Vaxholms kommun

Kommunens område motsvarar vad som till kommunreformen 1862 var staden Vaxholms område, tillsammans med delar som tillhörde östra delen av Östra Ryds socken (Bogesundslandet), en mindre del av Värmdö socken (öar i nordvästra delen), samt södra delen av Österåkers socken (Resarö).

Till stadskommunen överfördes kringliggande öar från Värmdö landskommun 1913 (Rindö) och 1950 (Tynningö, Skarpö med flera öar). Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna för Vaxholm, men Östra Ryds landskommun med Bogesundslandet blev inkorporerat av Österåkers landskommun.

Vaxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vaxholms stad. År 1974 sammanlades kommunen (4 952 invånare) med Österåkers kommun (19 806 invånare). Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick namnge den nya kommunen men centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen. Vaxholms kommunkod fortsatte att gälla för den sammanslagna kommunen.^[7] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Återstoden med drygt 25 000 invånare behöll kommunkoden och centralorten samt återtog namnet Österåkers kommun.^[8]

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 till Lidingö kommun.^[9]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.^[10]

Vaxholm kallar sig stad istället för kommun, i de fall det är möjligt.^[11]

Kommunen gränsar i öster till Värmdö kommun, i söder till Nacka kommun och Lidingö kommun, i väster till Danderyds kommun samt i norr till Österåkers kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

Kommunen är en del av Roslagen och Stockholms norra skärgård. Kommunen är delad mellan halvön Bogesundslandet och Vaxön med centralorten samt andra skärgårdsöar. Kommunen omges av Kyrkfjärden, Stora Värtan, Askrikefjärden, Höggarnsfjärden, Torsbyfjärden och Trälhavet.

Ett relativt kargt skärgårdslandskap utgör östra delen av Vaxholm. Berggrunden domineras av gnejs och dess strukturer återspeglas i öarnas och fjärdarnas form. Bergarten pegmatit förekommer vid Ytterby på Resarö, där man fram till 1933 bröt mineralen fältspat och kvarts. Halvön Bogesundslandet med stora orörda bestånd av ädellövskog upptar västra delen av kommunen, exempel på sådana områden finns vid Bogesunds slottspark och Frösvik. Gammal hällmarkstallskog finns vid skogssjön Dammstakärret.^[12]

Till några av de större öarna hör Vaxön, som utgör den mest tätbefolkade ön, Edholma, Kullö, Resarö, Hästholmen, Skarpö, Rindö, Ramsö, Tynningö, Skogsön, halvön Bogesundslandet och den mindre ön Vaxholmen, där Vaxholms fästning ligger.

Naturskydd

År 2022 fanns två naturreservat i Vaxholms kommun. Det kommunala reservatet Kullö naturreservat bildades 2004 i samarbete med Kullö reservatsförening. Syftet är att "tillgodose behovet av områden för närrekreation", att "besökare ska kunna ta del av områdets olika skiftande karaktärer" samt att "bevara de värdefulla livsmiljöerna som det gamla kulturlandskapet har gett upphov till". Det statliga reservatet Bogesundslandet bildades 2015 i syfte att "bevara ett stort och välbesökt friluftsområde, men också att vårda de avsnitt av värdefull natur som finns i området".^[13]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vaxholms församling

Från 2016 indelas kommunen i huvudsakligen ett enda distrikt, Vaxholms distrikt.^[14]

Tätorter

Det finns sex tätorter i Vaxholms kommun.

• Vaxholm
• Resarö
• Rindö
• Kullö
• Tynningö
• Skarpö

Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknas Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Styre

Sedan valet 2022 styrs Vaxholm av ett majoritetsstyre bestående av Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.^[15]

Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av Alliansen, som fick förnyat förtroende efter valet 2014.^[16]

Under mandatperioden 2018-2022 styrde en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna. Koalitionen beskrev i ett gemensamt program att "fler invånare ska få större delaktighet i planfrågor, genomföra bymiljöväg utmed Rindövägen, trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Söderfjärdsskolan, utveckla vattenvägarna med snabba elbåtar från Rindö och Vaxö och förstärka fritidsgårdsverksamheten på Vaxön, Rindö och Resarö".^[17]

Kommunfullmäktige

Presidium

Källa:^[18]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande

Mandatfördelning i Vaxholms kommun, valen 1970–2018

Nämnder

Kommunstyrelsen

Källa:^[19]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Näringsliv

Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstesektorn, primärt genom kommunen. Tillverkningsindustrin stod för omkring fyra procent. Turistnäringen har varit viktig för näringslivet sedan kommunen fick dagliga ångbåtsförbindelser med Stockholm på 1850-talet. Utpendlingen till andra kommuner inom Storstockholms arbetsmarknad är stor, framförallt till Stockholms kommun. Enmans- och fåmansföretag utgjorde majoriteten av Vaxholms företag.^[12]

Infrastruktur

Transporter

Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av länsväg 274. Sedan 1926 har huvudön Vaxön broförbindelse med fastlandet likväl som reguljära färjeförbindelser med bland annat centrala Stockholm.^[12]

Demografi

Befolkningsutveckling

Civilstånd

Den 31 december 2015 fördelades Vaxholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:^[20]

Könsfördelning

Den 31 december 2015 fördelades Vaxholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:^[20]

• Män: 5 638; 49,54 %.
• Kvinnor: 5 742; 50,46 %.

Åldersfördelning

Åldersfördelningen i Vaxholms kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:^[20]

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 669, eller 13,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 023 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 044, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 631 den 31 december 2002).^[21]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Vaxholms kommun.^[22]

Födelseland 31 december 2021[22]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&039473.&&&&&039 473	81,96 %	80,00 %
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0174.&&&&&0174	1,45 %	1,31 %
3	Storbritannien	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073	0,61 %	0,31 %
4	Polen	&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061	0,51 %	0,91 %
5	USA	&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059	0,49 %	0,23 %
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052	0,43 %	0,51 %
7	Norge	&&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051	0,43 %	0,39 %
8	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041	0,34 %	0,46 %
8	Iran	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041	0,34 %	0,80 %
10	Thailand	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034	0,28 %	0,43 %

Kulturarv

I kommunen finns ett flertal viktiga kulturmiljöer och byggnader, därför har en stor del av kommunen klassats som riksintresse för kulturmiljövården. År 2022 fanns fyra statliga byggnadsminnen – Vaxholms kastell, Rindö redutt, Oskar Fredriksborgs fästning och Bogesunds slott inklusive slottspark och trädgård. Det fanns också fyra enskilda byggnadsminnen – Villa Akleja, Villa Ottarsberg, Edholma kvarn och Löwenströmska trädgården.^[23]

Kommunvapen

Blasonering: Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad samt av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn.

Vaxholms kommunvapen bygger dels på ett sigill från 1500-talet (tornet), dels på ett tillägg från 1800-talet (skeppet). Det fastställdes av Kungl. Maj:t för Vaxholms stad 1944. 1974 lades kommunerna Vaxholm och Österåker samman under Vaxholms namn men med Österåkers kommuns vapen. Efter kommundelningen 1983 återregistrerades vapnet av kommunen hos PRV 1988.

• Personer med anknytning till Vaxholms kommun

• Vaxholms kommun
• Turistinformation Vaxholm
• Wikimedia Commons har media som rör Vaxholms kommun.
  Bilder & media