Diskussion:Universum

Jag blev omdirigerad från "rymden". Är rymden och universum verkligen samma sak? Just nu befinner jag mig knappast i rymden, men likväl i universum. Rymden används ju ofta allt utanför jordens atmosfär, men egentligen är det väl vad som finns mellan himlakropparna i universum som begreppet betecknar?Lavas 2 april 2006 kl.23.24 (CEST)

Kan vara rimligt att ge rymden en egen artikel baserad på en:Outer space. /Yvwv [y'vov] 2 april 2006 kl.23.29 (CEST)

Kommer inte "universum" från "unus vertere" som betyder ungefär "där ett vänder", dvs summan av alla kontraster? Johan Forsberg 18 december 2006 kl. 11.27 (CET)

Ett tillägg bara, jo, du befinner dig i rymden. Johan Forsberg 6 januari 2007 kl. 00.32 (CET)

Det beror på hur hårt man vill dra det. Relativt universum är det klart att vi befinner oss "i rymden". Men relativt jorden så brukar man ju ofta säga att rymden är det utanför atmosfären, så därmed är man inte i rymden.

Ligger inte jorden i rymden? Jo det måste ju varje förnuftig människa inse altså är befinner vi oss i rymden.

Enligt den definition av "rymd" jag använder ligger jorden i rymden - i själva verket "ligger" hela universum i rymden. Dock menar man ibland, i vardagstal, allt förutom jorden, när man talar om "rymden". --Andreas Rejbrand 10 maj 2007 kl. 12.08 (CEST)

Big Bang-teorin är omöjlig eftersom enligt den fanns det en uratom som kom från ingenstans vilket omöjligt inget kan göra!

Läs lite kvantmekanik så får du en ny syn på begreppet "omöjlig". --Andreas Rejbrand 10 maj 2007 kl. 12.08 (CEST)

Det här är en riktigt dålig artikel. Nån som kan nånting om fysik och kosmologi bör skriva, inte folk som bara pladdrar om vad de tror sig hört... Att Universum är oändligt är för de flesta människor svårt att acceptera. Det behövs en bra intuitiv förklaring. Skriv inte att fotoner tänjs ut! Förklara rödförskjutning och länka dit, och ange källor! Jag tycker "rymden" bör hänvisa till solsystemet. Ordet har kommit att användas om den allra närmaste delen av rymden till skillnad från Yttre Rymden, som bör syfta på allt utanför Jordens närområde.Vidare bör det framgå vad som är fakta (som Big Bang) och vad som ännu inte är fullständigt känt (Hawking mm). 193.10.245.197 17 april 2008 kl. 14.29 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Rymden är väl allt mellan himlakropparna och deras atmosfärer, inte bara i Solsystemet utan även i andra planetsystem. Universum är allt som finns. De som är intresserade av astronomi säger ibland dock att de är intresserade av "rymden", och eller talar om "liv i rymden". Jag vet att det inte finns liv i rymden, för där kan inget överleva. Däremot tror jag det finns liv också på andra planeter än Jorden. Jorden är lika mycket i rymden som Mars. Rymden är inte synonymt med Solsystemet, och kan ha egen artikel. J 1982 17 april 2008 kl. 14.47 (CEST)

Rymden brukar väl rent praktiskt användas för alla platser i universum utom jorden och dess atmosfär. Ungefär som "utlandet" innebär alla länder utom Sverige. Fabben 17 april 2008 kl. 20.19 (CEST)

Användare:81.227.162.203:s fråga har flyttats till Wikipedia:Faktafrågor av Andreas Rejbrand. Där finns nu även några svar. /Rolf B 29 mars 2008 kl. 23.43 (CET)

[1]. Jag tycker personligen att "myt" är ett bettre ord.--Andreas Rejbrand 22 april 2008 kl. 00.18 (CEST)

Det blir svårt när man blandar vetenskap med religion. I vetenskapliga termer är det inte en teori, men som icke religiös vetenskapsman kan jag ändå tycka att det är ok för att nå NPOV. Det är trots allt en väldigt stor del av jordens befolkning som tror på olika skapelsescenarier. Kanske en kompromiss kunde vara att kalla det Skapelseberättelser som artikeln om detta kallas? --Njaelkies Lea 22 april 2008 kl. 00.41 (CEST)

Det är verkligen INTE okej att religiösa "teorier" tar plats i något som, i alla fall har ambitionen att vara en vetenskaplig text. De religiösa skapelsemyterna har inget på denna sida att göra! Det har ingen betydelse om så 99 % av jordens befolkning tror på påhittade berättelser istället för på vetenskapen, man ska inte tumma på sådant. Ska då även pseudovetenskapligt innehåll förekomma i artiklar om exempelvis biologi?

