A

Versalt A

• förkortning för ampere, enheten för strömstyrka i Internationella måttenhetssystemet.
• symbol för talet 10 i det hexadecimala talsystemet.
• beteckning för artilleriregemente.
• beteckning för attackflygplan.
• nationalitetsbeteckning för motorfordon från Österrike.
• stora A stod för ”Berömlig” (högsta betyg) i en äldre betygsskala i Sverige. Även högsta betyget i nuvarande system.
• i kemi en beteckning för masstal.
• inom bibliotekens klassifikationssystem SAB beteckning för 'bok- och biblioteksväsen', se A (SAB).
• den sjätte tonen i C-durskalan, se a (ton).
• beteckning för area inom matematiken.
• beteckning för en typ av pappersformat, A-format.
• beteckning för det kemiska ämnet adenin.
• beteckning för Arbeiderpartiet, de norska socialdemokraterna.
• fram till 1968 beteckning för Stockholms överståthållarskap.
• förkortning för Arbetsmarknadsdepartementet
• internationell beteckning för trängfartyg.
• en nivå av farmarligor i nordamerikansk baseboll, se Minor League Baseball#A.
• trafikplatssignatur för Alingsås och Anten.
• Betecknar 1-klassvagn i det svenska litterasystemet för järnvägsfordon.
• influensavirus typ A
• ett musikalbum, se A (musikalbum)
• Söndagsbokstav för normalår som börjar en söndag
• en megayacht, se A (megayacht).
• en segelyacht, se A (segelyacht).
• en megayacht, se A+.

Gement a

• förkortning för acceleration.
• beteckning för SI-prefixet atto (10^–18)
• förkortning för areaenheten ar, se ar (ytmått).
• förkortning för den brittiska och amerikanska areaenheten acre, se acre (måttenhet).
• förkortning för anno, latin för år. T.ex. ad betyder anno domino = efter Kristus
• litet a, med utmärkt beröm godkänd, näst högsta betygsgraden i Sverige innan sifferbetyg infördes, se Skolbetyg i Sverige.
• förkortning för artär (arteria) i anatomiska angivelser.

En- och tvåvånings-a

Det gemena a:et finns utformat i två versioner (allografer): det så kallade envånings-a:et med en "våning" (ɑ) och det så kallade tvåvånings-a:et med två "våningar" (a). Envånings-a är främst vanliga i flertalet teckensnitts kursiva varianter, i skripter och i kalligrafistilar (exempelvis Monotype Corsiva), samt i handstil, medan tvåvånings-a:na främst är vanliga i den raka varianten av flera teckensnitt. Vissa teckensnitt, så som Century Gothic, har envånings-a både i den raka och i den kursiva varianten, medan exempelvis teckensnitten Verdana och Arial i stället använder tvåvånings-a i båda varianterna.

Till det latinska alfabetet kom bokstaven A från den grekiska bokstaven "alfa", som i sin tur härstammade från den feniciska bokstaven alef, vilken i sin protosinaitiska förlaga varit en bild av ett oxhuvud. Oxe hette i de språken alef. Symbolen härstammar från en egyptisk hieroglyf med liknande utseende, dock annan betydelse och uttal. A används i olika skrifter som kyrilliska alfabetet (А), arabiska alfabetet Alif (ﺍ), hebreiska alfabetet alef (א).

I datorer lagras A samt förkomponerade bokstäver med A som bas och vissa andra varianter av A med följande kodpunkter:

I ASCII-baserade kodningar lagras A med värdet 0x41 (hexadecimalt), a med värdet 0x61 (hexadecimalt) och (utom för vissa nationella varianter av ISO/IEC 646) @ med värdet 0x60 (hexadecimalt).I EBCDIC-baserade kodningar lagras A med värdet 0xC1 (hexadecimalt), a med värdet 0x81 (hexadecimalt) och @ med värdet 0x7C (hexadecimalt).Övriga varianter av A lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.

• Wikimedia Commons har media som rör A.
  Bilder & media