1948

Januari

• Januari – Första delen i Kinseyrapporten om mäns sexuella beteende publiceras i USA, under stort uppseende ^[1].
• 1 januari
  • Järnvägarna i Storbritannien förstatligas.^[1]
  • Heinz Nordhoff tillträder befattningen som verkställande direktör för Volkswagen i Wolfsburg.
  • Sverige inför allmänt barnbidrag med 260 SEK per barn och år för barn upp till 16 års ålder^[2]
  • En ny svensk rättegångsbalk och en ny svensk lag om allmän folkpension träder i kraft.
  • Kiruna får stadsprivilegier.^[3]
  • Köpingen Hässelby villastad uppgår i Stockholms stad.
• 4 januari – Burma och Ceylon blir självständiga^[4]
• 23 januari – Den svenske författaren Sven Lidman går till angrepp mot Pingströrelsens ledare Lewi Pethrus. Sven Lidman, som varit redaktör för Pingströrelsens veckotidning Evangelii Härold sedan 1922, avsäger sig uppdraget.^[5]
• 30 januari
  • Mahatma Gandhi mördas av en hinduisk extremist i New Delhi.^[2]
  • De femte olympiska vinterspelen (och de första på tolv år) avgörs i Sankt Moritz, och pågår fram till 8 februari^[2]

Februari

• Februari – Sveriges Radio anordnar en debatt på temat "Är Sverige vanstyrt?".
• 4 februari
  • Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar att Sverige ska fortsätta att vara neutralt och inte delta i den militära blockbildning som pågår i Västeuropa^[5]
  • Ceylon blir självständigt inom det brittiska samväldet.
• 15 februari – Den första NASCAR-tävlingen äger rum på stranden i Daytona Beach, Florida.
• 16 februari – Miranda, Uranus innersta måne upptäcks av Gerard Kuiper.^[6]
• 25 februari – Kommunisterna griper makten i Tjeckoslovakien genom en kupp.^[2]

Mars

• 7 mars – Nils "Mora-Nisse" Karlsson tar sin femte seger i Vasaloppet.^[5]
• 14 mars – 71 personer omkommer vid gruvexplosion i Jugoslavien.^[7]
• 17 mars – Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien sluter avtal om ekonomi och försvar.^[4]
• 26 mars – På Södermalm i Stockholm uppstår kväll efter kväll svåra kravaller där tusentals ungdomar slåss med polisen i det som kom att kallas Götgatskravallerna eller Påskkravallerna.^[8] Polisbilar angrips, och polisen spärrar Medborgarplatsen på kvällarna och kravallerna upphör.^[5] De unga klagar över att det inte finns något att göra.
• 29 mars – Paus Grand Prix blir det första Grand Prix-loppet som kallas för "Formel 1".

April

• 1 april – Färöarna blir en självstyrande del av det danska riket.^[2]
• 6 april – VSB-fördraget mellan Finland och Sovjetunionen undertecknas i Moskva på sovjetiskt initiativ.^[2]
• 7 april – FN inrättar Världshälsoorganisationen (WHO).^[4]
• 16 april – Sverige är med vid bildandet av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC).
• 19 april – Statsminister Tage Erlander och kommunistledaren Sven Linderot debatterar "Demokrati och folkdemokrati" i konserthuset i Stockholm. Utanför lyssnar stora folkskaror genom högtalare.^[8]
• 29 april – Bensin ransoneras i Sverige.

Maj

• 12 maj – Drottning Vilhelmina av Nederländerna abdikerar till förmån för Juliana.^[2]
• 14 maj
  • Brittiska Palestinamandatet upphör, och David Ben-Gurion, ledare för Jewish Agency utropar Israel som oberoende stat.^[1]
  • Mordet på en 3-årig flicka i Blackburn leder till att fingeravtryck tas på över 40 000 män i staden i ett försök att hitta mördaren.^[9]
  • Minnessedeln "Gustav V 90 år" utges, Sveriges riksbank
• 15 maj
  • De svenska löparna Arne Andersson, Gunder Hägg och Henry Kälarne är från denna dag avstängda på livstid på grund av brott mot amatörbestämmelserna.
  • Israel anfalls av Egypten, Jordanien, Libanon, Irak, Syrien och Saudiarabien.
• 16 maj – Chaim Weizmann blir vald till den första presidenten av staten Israel.
• 20 maj – Den svenske greven Folke Bernadotte utses till FN:s medlare i Palestinakonflikten.^[1]