Skapelsemyterna hör hemma på wikipedia, ja. Men INTE i artikeln om universum. Fenomen som intelligent design tas på allt större vikt av människor världen över och det är såna här småsaker som tillslut legitimerar detta märkliga synsett att religion kan jämställas med vetenskap. Jakobi 17 februari 2009 kl. 20.31 (CET)

Jag håller med om att det ser dumt ut som det är nu, det är dock främst avsaknaden av vetenskaplig information som ställer till det och ger skapelseberättelserna otillbörlig vikt. I den engelska artikeln får det motsvarande avsnittet ett bättre sammanhang. Någon dag hoppas jag hinna översätta den, vår nuvarande är rätt pinsam för ett så viktigt ämne. Njaelkies Lea (d) 17 februari 2009 kl. 20.44 (CET)

Det har du rätt i, artikeln ger skenet av att sannolikheten för de båda teorierna är 50/50. Men jag ifrågasätter även om religiösa historier ska vara med i denna artikel alls, vad finns det för anledningar till det? Som jämförelse kan tilläggas att Nationalencyklopedin inte skriver ett ord om de religiösa skapelsemyterna i motsvarande artikel på nätet. Det är inte konstigt att de finns med i den engelskspråkiga artikeln eftersom Intelligent design har fått betydelgt större inflytande i bl.a. USA och i Storbritannien än i övriga västvärlden. Jakobi 17 februari 2009 kl. 20.55 (CET)

I det sammanhang man har det i den engelska artikeln, under "historical models", och med denna text tycker jag inte att det är något fel alls med det: Many cultures have stories describing the origin of the world, which may be roughly grouped into common types. In one type of story, the world is born from a world egg; such stories include the Finnish epic poem Kalevala, the Chinese story of Pangu or the Indian Brahmanda Purana. In related stories, the creation is caused by a single entity emanating or producing something by themselves, as in Tibetan Buddhism concept of Adi-Buddha, the ancient Greek story of Gaia (Mother Earth), the Aztec goddess Coatlicue or the ancient Egyptian god Atum. In another type of story, the world is created from the union of male and female deities, as in the Maori story of Rangi and Papa. In other stories, the universe is created by crafting it from pre-existing materials, such as the corpse of a dead god - as from Tiamat in the Babylonian epic Enuma Elish or from the giant Ymir in Norse mythology – or from chaotic materials, as in Izanagi and Izanami in Japanese mythology. In another type of story, the world is created by the command of a divinity, as in the ancient Egyptian story of Ptah or the Biblical account in Genesis. In other stories, the universe emanates from fundamental principles, such as Brahman and Prakrti, or the yin and yang of the Tao.

Med tanke på hur stor roll detta har spelat för människan skulle det vara otillbörlig vikt åt andra hållet att sopa allt under mattan och hoppas att det försvinner. Det är om inte annat en del av vår historia. Njaelkies Lea (d) 17 februari 2009 kl. 21.17 (CET)

Jag menar inte alls att skapelseberättelserna ska "sopas under mattan" eller försvinna på något sätt. Min kritik riktar sig mot att ha detta innehåll i artikeln om UNIVERSUM. Skapelseberättelserna har och har haft betydelse för miljarder människor och kan både ha ett historiskt och ett vetenskapligt intresse (det finns ju redan en artikel om dem på wikipedia: Skapelseberättelse). Jag vidhåller fortfarande att detta fenomen med religiösa skapelseberättelser (som inte har något med varken förnuft eller vetenskap att göra) inte hör hemma i en vetenskaplig artikel om universum, hur tankeväckande och intressanta de än är. Tillför de något om förståelsen för universum? Nej. Jag håller med om att engelskspråkiga wikipedia har en bättre lösning än vi har idag, men jag förstår ändå inte meningen med att blanda in religion i en vetenskaplig sida om universum. I artikeln om Jorden står det till exempel INTE att många inom kristendomen fortfarande tror att jorden är 6000 år som ett kompliment till övrig fakta. Jag tror de flesta håller med om att det vore absurt att föra in den parantesen i artikeln om jorden och jag anser att detta fall är minst lika absurt.

