FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar

FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (engelska United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East, UNRWA) är en organisation inom Förenta nationerna med sekretariat i FN-kontoret i Amman och Gaza. Organisationen är en av de verksamheter som samordnas av FN:s flyktingkommissariat.

FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar
Organisationstyp	organisation
Förkortningar	UNRWA
Huvudkommissionär	Philippe Lazzarini[1]
Bildad	1949
Säte	Amman, Jordanien och Gaza, Palestina
Webbplats	www.unrwa.org/
Underordnad	Förenta Nationerna

UNRWA verkar med över 30 000 anställda palestinier för att tillhandahålla assistans och skydd för palestinska flyktingar i Jordanien, Libanon, Syrien, Gazaremsan och Västbanken, inklusive Östra Jerusalem.

När UNRWA upprättades 8 december 1949 genom resolution 302 (IV) var det tänkt att vara en temporär lösning på det akuta problemet med palestinska flyktingar från de områden som blev staten Israel. Arbetet kunde börja 1 maj 1950. Dess uppgift var till en början att fungera som en nödhjälpsorganisation; flyktingarna var 700 000 blottställda palestinier som genom en resolution i Generalförsamlingen 11 december 1948 medgivits rätt att antingen återvända eller kompenseras ekonomiskt för sina förlorade tillgångar. Allt eftersom årtiondena gick och repatrieringen låtit vänta på sig, har organisationens verksamhet även kommit att inbegripa undervisning, matransonering och annan välfärdsverksamhet. Antalet flyktingar uppgår numera till över fyra miljoner.

Organisationen leds av en generalkommissarie som utses av FN:s generalsekreterare; 1979–1985 var Olof Rydbeck generalkommissarie. Största delen av det arbete som organisationen bedriver utförs av flyktingarna själva i flyktinglägren i Libanon, Syrien, Jordanien, Västbanken och Gazaremsan. Arbetet på plats är ofta utformade som projekt. UNRWA:s verksamhet är uppdelad i fem program: hälsovård, utbildning, mikroekonomi och entreprenörskap, social välfärd och nya projekt (ofta upprättande av nya skolor).

UNRWA finansieras genom årliga, frivilliga bidrag från FN:s medlemsländer. Det åligger organisationens generalkommissarie att ansöka om bistånd. Under 1980-talet bröts den uppåtgående trenden i bidrag, och 1982 tvingades organisationen skära ner verksamheten med 55 procent. USA, Europeiska kommissionen, Storbritannien och Sverige räknas traditionellt till de huvudsakliga finansiärerna.

Flera blodiga politiska händelser har påverkat UNRWA under loppet av de mer än 50 år som organisationen funnits. Till dessa händelser hör Israels invasion av Libanon 1982 då flera flyktingläger förstördes, massakern samma år på palestinska flyktingar i Sabra och Shattila vilken var utförd av falangistmilisen (kristna maroniter), terror- och morddåden mot palestinierna i Ein el Hilweh, och massakern år 1994 på bedjande palestinier i Abrahams moské i Hebron, då den judiske extremisten Baruch Goldstein sköt ihjäl 29 och skadade 125.

UNRWA har varit utsatt för kritik, bl.a. för att lärare som arbetar åt UNRWA hetsar till terror och antisemitism.^[2]