Juni

• Juni – De så kallade Jönköpingskravallerna 1948 äger rum i Jönköping omkring midsommar detta år.
• 3 juni – Observatoriet på Palomar Mountain tas i bruk.
• 5 juni – Det svenska livsmedelsföretaget Findus lanserar barnmat på burk.^[8] Företaget presenterar tre sorter: morotspuré, grönsakspuré med lammkött samt grönsakspuré med lever.^[5]
• 11 juni – Folke Bernadotte ordnar vapenvila i det tidigare Brittiska Palestinamandatet.
• 18 juni – Den svenska 1946 års skolkommission avger sitt betänkande.
• 20 juni
  • D-mark blir valuta i de västliga ockupationszonerna i Tyskland.^[2]
  • Skivbolaget Columbia lanserar LP-skivan som skall ersätta lackskivorna.^[2]
• 21 juni – Beslut fattas genom försvarsbeslutet 1948 om viss förstärkning av det svenska försvaret mot bakgrund av kriserna i Östeuropa.^[8]
• 24 juni – Sovjetunionen inför en blockad av Västberlin, och stänger alla tillfartsvägar. Västmakterna svarar med att upprätta en så kallad "luftbro" och klarar folkförsörjningen med flygleveranser.^[2]
• 26 juni – Det första planet i Berlins luftbro landar i Västberlin.
• 28 juni – Kominform fördömer Tito och utesluter Jugoslavien ur Kominform.
• 29 juni
  • Sverige går med i OEEC.^[10]
  • Prins Eugens Waldemarsudde öppnas för allmänheten.^[8]

Juli

• 1 juli – Det blir tillåtet för svenska poliser att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal.
• 5 juli
  • National Health Service träder i kraft i Storbritannien, och ger alla rätt till allmän sjukvård.^[11]
  • 39 personer omkommer då SAS-flygplanet Agnar Viking kolliderar med ett brittiskt flygplan i Storbritannien.^[7]
• 8–10 juli – Vid en konferens i Koblenz beslutas att slå samman de tre västliga ockupationszonerna och bilda Förbundsrepubliken Tyskland, i dagligt tal Västtyskland.
• 29 juli – Deltagare från 59 länder finns med olympiska sommarspelen i London invigs. Tyskar och japaner är uteslutna.^[2]

Augusti

• 29 juli–14 augusti – Olympiska sommarspelen avgörs i London.
• 5 augusti – Drottningholmsteatern inleder sommarföreställningar med en 1700-talsopera.^[8]
• 7 augusti – Yangzijiangfloden och Gula floden i Kina svämmar över och 3 miljoner människor blir hemlösa.^[12] Risfält förstörs.^[13]
• 13 augusti – Sverige slår Jugoslavien med 3-1 i olympiska fotbollsfinalen på Wembley Stadium.^[14]
• 20 augusti – Bilmekanikern Sture Jonsson löser den 2 000 000:e svenska radiolicensen.
• 21 augusti – Svensken Harry Snell vinner landsvägsloppet vid världsmästerskapet på cykel.^[1]
• 24 augusti – Amerikanska handelskammaren i Japan håller sitt första möte.^[15]

September

• September
  • I den svenska valrörelsen betonar socialdemokraterna att någon större sänkning av skatteuttaget inte är aktuell, medan en stark progressivitet i skattesystemet skall införas.
• 1 september – Saab 29 Tunnan tog till luften för första gången.
• 8 september – En svår polioepidemi bryter ut i Halland.^[8]
• 9 september – Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm, det största fartyg som byggts i Sverige, sjösätts vid Götaverken.
• 15 september – Första numret av serietidningen Kalle Anka & C:o utkommer i Sverige.^[2]
• 16 september – Den svenske FN-medlaren i Palestina, greve Folke Bernadotte, presenterar den så kallade Bernadotteplanen.
• 17 september – Svenske greve Folke Bernadotte, som medlar åt FN i arab-israeliska konflikten, mördas i Jerusalem av medlemmar ur den sionistiska gruppen Lehi.^[2] Han har just färdigställt en rapport med förslag till tänkbara fredsvillkor (se under 16 september)^[5].
• 18 september – Den allierade luftbron genomför 897 flygningar till Berlin.
• 19 september – I det svenska andrakammarvalet fördubblar Folkpartiet under Bertil Ohlin sitt röstetal från 26 till 57 mandat men Socialdemokraterna behåller regeringsmakten med sina 112 mandat.^[2] Folkpartiet blir dock det största oppositionspartiet.^[8]

