M, KD, SD; att de är en del av regeringsunderlaget är ju inte mycket till tolkningsfråga.WineRedPsy (diskussion) 18 januari 2019 kl. 12.52 (CET)

vad säger källorna?Yger (diskussion) 18 januari 2019 kl. 12.53 (CET)

Det är visserligen inte en oberoende källa, men på Vänsterpartiets webbplats står det att Jonas Sjöstedt är också tydlig med att Vänsterpartiet nu går i opposition. --Larske (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.01 (CET)

Se (och hör) även detta inslag från P4 Värmland där Håkan Svenneling vid ett par tillfällen säger att Vänsterpartiet kommer att vara ett oppositionsparti... --Larske (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.13 (CET)

Lööf säger också att de "ska gå i opposition" och det gjorde V även förra gången. Den sortens spinn betyder inte mycket, och verkar med rätta inte ha påverkat wikis klassificering i de fallen. WineRedPsy (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.18 (CET)

Jo det är enbart hur källor anger som kan vara stöd till hur vi gör. Egna resonemang duger inte.Yger (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.30 (CET)

Källor, absolut, men det är också en språklig fråga och en definitionsfråga.

Här är en källa som anger att "stödparti" är ett parti som röstar för, eller vanligare, lägger ned sin röst på förslag till statsminister: [3]. Förra valet lade V och alla allianspartier ned sin röst. Med den definitionen var då alla partier utom SD stödpartier.

Samtidigt kan stödparti betyda "Parti som en minioritetsregering framgent förlitar sig på ger stöd trots att de inte är med i regeringen", se vår artikel stödparti. Då blir det tre stödpartier den här gången, men "bara" V förra valet, eftersom V då som nu förutsätts stöda det mesta som läggs fram och C+L i förhandlingar lovat stöd i utbyte mot andra eftergifter från regeringen (som V inte förmodas stödja).

Förhoppningsvis kommer det källor, samtidigt undrar jag vad vi menar att artikelns etikett "Stödparti" ska betyda?--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.49 (CET)

För att förtydliga håller jag alltså med WineRedPsy. V är ett stödparti, de uppfyller till och med båda definitionerna i den här regeringensbildnignen.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.52 (CET)

Det är kanske den rubriken vi bör diskutera/ifrågasätta. Vad jag förstår är L och C i någon form av budgetsamarbete, och det är kanske det som bör vara rubrik? Och det som V gjorde var väl att "acceptera" inte stödja.Yger (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.54 (CET)

Det är också faktarutan. Såna är som vanligt omöjliga att nyansera. Ja, V accepterade geom att rösta gult, precis som de och hela Alliansen gjorde förra valet, accepterade genom att rösta gult. Och precis som V, C och L gjorde för Löfven nu, röstade gult.

Men vi har den där med skrivningen att V inte skulle få något inflytande. Står den kvar blir det ännu suddigare.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.01 (CET)

jag hittar inte var det står. Det är ju politisk snömos och bör inte står här, åtminstone inte utan att probelmatiseras.Yger (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.08 (CET)

Jag menade om skrivelsen i januariuppgörelsen, att V inte skulle få något inflytande, står kvar i den slutliga uppgörelsen. Gör den det är det svårt att inte påstå att V blir ett oppositionsparti. Aningen egenanalytiskt, men det är klart att de är "mer" i opposition nu än efter förra valet.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.16 (CET)

Den är står kvar, men jag skulle ändå vilja ha en bekräftelse från en källa, utanför de närmast inblandade.Yger (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.30 (CET)

Är inte indelningen i oppositions- och stödpartier väldigt problematisk? Den är högst subjektiv och det går inte att dra någon riktig tydlig skiljelinje mellan partierna med en sådan kategorisering. Den mest naturliga uppdelningen vore väl att gå efter hur partierna röstade i den formella omröstningen om statsministern alternativt att dela upp partierna i de som ingår i regeringen kontra de som inte ingår i regeringen. --Glentamara (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.39 (CET)