Jakobi 17 februari 2009 kl. 22.39 (CET)

Någon ändrade enheten från kg/dm³ till g/cm³. Båda enheterna motsvarar samma mått, men det förstnämnda är nog enklare att förstå för en lekman. Folk har lättare att relatera till kilogram än till gram. Dessutom är kilogram SI-enheten. Att relatera kilogram per liter är enklare (man kan tänka sig ett mjölkpaket tex). Fabben 27 april 2008 kl. 18.55 (CEST)

Ja, men om det ska vara SI ska det vara kg/m³. De flesta använder g/cm³. Just kg/dm³ är en mix som inte används av någon så vitt jag vet. --RE 27 april 2008 kl. 19.23 (CEST)

I det här fallet är siffran så löjligt liten att jag tvivlar på att någon kan relatera till den oavsett vad för enhet vi har. Men RE har rätt i att kg/dm³ är en sällsynt enhet i sådana här sammanhang. Jag brukar försöka följa IAU:s rekommendationer och de förespråkar kg/m³. --Njaelkies Lea 27 april 2008 kl. 20.50 (CEST)

Frågan är vad läsarna är mest betjänta av - att vi använder enheter som är standard och kanske gör jämförelser med andra artiklar och publikationer möjliga, eller att vi använder sådana de kan relatera någotsånär till (fast då borde det vara kilogram per liter, inte per kubikdecimeter). Möjligen kan man sätta ut båda.

andejons 27 april 2008 kl. 21.07 (CEST)

Ja, jag vet inte. Jag tycker inte att det är jätteviktigt heller så länge det är rätt. Alla tre som nämnts är ok, i min mening. --Njaelkies Lea 27 april 2008 kl. 21.33 (CEST)

Jag har inget emot enheten kg/m³ används, eller någon kombination. Fabben 28 april 2008 kl. 00.18 (CEST)

Alla artiklar i astrofysik jag läst har använt g/cm³ för densitet, trots IAU:s rekommendationer. Men astronomer använder ju å andra sidan erg istället för joule också. Jag tycker g/cm³ är mer "vardagsrätt" också. Vatten har t.ex. densiteten 1 i den enheten och jag vill minnas att det var det man använde i skolan? --RE 28 april 2008 kl. 01.30 (CEST)

Det som tycks mig märkligt med denna artikel är dess syn på Universum, som denna fysiska dimensionen, FORMEN, och endast det. Är inte universum mer än denna form vi lever i nu? Måste inte i universum inbegripas alla dimensioner som är möjliga att utforska, dvs tex medvetandet som vittne (dvs inte form, bara vittne till form) m.m. Att säga att formen "går före" medvetandet, att medvetande kom ur form, snarare än form ur medvetande, tycks mig vara en härskande princip hos alla vetenskapligt lagda människor. Så att definiera Universum som "materia, energi, rumtiden, naturlagarna och alla händelser." är ett vetenskapligt perspektiv på denna verklighet och endast det. Att se denna form som en illusion, vilket är möjligt för alla och envar, gör det möjligt att se att detta bara är en form av oändligt många. Och denna artikel bjuder för övrigt endast till denna mentala bild av universum som form, något som den västerländska hjärnan verkar vara fast i. När en "religiös" bild presenteras(som alltid här på wikipedia) skrivs det med vetensksmannens syn, vilket alltid märks i form av att man använder ord som "högre makter" eller "övernaturligt". Synen på det "dom högre makterna" tror jag är vetenskapsmannens inre bild av gud, dvs samma ego som dom själva tror att dom kan förstå världen med. Att man tror att "allting måst komma någonstans ifrån" inom new age osv är en fördom som kommer från deras egna mentala projektioner, att världen antingen är styrd av ett ego eller helt ointelligent form som slussas runt som biljardbollar. Det är inte alls min mening att låta brysk med detta inlägg, men det känns som att det behandlar en diskussion som måste tas upp på wikipedia om det inte artiklarna ska förläggas till vad som skulle kunna ses som en vetenskaplig extremism. Samlamanna

"Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi vid Karolinska institutet, säger att det starkaste vetenskapliga argumentet för att en oförklarad kraft såsom Gud har verkat i universum är att den värld vi lever i uppfyller just de förutsättningar som krävs för att liv skall vara möjligt.[5]"

-Auktoritetshänvisningen "professor i molekylär onkologi" saknar relevans för ämnet. -Åsikten som tillskrivs Einhorn är lekmannamässig och spekulativ, knappast vetenskaplig. Påståendet att vår värld uppfyller kriterierna för att vara vår värld är uppenbart tautologt.

