Estniska

finsk-ugriskt språk talat i Estland

Estniska (estniska: eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk. Det tillhör, liksom finskan, den östersjöfinska gruppen. Estniskan och finskan skiljer sig dock mera från varandra än vad t. ex. svenskan och danskan eller svenskan och norskan gör. Många estniska ord liknar motsvarande finska ord, men trycksvaga vokaler har i stor utsträckning apokoperats så att orden ofta är någon stavelse kortare. Till skillnad från finskan och den mer avlägset besläktade ungerskan saknas vokalharmoni i riksspråket (exempel: tänav, süütus, sellepärast) och de flesta dialekter.

Estniska
eesti keel
Talas iEstland Estland
RegionBaltikum
Antal talare1,1 miljoner (2012)[1]
StatusStabilt
SpråkfamiljUraliska
Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk iEstland Estland
Europeiska unionen Europeiska unionen
Språkkoder
ISO 639‐1et
ISO 639‐2est
ISO 639‐3est
SILEST

Alfabet

Alfabetet består av följande 27 versala bokstäver: A, B, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, R, S, Š, Z, Ž, T, U, V, Õ, Ä, Ö och Ü.[2][3] Bokstäverna C, Q, W, X och Y är inte officiella, men används i utländska egennamn.

Uttal

Estniskan har nio vokaler och fjorton konsonanter. Ett drag som är ovanligt bland världens språk är att både konsonanter och vokaler har tre fonematiska längder (kvantiteter): kort, halvlång och lång eller, som de också ibland benämns, kort, lång och överlång.[3]

Vokaler

Estniskans nio vokaler är a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i lånord, y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskan, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder.[3] Även diftonger kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (grav accent) före ordet.

Fonem
(IPA)
GrafemExempel
ɑaaga"men", "emellertid"
eeema"mor"
iiisa"far"
ooonu"farbror", "morbror"
uuuus"ny"
ɤõsõber"vän"
æälähen"jag går"
øötöö"arbete"
yüütlen"jag säger"

Konsonanter

Estniskans fjorton konsonanter är b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord, c q w x f š z ž. Alla klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan muljeras, l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (akut accent) efter den berörda konsonanten.

Fonem
(IPA)
GrafemExempel
pbhalb"dålig"
tdkord"gång"
kgõige"rätt"
jjjuba"redan"
kõpik"lärobok"
lllaud"bord"
mmmets"skog"
nnnaine"kvinna"
põppima"att lära"
rrRootsi"Sverige"
sssuur"stor"
traamat"bok"
vvvõi"eller, smör"

Kasus

Estniskan har 14 kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: exempelordet är "lennuk" (flygplan).
Estniskan skiljer inte på bestämd och obestämd form, men för enkelhetens skull står översättningarna bara i endera formen.

SingularPluralBetydelseSuffix
Nominativlennuklennukidflygplanetse nedan
Genitivlennukilennukiteflygplanetsa e i u eller inget
Partitivlennukitlennukeidflygplanett d a e i eller u (i singular), id sid i e eller u
Illativlennukisselennukitessein i flygplanet-sse eller förlängning av stammens slutkonsonant[a]
Inessivlennukislennukitesi flygplanet-s
Elativlennukistlennukitestut ur/om flygplanet-st
Allativlennukilelennukiteleåt flygplanet-le
Adessivlennukillennukitelpå flygplanet-l
Ablativlennukiltlennukiteltfrån flygplanet-lt
Translativlennukikslennukiteks(så)som ett flygplan-ks
Terminativlennukinilennukitenifram till flygplanet-ni
Essivlennukinalennukitena(använd) som flygplan-na
Abessivlennukitalennukitetautan flygplan-ta
Komitativlennukigalennukitegamed/per flygplan-ga

Nominativ

Kasuset nominativ används främst för att markera subjektet till ett finit verb eller predikatsfyllnad och ibland även objekt.[4] Förleden i sammansatta ord kan också stå i nominativ, även om genitiv är vanligast.

Exempel:

  • lennuk on suur – flygplanet är stort
  • see on lennuk – detta är ett flygplan
  • osta lennuk – köp ett flygplan!
  • paberraha – sedel, papperspengar (papper + pengar)

Nominativ singular är grundformen av alla estniska substantiv.
Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet -d till genitiv singular.

Genitiv

Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat som objekt,[4] attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord.

Exempel:

  • ostsin lennuki - jag köpte ett flygplan
  • lennuki uks - flygplanets dörr
  • lennuki ees - framför flygplanet
  • lennukimootor - flygplansmotor (flygplanets motor)

Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv. Det innebär att man lägger respektive kasusändelse till genitivformen. Genitiv singular är även basen för nominativ plural.
Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de eller -te till partitiv singular. Undantagsvis förekommer även ändelsen -e.

Partitiv

Kasuset partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv).[4] Som sådant markerar det ofta en process eller pågående handling. De flesta prepositioner styr partitiv. Kasuset används även efter alla räkneord utom üks, ett: üks lennuk, kaks lennukit.

Exempel:

  • näen lennukit - jag ser ett flygplan
  • keset lennukit - mitt i flygplanet

Partitiv singular bildas på flera sätt, till exempel genom att ändelser läggs till genitiv singular: lennuk:lennukilennukit; pime:pimedapimedat (mörk; blind); õpik:õpikuõpikut (lärobok). I andra exempel används nominativformen: rikas:rikkarikast (rik); lind:linnulindu (fågel).
Bildandet av pluralformen av partitiv kan ibland vara knepigt och formen har rykte om sig att vara bland de största utmaningarna när man lär sig estniska.

Övriga kasus

Övriga kasus baseras på genitiv singular respektive genitiv plural. För att böja ett ord i ett övrigt kasus läggs helt enkelt kasusets suffix till respektive genitivform.

Anmärkningar

Referenser

Noter

Källförteckning

Externa länkar