Eller dela upp efter vilka som stödjer budgeten eller ej... (lika "naturlig").Yger (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.40 (CET)

Budgeten är ju "bara" en fråga. Vid svenska regeringsbildningar är en nedlagd röst på sitt sätt en stödröst. Det är genomgående så miniortetsregeringar bildas, att de får fler ja än nej-röster trots att ja-rösterna är långt färre än hälften av möjliga röster eftersom andra partier "stöder" genom att lägga ner rösten. Det var bara MP och S som röstade för Löfven, de blev då båda regerignspartier och då finns inga stödpartier. Eller så är en nedlagd röst en stödröst som alltid kommer från ett stödparti. I så fall var allianspartierna stödpartier åt regeringen efter valet 2014. Det haltar, tycker jag.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.58 (CET)

Utan källa (vilket behövs) kan jag ändå tycka vi tv kan dela upp i regeringspartier och "Övriga", dvs inte ha något med stöd alls.Yger (diskussion) 18 januari 2019 kl. 15.17 (CET)

Medhåll, källa eller tydlig definition behövs. I texten ska det såklart skrivas att C+L lade ner sina röster efter förhandlingar, vilket möjliggjorde att regeringen kunde röstas igenom.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 16.00 (CET)

Jag instämmer också. --Glentamara (diskussion) 18 januari 2019 kl. 16.04 (CET)

Är begreppen entydigt definierade?

Vilka etiketter är per vilken definition tillämpliga för de sex partier som i nuläget (november 2019) inte ingår i regeringen? - Tournesol (diskussion) 15 november 2019 kl. 21.52 (CET)

Vänsterpartiet har inga samarbeten med regeringen, och har uttryckligen sagt att de kommer att rösta för att avsätta regeringen om de genomför de två mest kontroversiella punkterna på 73-punktsprogrsmmet.

Likväl kallar de sig opposition.

Det är lika oseriöst att kalla dem stödpartier som att kalla alliansen för stödparti under perioden 2014-18. Кαґρετη (diskussion) 17 november 2019 kl. 16.20 (CET)

Vilka tänkbara definitioner finns det för begreppen? Vad har andra kallat vilka partier när? - Tournesol (diskussion) 17 november 2019 kl. 17.32 (CET)

Jag skulle säga att oppositionen utgörs av partier som inte utgör regeringsunderlaget, vilket i sin tur bör räknas som de partier som möjliggör att regeringens politik kan genomföras; i det här fallet S, Mp, C & L, efterssom det är dessa som har den största budgeten, har tjänstemän som regeringsunderlag, och uttryckligen samarbetar om viktiga propositioner. Oppositionen är dock inte samlad, efterssom V & de konservativa inte kan komma överens i viktiga frågor. V är uttryckligen uteslutet från regeringsunderlaget, där alla 4 partierna är överens om att V ska sakna all form av inflytande över regeringen. Кαґρετη (diskussion) 17 november 2019 kl. 20.33 (CET)

Eftersom denna sidan haft följande ordning i cirka 11 års (ca 2010-2021) V,S,MP,SD,C,L,KD,M. För att sen mars månad bytas till SD längst till höger, av någon mysko anledning.Jag undrar hur tanken är? För myndigheter, kommuner, partier själva brukar ännu, på ett tydligt sätt, dela in sig enligt V,S,MP på ett håll, C,L för sig och KD,M för sig. SD står konstant utanför alla samarbeten. Dessutom ska väl inte denna tabell representera vilka som samarbetar, den ska se till helheten och ideologier. Mrkommun (diskussion) 4 april 2021 kl. 13.30 (CEST)

Jag ser inte heller någon anledning till att ändra den ordning som inte bara har funnits länge i denna artikel utan som också finns i mer än 300 andra artiklar, se tabell nedan. Det är en fördel med samma ordning mellan de nationella partierna i alla artiklar som redovisar mandatfördelningar för politiska församlingar i Sverige. Vilka partier som samarbetar får redovisas på annat sätt. Om ordningen i mandattabellerna ska ändras bör frågan först diskuteras på lämplig plats då den berör så många artiklar.