Inlägget faller under "kreationism".Cra.joe 5 december 2010 kl. 23.00 (CET)

Artikeln innehåller ett avsnitt om religiösa skapelseberättelser. Inom ramen för det innehållet tycker jag nog uppgiften passar in i avsnittet. Sedan kan man diskutera om artikeln ska innehålla ett sådant avsnitt, men den diskussionen förs lämpligen på artikelns egen diskussionssida. Tänk också på att kriteriet för att en åsikt ska redovisas i Wikipedia inte är om den är riktig eller inte, utan om den är tillräckligt vanlig för att förtjäna ett omnämnande.Sjö 5 december 2010 kl. 16.54 (CET)

Jag kan faktiskt dela kritiken som just framförts av Cra.joe. Auktoritetshänvisningen är i sammanhanget utan betydelse, däremot kan man hänvisa till "molekylär onkologen Einhorn" eller något sådant. Sedan känns hans uttalande ännu mer som kreationism mot bakgrund av att NASA bara i dagarna upptäckt bakterier som lever av Arsenik (något som öppnar upp extremt många fler förutsättningar för liv bortom vad vi kallar "förutsättningar som krävs"). Detta fastställer med all önskvärd övertydlighet den extrema vetenskapliga bristen som framgår i Einhorns personliga tycken. dnm ^{(d | b)} 5 december 2010 kl. 17.44 (CET)

@Sjö:Under "universum" skall självfallet inga teorier diskvalificeras, vare sig vetenskapliga eller religiösa. I detta fall rör det sig om en felaktig sammanblandning av de båda begreppen. En kreationistisk uppfattning skall inte omnämnas som vore den vetenskaplig. Alltså felaktighet. Beviset Einhorn lägger fram är tautologt, alltså irrelevant och förvirrande. Det läggs inte heller fram något som förklarar varför Einhorn skulle vara en auktoritet på området. Om åsikten förtjänar att omnämnas, bör det inte vara i sitt rätta sammanhang?Cra.joe 5 december 2010 kl. 23.00 (CET)

Såg att ordningen ändrats. Bättre! Men fortfarande: Einhorn lägger fram ett sk. "vetenskapligt" bevis för guds existens (som jag fortfarande tycker hör hemma i ett religiöst sammanhang). Det som beskrivs om Koranen är inte heller analogt, i det att Koranen inte motiverar guds existens vetenskapligt, utan helt enkelt beskriver ett förlopp iscensatt av en gud, varför Einhorns uppfattning förefaller än mer malplacerad. Eftersom universum kan betraktas som ett av de mest elementära uppslagsorden tycker jag att kraven på vad som ingår i texten måste grundas i exceptionellt konsensus, tydligt avgränsat i specifika teorier och skolor.Cra.joe 5 december 2010 kl. 23.00 (CET)

Religiösa skapelseberättelser har funnits länge och ingenting visar att Einhorn skulle vara en auktoritet på området eller ha något nytt att tillföra. Stryk stycket!--Edaen 5 december 2010 kl. 23.22 (CET)

Vid närmare eftertanke faller faktiskt stycket på WP:OVIKT.Sjö 6 december 2010 kl. 10.38 (CET)

Varför står det att universum innehåller mycket energi "trots" en låg densitet? För det första så har väl inte den totala energin något med densiteten att göra utan snarare med den totala massa. För det andra så måste man väl jämföra med andra universum för att kunna använda ordet "mycket". Finns det någon anledning att använda den formuleringen så bör det förtydligas. 212.85.89.60 30 mars 2012 kl. 19.36 (CEST)

Är inte nöjd med andra stycket i inledningen, som berör frågan om universum oändlighet och ändlöshet. Det borde enligt min mening flyttas längre ned, det är inte centralt på något sätt. Mick3 21 maj 2012 kl. 12.07 (CEST)

(Flyttar ner hit - kutym att sätta nya frågor längst ner.)

Vore väl bra att flytta det till "Egenskaper". Lsj (disk) 21 maj 2012 kl. 13.11 (CEST)

Ok, jag stuvar om lite.

Artikeln är är omfattande, illustrerad och väl källbelagd. – Conexum ^(✔|✘) 3 juli 2017 kl. 09.57 (CEST)

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Universum. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080412094332/http://www.shekpvar.net/~dna/Publications/Cosmos/cosmos.html till http://www.shekpvar.net/~dna/Publications/Cosmos/cosmos.html
• Korrigerade formatering/användning för http://www.slate.com/id/2087206/nav/navoa/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 16 juni 2018 kl. 02.59 (CEST)