Förstakammarvalet i Sverige 1923

Förstakammarvalet i Sverige 1923 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den tredje valkretsgruppen i september månad 1923 för mandatperioden 1924-1931.

Förstakammarvalet i Sverige 1923
Sverige
← 1922September 19231924 →

19 mandat: Sveriges riksdags första kammares tredje valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 
LedareHjalmar BrantingJohan Nilsson i SkottlandshusCarl Gustaf Ekman
PartiSocialdemokraternaNationella partietFrisinnade folkpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenBlekinge läns och Kristianstads läns valkretsStockholms läns och Uppsala läns valkrets
Föregående val52[2]4138
Erhållna mandat524423[1]
Mandatförändring315

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 
LedareJohan Andersson i RaklösenErik NilsonKarl Kilbom
PartiBondeförbundetLiberala riksdagspartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsEj riksdagsmanAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val1801
Erhållna mandat17131
Mandatförändring113[1]

statsminister före valet

Ernst Trygger
Nationella partiet

Ny statsminister

Ernst Trygger
Nationella partiet

Två valkretsar utgjorde den tredje valkretsgruppen: Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets (9 mandat) och Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets (10 mandat). Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen särskilda elektorer. Tredje valkretsgruppen hade dock inga elektorer.

Val till den tredje valkretsgruppen hade senast ägt rum sommaren 1921 som var ett icke-ordinarie nyval för hela första kammaren. Valet 1921 räknades även som den första valkretsgruppens valår, och de nästföljande grupperna skulle hålla sina val från och med 1922 och framåt, i ordning efter grupperna (andra gruppen höll val det andra året, 1922; tredje gruppen höll val det tredje året, 1923, och så vidare).

Förstakammarvalet 1923 var det första valet till den kammaren som hölls efter kommunalvalet 1922. Under början av år 1923 hade Sverges socialdemokratiska vänsterparti, som bildats genom en utbrytning ur Socialdemokraterna, återgått till moderpartiet. Under 1923 splittrades även Liberala samlingspartiet i två delar: Majoriteten som förespråkade ett spritförbud kvarstod i Frisinnade landsföreningen men bildade riksdagspartiet Frisinnade folkpartiet, medan minoriteten som var emot förbudet bildade Sveriges liberala parti. Liberala partiets riksdagsparti (Liberala riksdagspartiet) bildades vid öppnandet av riksdagen 1924 den 10 januari 1924.

Valresultat

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+−Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiHjalmar Branting7048
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman512463
 Frisinnade landsföreningenCarl Gustaf Ekman301924
 Sveriges liberala partiEliel Löfgren2Ny
 BondeförbundetJohan Andersson i Raklösen13511
 Sveriges kommunistiska partiKarl Kilbom20
Antal giltiga röster166419
  • Av 166 valmän deltog samtliga i valet.
  • I båda valkretsarna röstade de liberala och de frisinnade tillsammans under partibeteckningen De frisinnade. I Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets röstade en socialdemokrat på den partibeteckningen istället för den socialdemokratiska partibeteckningen.
  • De två kommunistiska valmännen, som båda fanns i Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets, röstade tillsammans med 40 av 41 socialdemokrater på partibeteckningen Socialdemokraterna och socialdemokratiska kandidater.
  • De två invalda ledamöterna tillhörande liberala riksdagspartiet hade tidigare suttit på samma mandat för liberala samlingspartiet.
  • 1 av de invalda frisinnade betecknade sig som en vilde i riksdagen.

Invalda riksdagsmän

Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets:

Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets:

Källor

Noter