Här är resultatet av en inventering över vilken plats i mandattabellen som "sd" har i olika artiklar som använder mallen {{mandattabell rad}}:

Artikel	position för SD i mandattabell	antal partier i mandattabell
Borlänge kommun	7	12
Enköpings kommun	5	11
Falu kommun	5	11
Håbo kommun	4	12
Habo kommun	5	10
Haninge kommun	6	13
Hultsfreds kommun	5	9
Karlsborgs kommun	4	9
Kinda kommun	5	11
Kungsbacka kommun	5	11
Ludvika kommun	7	12
Lidingö kommun	5	10
Region Uppsala	4	8
Malung-Sälens kommun	4	11
Nässjö kommun	5	9
Orsa kommun	6	12
Orusts kommun	4	11
Svenljunga kommun	5	11
Sollentuna kommun	4	10
Sundsvalls kommun	4	9
Trelleborgs kommun	5	12
Tranås kommun	4	9
Uddevalla kommun	5	11
Vadstena kommun	5	10
Västerås kommun	4	9
Vetlanda kommun	4	9
Västerviks kommun	6	11
Östersunds kommun	4	8
Ekerö kommun	4	11
Leksands kommun	5	12
Mariestads kommun	6	12
Solna kommun	4	10
Eksjö kommun	5	9
Gislaveds kommun	5	10
Sävsjö kommun	4	8
Svedala kommun	4	14
Kalmar kommun	4	9
Motala kommun	6	11
Höganäs kommun	5	10
Nyköpings kommun	5	10
Danderyds kommun	4	10
Bollnäs kommun	6	11
Ljusdals kommun	7	13
Laxå kommun	5	10
Sala kommun	5	12
Oskarshamns kommun	4	9
Örebro kommun	5	9
Nora kommun	5	11
Jönköpings kommun	4	9
Falkenbergs kommun	5	11
Laholms kommun	6	14
Karlstads kommun	7	12
Varbergs kommun	6	11
Vallentuna kommun	6	12
Gävle kommun	4	9
Hofors kommun	6	11
Ockelbo kommun	4	9
Sandvikens kommun	4	11
Gagnefs kommun	5	11
Säters kommun	4	9
Smedjebackens kommun	4	8
Hedemora kommun	7	11
Vansbro kommun	4	10
Älvdalens kommun	6	12
Skara kommun	5	10
Tanums kommun	5	10
Söderköpings kommun	4	10
Öckerö kommun	5	10
Strängnäs kommun	4	10
Vaggeryds kommun	5	11
Växjö kommun	4	9
Köpings kommun	5	10
Eskilstuna kommun	4	10
Sigtuna kommun	8	14
Söderhamns kommun	6	11
Skellefteå kommun	4	8
Sundbybergs kommun	4	9
Lidköpings kommun	4	10
Mjölby kommun	5	11
Vänersborgs kommun	4	11
Härnösands kommun	4	10
Luleå kommun	6	11
Robertsfors kommun	5	9
Sveriges riksdag	4	9
Nybro kommun	5	10
Salems kommun	4	9
Uppsala kommun	5	10
Vindelns kommun	4	9
Norrtälje kommun	4	11
Vaxholms kommun	4	10
Katrineholms kommun	4	8
Region Gotland	5	12
Ljungby kommun	4	12
Skövde kommun	4	9
Älvkarleby kommun	6	10
Kristianstads kommun	4	11
Hudiksvalls kommun	5	10
Kramfors kommun	6	10
Södertälje kommun	5	13
Värmdö kommun	5	10
Åre kommun	4	10