Oktober

• 2 oktober
  • Den svenska mjöl- och brödransoneringen upphör.^[2]
  • Sundsvalls hovrätt för nedre Norrland invigs.
• 3 oktober – Den svenska djuphavsexpeditionen Albatrossexpeditionen avslutas.
• 9 oktober – Göteborgs hovrätt för västra Sverige invigs.
• 21 oktober – Bengt Anderbergs roman Kain utkommer och väcker med sina sexualord och svordomar långvarig sedlighetsdebatt i Sverige.
• 22 oktober – Walter Ulbricht förklarar Oder-Neisse-linjen som slutgiltig gräns mellan Polen och Tyskland.
• 28 oktober – Karin Kock blir svensk folkhushållningsminister.
• 29 oktober – Svenskan Amelie Posse flyr från Prag, sedan hennes motstånd mot kommunisterna gjort det för riskabelt för henne att vistas i Tjeckoslovakien.

November

• 2 november
  • Demokraten Harry S. Truman besegrar republikanen Thomas E. Dewey och dixiekraten Strom Thurmond vid presidentvalet i USA.
  • Filmen En sommarsaga om de fyra faderslösa "sessorna" på Haga slott, Sveriges mest fotograferade flickor, har premiär.^[2]
• 4 november – Åke Holmberg utkommer med boken Ture Sventon, privatdetektiv.^[1]
• 12 november – Vid en krigsförbrytarrättegång i Japan döms sju högre militärer och ministrar till döden.
• 24 november – 11 personer omkommer vid Essingebroolyckan när en trådbuss kör av bron till Stora Essingen i Stockholm och störtar i vattnet ^[1]. En 12:e person i bussen överlever ^[7].
• 25 november – Diktaren Bo Setterlind debuterar med diktsamlingen Månvagga ^[8].

December

• December – Amerikanska ingenjörer visar upp transistorn, som kan ersätta radiorören.^[1]
• 1 december – Sveriges riksdag beslutar, att Sverige skall anslutas till OEEC (senare OECD), som har i uppgift att samordna Marshallplanen.^[5]
• 3 december – Cirka 1 000 personer omkommer då kinesiska flyktingfartyget SS Kiangya exploderar.^[7]
• 9 december
  • Evert Taubes visbok Ballader i det blå utkommer.
  • Harry Martinsons roman Vägen till klockrike utkommer.^[5]

• 10 december
  • FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antas.
  • Arne Tiselius Sverige får Nobelpriset i kemi för sin biokemiska forskning ^[8]. T.S. Eliot får nobelpriset i litteratur.^[1]
• 29 december – Jugoslaviens president Josip Broz bryter med Josef Stalin och meddelar att Jugoslavien skall utveckla en egenform av kommunism ^[2].
• 31 december – Egyptiska soldater drivs bort från Negevöknen.^[4]

Okänt datum

• USA skickar flottstyrkor till Jerusalem för att skydda USA:s generalkonsul.^[16]
• USA skickar marinsoldater till Kina för att skydda USA:s ambassad i Nanking, då kommunisterna intagit staden, samt Shanghai för att stödja skyddandet och evakueringen av amerikaner.^[16]
• 3 600 personer omkommer vid en jordbävning i Japan.^[12]
• En vargflock dödar över 40 barn i Darovskojdistriktet i Ryska SSR.^[17]
• Det svenska dagstidningen Morgontidningen angriper Högern och Folkpartiet, vilket leder till att tidningens ansvarige utgivare åtalas för ärekränkning.
• Registreringen av kommunister återupptas i Sverige.
• Arbetsmarknadsstyrelsen i Sverige propagerar för individuell arbetskraftsinvandring till Sverige istället för kollektiv.
• Sigrid Ekendahl blir LO:s första kvinnliga ombudsman.
• Den svenske riksbankschefen avgår i protest mot regeringens lågräntepolitik.
• Lantbruksnämnder inrättas i Sverige för att öka lönsamheten inom det svenska jordbruket genom sammanslagningar.
• Det svenska arbetsmarknadsverket (AMV) grundas.
• En ny svensk arbetarskyddslag, som reglerar frågor om arbetsmiljö och företagshälsovård med mera, antas.
• Familjebostadsbidrag införs i Sverige.
• Sveriges statsminister Tage Erlander informerar LO om att regeringen inte vill ha några storkonflikter på arbetsmarknaden.
• Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen sluter ett arbetsstudieavtal.
• I syfte att förbättra relationerna mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges regering bildar företrädare för regeringen, näringslivet och fackföreningsrörelsen Torsdagsklubben.
• Den första icke-kristna församlingen i Sverige sedan Mosaiska församlingens grundande under 1700-talet bildas genom Turkislamföreningen för religion och kultur.
• Den oberoende liberala svenska kvällstidningen Kvällsposten grundas. Inledningsvis var den en högerinriktad söndagstidning.
• Den första modellen av den svenska Hasselbladskameran, 1600 F, ritad av Sixten Sason, presenteras.
• Skolpolisverksamhet startar i Köpenhamn i Danmark.
• Munkfors blir köping.^[18]