Tierps kommun	5	9
Östhammars kommun	5	13
Säffle kommun	4	10
Vimmerby kommun	5	10
Värnamo kommun	5	10
Hässleholms kommun	4	10
Ängelholms kommun	7	12
Hallstahammars kommun	4	9
Strömstads kommun	6	12
Kalix kommun	5	11
Kiruna kommun	8	14
Tidaholms kommun	5	12
Piteå kommun	5	10
Jokkmokks kommun	9	14
Gällivare kommun	9	14
Haparanda kommun	5	12
Pajala kommun	8	13
Örnsköldsviks kommun	4	9
Älvsbyns kommun	5	10
Huddinge kommun	4	11
Överkalix kommun	5	9
Övertorneå kommun	5	12
Falköpings kommun	4	9
Lessebo kommun	4	9
Markaryds kommun	5	11
Tingsryds kommun	4	12
Ale kommun	4	11
Linköpings kommun	5	10
Mölndals kommun	6	11
Täby kommun	5	10
Järfälla kommun	4	9
Umeå kommun	7	11
Lunds kommun	6	12
Skinnskattebergs kommun	4	10
Årjängs kommun	4	10
Göteborgs kommun	7	14
Nykvarns kommun	5	10
Götene kommun	4	10
Sjöbo kommun	6	11
Ulricehamns kommun	5	11
Arvika kommun	4	9
Åmåls kommun	4	12
Österåkers kommun	5	13
Tyresö kommun	4	10
Botkyrka kommun	5	12
Nynäshamns kommun	4	11
Upplands-Bro kommun	4	9
Upplands Väsby kommun	5	11
Forshaga kommun	4	10
Strömsunds kommun	5	9
Knivsta kommun	5	9
Skurups kommun	6	11
Bjuvs kommun	5	13
Mora kommun	6	12
Trosa kommun	5	10
Stenungsunds kommun	5	12
Lycksele kommun	5	9
Marks kommun	4	11
Dals-Eds kommun	4	9
Essunga kommun	4	9
Färgelanda kommun	4	9
Bengtsfors kommun	6	11
Vårgårda kommun	4	10
Vara kommun	5	12
Töreboda kommun	4	9
Gullspångs kommun	6	14
Grästorps kommun	3	10
Hjo kommun	4	9
Härryda kommun	8	13
Emmaboda kommun	4	10
Högsby kommun	5	10
Mönsterås kommun	4	8
Mörbylånga kommun	4	11
Torsås kommun	5	11
Lysekils kommun	5	12
Melleruds kommun	6	11
Munkedals kommun	4	11
Sotenäs kommun	4	10
Tibro kommun	4	9
Tranemo kommun	4	9
Karlskoga kommun	5	10
Flens kommun	4	11
Fagersta kommun	6	10
Bromölla kommun	4	10
Hörby kommun	5	13
Nordanstigs kommun	4	10
Ovanåkers kommun	4	8
Hylte kommun	5	10
Bräcke kommun	4	10
Krokoms kommun	4	10
Åtvidabergs kommun	4	11
Ragunda kommun	5	12
Mullsjö kommun	4	9
Boxholms kommun	4	8
Finspångs kommun	4	9
Valdemarsviks kommun	4	11
Ydre kommun	4	9
Ödeshögs kommun	5	11
Lindesbergs kommun	5	10
Sollefteå kommun	4	10
Timrå kommun	6	11
Höörs kommun	6	11
Eda kommun	5	10
Filipstads kommun	4	10
Hagfors kommun	4	10
Hammarö kommun	5	9
Kils kommun	4	9
Torsby kommun	5	11
Sunne kommun	5	10
Storfors kommun	5	11
Munkfors kommun	3	7
Degerfors kommun	4	9
Hällefors kommun	4	11
Kumla kommun	4	8
Lekebergs kommun	5	10
Ljusnarsbergs kommun	4	10
Heby kommun	4	10
Kungsörs kommun	5	10
Norbergs kommun	4	10
Surahammars kommun	4	8
Burlövs kommun	4	12
Lomma kommun	5	11
Perstorps kommun	6	11
Vellinge kommun	4	11
Åstorps kommun	5	13
Örkelljunga kommun	7	12
Östra Göinge kommun	5	10
Nordmalings kommun	5	9
Sorsele kommun	4	9
Storumans kommun	5	11
Vännäs kommun	4	8
Åsele kommun	6	10
Eslövs kommun	4	12
Simrishamns kommun	6	12
Uppvidinge kommun	4	9
Älmhults kommun	4	10
Nacka kommun	4	11
Tomelilla kommun	5	10
Kristinehamns kommun	4	10
Karlshamns kommun	5	9
Karlskrona kommun	4	8
Olofströms kommun	4	9
Ronneby kommun	4	10
Sölvesborgs kommun	5	11
Avesta kommun	4	10
Staffanstorps kommun	5	12
Rättviks kommun	5	11
Halmstads kommun	6	11
Bergs kommun	5	11
Härjedalens kommun	5	13
Aneby kommun	4	8
Gnosjö kommun	6	13
Borgholms kommun	5	10
Alvesta kommun	4	9
Arjeplogs kommun	6	10
Arvidsjaurs kommun	5	9
Bodens kommun	4	10
Arboga kommun	5	9
Båstads kommun	6	13
Helsingborgs kommun	4	8
Klippans kommun	6	12
Kävlinge kommun	5	12
Landskrona kommun	5	10
Osby kommun	4	10
Svalövs kommun	5	10
Ystads kommun	6	11
Oxelösunds kommun	4	9
Grums kommun	4	11
Vingåkers kommun	5	10
Bjurholms kommun	3	7
Dorotea kommun	3	8
Malå kommun	4	9
Norsjö kommun	3	7
Vilhelmina kommun	5	10
Ånge kommun	4	9
Alingsås kommun	4	9
Bollebygds kommun	4	10
Borås kommun	5	10
Herrljunga kommun	5	11
Kungälvs kommun	5	10
Lerums kommun	4	11
Lilla Edets kommun	4	9
Partille kommun	5	10
Tjörns kommun	4	13
Norrköpings kommun	6	11
Askersunds kommun	4	10
Hallsbergs kommun	4	8
Trollhättans kommun	4	9
Gnesta kommun	5	11
Politik i Stockholms kommun	5	11
Region Skåne	4	9
Västra Götalandsregionen	4	10
Stockholms kommun	5	9
Region Stockholm	4	8
Region Kronoberg	4	8
Region Blekinge	4	8
Region Sörmland	4	9
Region Västmanland	4	9
Region Örebro län	4	8
Region Norrbotten	4	9
Region Gävleborg	4	9
Region Östergötland	4	9
Region Jämtland Härjedalen	5	9
Region Dalarna	4	9
Region Kalmar län	4	8
Region Västernorrland	4	9
Region Västerbotten	4	8
Region Jönköpings län	4	9
Region Halland	6	10
Region Värmland	4	9
Helsingborgs kommuns politiska historia	5	12
Landstingsval i Västra Götalands län	4	10
Omvalet i Västra Götaland 2011	4	9
Sverige (valkrets till Europaparlamentet)	5	11