• 6 januari – Jan Fares, svensk skådespelare som föddes i Libanon.
• 7 januari – Anders Melander, svensk popmusiker och kompositör.
• 12 januari – Anthony Andrews, brittisk skådespelare.
• 14 januari – Carl Weathers, amerikansk skådespelare.
• 15 januari – Ronnie Van Zant, amerikansk musiker
• 16 januari – John Carpenter, amerikansk filmregissör.
• 17 januari
  • Davíð Oddsson, isländsk politiker.
  • Mick Taylor, brittisk musiker, gitarrist en kort tid i Rolling Stones.
• 20 januari – Nathan Sharansky, israelisk politiker, författare, och sionist.
• 22 januari – George Foreman, amerikansk tungviktsboxare.
• 27 januari – Michail Barysjnikov, lettisk-amerikansk balettdansör.
• 28 januari
  • Charles Taylor, förre presidenten i Liberia.
  • Bennie Thompson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 29 januari
  • Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.
  • Marc Singer, amerikansk skådespelare.
• 3 februari – Henning Mankell, svensk detektivförfattare.
• 4 februari – Alice Cooper, amerikansk rockmusiker och sångare.
• 5 februari
  • Sven-Göran Eriksson, svensk fotbollstränare, förbundskapten för Englands herrlandslag i fotboll 2001–2006, Mexikos fotbollslandslag 2008–.
  • Christopher Guest,amerikansk filmregissör, manusförfattare, kompositör och skådespelare.
  • Barbara Hershey, amerikansk skådespelare.
• 15 februari
  • Bernd Pischetsrieder, tysk ingenjör och företagsledare.
  • Radislav Krstić, serbisk general, dömd krigsförbrytare.
• 17 februari – György Cserhalmi, ungersk skådespelare.
• 19 februari
  • Pim Fortuyn, nederländsk politiker.
  • Raúl Grijalva, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.
  • Tony Iommi, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
• 24 februari
  • Selvi J Jayalalithaa, indisk skådespelare och politiker.
  • Per Unckel, svensk politiker (m).
• 26 februari – Örjan Ramberg, svensk skådespelare.
• 28 februari – Bernadette Peters, amerikansk skådespelare.
• 5 mars – Bill Ward, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
• 8 mars
  • Peggy March, amerikanska sångerska.
  • Natalya Bogunova, rysk skådespelare.
• 9 mars – Abdullah Öcalan, kurdisk politiker.
• 10 mars – Lilian Johansson, svensk skådespelare.
• 11 mars
  • Sonja Hejdeman, svensk skådespelare.
  • Anthony Wayland Wright, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 12 mars
  • Virginia Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
  • James Taylor, amerikansk popmusiker.
• 16 mars – Hans Dahlgren, svensk ämbetsman och diplomat.
• 17 mars – William Gibson, författare.
• 20 mars – Bobby Orr, legendarisk kanadensisk ishockeyspelare.
• 22 mars
  • Wolf Blitzer, amerikansk TV-reporter vid CNN.
  • Andrew Lloyd Webber, brittisk kompositör.
• 26 mars – Steven Tyler, amerikansk musiker, sångare i Aerosmith.
• 28 mars – Dianne Wiest, amerikansk skådespelare.
• 31 mars
  • Al Gore, amerikansk demokratisk politiker, nobelpristagare.
  • Jim Marshall, amerikansk demokratisk politiker.
  • Rhea Perlman, amerikansk skådespelare.
• 2 april
  • Peter Harryson, svensk skådespelare och TV-programledare.
  • Bengt Palmers, svensk kompositör och producent.
• 4 april
  • Carlos Salinas, mexikansk president.
  • Abdullah Öcalan, kurdisk PKK-ledare.
• 6 april – Jo Leinen, tysk politiker, EU-parlamentariker.
• 9 april – Jaya Bachchan, indisk skådespelare.
• 11 april – Massimo D'Antona, italiensk professor, mördad.
• 12 april – Joschka Fischer, tysk politiker, utrikesminister från 1998.
• 21 april – Klas Möllberg, svensk artist, sångare och skådespelare.
• 22 april – Colin Burgon, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 28 april – Åke Raask, svensk sångare och artist.
• 7 maj – Susan Atkins, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
• 10 maj – Meg Foster, amerikansk skådespelare.