--Larske (diskussion) 4 april 2021 kl. 16.57 (CEST)

Personligen tycker jag att ordningen V,S,MP,C,L,KD,M,SD är den naturliga eftersom det är partiernas ordning på vänster–höger-skalan. Om man tycker att det inte är ett lämpligt sätt att ordna partier kanske bokstavsordning är bättre, men någon annan ordning än stokastisk behöver det nog vara. /ℇsquilo 4 april 2021 kl. 20.38 (CEST)

Vill någon lägga in den nya bilden i infoboxen när Olofsgård tillträder? Jag kan tyvärr inte lägga in den vid tillfället. Tack på förhand!  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 31 juli 2021 kl. 05.37 (CEST)

Och uppdatera texten med såklart.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 31 juli 2021 kl. 05.38 (CEST)

Det är ordnat nu. Edcba109 1 augusti 2021 kl. 18.28 (CEST)

@GeMet: Kan du uppdatera bilden med anledning av att en tidigare SD-politiker från i slutet av mars 2022 är partilös, se Roger Richthoff, sverigesradio.se och riksdagen.se.

-- Larske (diskussion) 16 april 2022 kl. 18.41 (CEST)

 Fixat  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 8 september 2022 kl. 05.36 (CEST)

Vad menas med formuleringen i ingressen att denna låg hos första kammaren? Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 06.15 (CEST)

@GeMet, apropå frågan i redigeringskommentaren om hon redan är oberoende, [4]. Enligt trovärdiga källor. Som till exempel SVT Nyheter, som uppger att både hon och SD har bekräftat det, [5]. LittleGun (diskussion) 1 maj 2023 kl. 17.04 (CEST)

Ja, att hon har lämnat eller avser lämna SD är helt klart fastställt. Men huruvida man kan lämna en riksdagskrupp/partigrupp i riksdagen utan någon form av sammanträde i plenisalen är jag väldigt tveksam till. Tidigare har i vart fall jag inte gjort ändringar i tabeller, artiklar, diagram/bilder förrän det är skrivet i ett riksdagsprotokoll. Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 1 maj 2023 kl. 18.05 (CEST)

Vi ska stöda oss på trovärdiga källor. Så fort man slutar representera partiet och berättar att man slutat representera partiet, är man per definition "politisk vilde". Egentligen måste man inte ens vara medlem i ett parti I det här fallet har det dessutom dubbelkollats med partiet själv, där de iofs hoppas att hon kommer ge platsen till någon som vill representera partiet. Men första maj var hon politisk vilde, och artikeln om henne uppdaterades så. LittleGun (diskussion) 2 maj 2023 kl. 08.11 (CEST)

Nu har Riksdagens Öppna Data ändrat från "SD" till "-" som värde för attributet "parti" för Elsa Widding. Riksdagens webbplatser har varit nere sedan före klockan 13 idag, se SVT Nyheter, men börjar visa lite livstecken nu även om sidorna kan ta flera minuter att ladda om de inte visar felmeddelandet om att "tjänsten inte är tillgänglig, men "data.riksdagen.se" verkar fungera utan problem sedan ett tag tillbaka. Jag bjuder därför på två länkar:

• Länk till Riksdagens webbsida för Elsa Widding, kan ta flera minuter att ladda.
• Länk till data.riksdagen.se, lite mer svårläst men svarar snabbt sedan några timmar.

På båda dessa sidor kan man konstatera att parti är ändrat till "-".

-- Larske (diskussion) 2 maj 2023 kl. 19.26 (CEST)

Tillägg: Frågan om Widdings "ändrade partibeteckning" och avslutning av hennes uppdrag i skatteutskottet kommer upp på Riksdagens arbetsplenum klockan 09.00 i morgon, se denna föredragningslista. --Larske (diskussion) 2 maj 2023 kl. 19.42 (CEST)

Ja, vi kan ju avvakta det. Men, jag vidhåller att vi hade tillräckliga källor. Jämför med övergångar av spelare i elitfotbollen. De omgärdas enormt av rykten, och ibland måste man leta efter "enligt uppgift" i källorna. Men när både spelare och laget bekräftat nöjer vi oss. Vi avvaktar inte att dokumentation från UEFA eller andra fotbollsförbund uppdateras. Helt rätt enligt mig. LittleGun (diskussion) 2 maj 2023 kl. 20.01 (CEST)

Nu ändrar jag, då både hon själv och Sverigedmokraterna bekräftat, samt att Riksdagen uppdaterat sin webbplats om Elsa Widding, [6] och att arbetsplenum (som väl uppdaterats?) konstaterar att eftersom hon meddelat att hon inte längre (från 1 maj) tillhör Riksdagens sverigedemokratiska partigrupp så upphörde också hennes uppdrag i utskottet ("därmed"), [7]. Sällsynt väl källbelagt alltså. LittleGun (diskussion) 3 maj 2023 kl. 17.35 (CEST)