• 12 maj
  • Maija-Liisa Bjurquist, finlandssvensk skådespelare.
  • Lindsay Crouse, amerikansk skådespelare.
• 15 maj – Brian Eno, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
• 19 maj – Grace Jones, amerikansk skådespelare.
• 22 maj – Richard Baker, amerikansk politiker.
• 27 maj – Bo Höglund, svensk skådespelare.
• 6 juni – Rocco Buttiglione, italiensk politiker.
• 7 juni – Med Reventberg, svensk skådespelare, teaterledare och kortfilmsregissör.
• 9 juni
  • Gudrun Schyman, svensk politiker, partiledare för Vänsterpartiet 1993–2003 ^[8].
  • Staffan Jacobson, svensk konstvetare och författare.
• 11 juni
  • Mike Conaway, amerikansk republikansk politiker.
  • Laloo Prasad Yadav, indisk politiker, partiledare för Rashtriya Janata Dal.
• 16 juni – Bjørn Sundquist, norsk skådespelare.
• 17 juni – Eddie Meduza, svensk musiker och kompositör.
• 19 juni – Nick Drake, brittisk låtskrivare och sångare.
• 20 juni – Anders Granström, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
• 22 juni – Todd Rundgren, amerikansk sångare, gitarrist, pianist och saxofonist.
• 28 juni – Kathy Bates, amerikansk skådespelare.
• 30 juni – Tomas Lidman, svensk historiker, riksarkivarie från 2003.
• 1 juli
  • Thomas Nystedt, svensk skådespelare.
  • Ann-Christin Santesson, svensk filmproducent, scripta och skådespelare.
• 4 juli
  • René Arnoux, fransk racerförare.
  • Roger Berry, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • Tommy Körberg, svensk sångare och skådespelare.
• 5 juli – Py Bäckman, svensk låtskrivare och sångerska.
• 7 juli – Wiwa Korowi, generalguvernör i Papua Nya Guinea 1991–1997.
• 10 juli
  • Catherine Demongeot, fransk barnskådespelare.
  • Pinchas Zukerman, israelisk violinist.
• 12 juli – Ben Burtt, amerikansk ljudtekniker inom film.
• 14 juli – Tom Latham, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
• 16 juli
  • Rubén Blades, panamansk skådespelare och salsasångare från Panama, numera politiker och turistminister.
  • Lars Lagerbäck, svensk förbundskapten i fotboll 1998-.
• 18 juli – Hartmut Michel, tysk kemist. Nobelpristagare.
• 19 juli
  • Bart Haynes, amerikansk musiker, trummis i The Castiles 1965–1966.
  • Okram Ibobi Singh, indisk politiker, chefsminister i Manipur.
• 20 juli – Muse Watson, amerikansk skådespelare.
• 21 juli
  • George W. Casey Jr., amerikansk armégeneral, arméstabschef 2007–.
  • Cat Stevens, eg. Steven Demitri Georgiou, brittisk popsångare, gitarrist och låtskrivare.
  • Anders Berglund, svensk arrangör, kompositör, dirigent och producent.
• 22 juli
  • John B. Larson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999-.
  • Per Mattsson, svensk skådespelare.
• 23 juli
  • Ross Cranston, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • John Hall, amerikansk gitarrist och politiker, kongressledamot 2007-2011.
• 27 juli – Betty Thomas, amerikansk skådespelare.
• 30 juli – Jean Reno, fransk skådespelare.
• 3 augusti – Jean-Pierre Raffarin, fransk politiker, premiärminister från 2002.
• 8 augusti
  • Anders Wejryd, Svenska kyrkans ärkebiskop sedan 2006.
  • Svetlana Savitskaja, rysk kosmonaut.
• 11 augusti
  • Kenneth "Kenta" Gustafsson, svensk sångare och missbrukare som blev känd genom filmen Dom kallar oss mods.
  • Jan Palach, tjeckisk historiestudent som satte eld på sig själv i protest mot den sovjetledda invasionen av Tjeckoslovakien 1968.
• 12 augusti – Kim Rhedin, svensk skådespelare.
• 16 augusti – Earl Blumenauer, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1996-.
• 19 augusti – Tommy Söderberg, svensk fotbollsledare och tränare.
• 24 augusti
  • Jean Michel Jarre, fransk musiker.
  • Sauli Niinistö, finländsk politiker, justitieminister 1995–1996, finansminister 1996–2003, vice VD för Europeiska investeringsbanken från 2003.
• 2 september – Christa McAuliffe, amerikansk astronaut.
• 4 september – Stefan Ljungqvist, svensk skådespelare och operasångare.
• 10 september
  • Brian Donohoe, brittisk fackföreningsman och parlamentsledamot för Labour från 1992.
  • Ted Poe, amerikansk republikansk politiker.
• 13 september – Rolf Adolfsson, svensk textförfattare och kompositör.
• 15 september
  • Lars Bill Lundholm, svensk manusförfattare.
  • Christian Zell, svensk skådespelare.
• 17 september – John Ritter, amerikansk skådespelare.
• 19 september – Jeremy Irons, brittisk skådespelare.
• 22 september – Adi Kurdi, indonesisk skådespelare.
• 25 september – Carl Axel Aurelius, biskop i Göteborgs stift.
• 26 september
  • Olivia Newton-John, amerikansk sångerska och skådespelare.
  • Vladimir Remek, tjeckisk kosmonaut.
• 28 september – Sören Cratz, svensk fotbollstränare.
• 29 september
  • Theo Jörgensmann, tysk klarinettist och kompositör.
  • Jon Lindström, finlandssvensk regissör och manusförfattare.
  • John M. McHugh, amerikansk republikansk politiker, ledamot av representanthuset 1993–2009, arméminister 2009-.
• 2 oktober
  • Avery Brooks, amerikansk skådespelare.
  • Donna Karan, amerikansk modeskapare.
• 3 oktober
  • Ian MacDonald, brittisk författare och musikkritiker.
  • Allyson Schwartz, amerikansk demokratisk politiker.
• 6 oktober – Gerry Adams, nordirländsk politiker, ledare för Sinn Féin.
• 8 oktober
  • Claude Jade, fransk skådespelare.
  • Johnny Ramone, amerikansk musiker.
  • Baldwin Spencer, premiärminister i Antigua och Barbuda från 2004.
• 9 oktober
  • Jackson Browne, amerikansk sångare och kompositör.
  • Paul LePage, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 2011-.
• 11 oktober
  • Ray Mabus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1988–1992, marinminister 2009-.
  • Göran Rosenberg, svensk journalist, utrikeskorrespondent och författare.
• 12 oktober – John Engler, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1991–2003.
• 15 oktober – Rush Holt, amerikansk demokratisk politiker.
• 16 oktober
  • Peter Asch, amerikansk vattenpolospelare.
  • Greg Bell, amerikansk republikansk politiker.
  • Hema Malini, indisk skådespelare.
  • Gary Miller, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
• 17 oktober
  • Eva Gröndahl, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
  • Margot Kidder, amerikansk skådespelare.
• 22 oktober
  • Agneta Fagerström-Olsson, svensk regissör, producent, manusförfattare och fotograf.
  • Lynette Fromme, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
• 24 oktober – Barry Ryan, brittisk sångare.
• 25 oktober – Glenn Tipton, brittisk musiker, gitarrist i Judas Priest.
• 27 oktober – Ingela Agardh, svensk journalist och programledare i TV.
• 29 oktober – Kate Jackson, amerikansk skådespelare.
• 30 oktober – Ines Uusmann, svensk politiker (socialdemokrat), kommunikationsminister 1994–1998.
• 31 oktober – Michael Kitchen, brittisk skådespelare.
• 1 november – Jim Steinman, amerikansk musiker, kompositör och skivproducent.
• 2 november – Denis Murphy, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997–2010.
• 3 november
  • Helmuth Koinigg, österrikisk racerförare.
  • Lulu, brittisk popsångerska.
• 6 november – Glenn Frey, amerikansk sångare, gitarrist och skådespelare.
• 9 november
  • Bille August, dansk filmregissör.
  • Henrik S Järrel, svensk TV-personlighet, mediekonsult och politiker (moderat).
• 10 november
  • Greg Lake, brittisk rockmusiker, basist.
  • Vincent Shiavelli, amerikansk skådespelare.
• 14 november
  • Charles, kronprins av Storbritannien.
  • Kristina Lugn, svensk poet och författare.
• 19 november – Per Odeltorp, svensk musiker, sångare och kompositör med artistnamnet Stig Vig
• 20 november
  • John Bolton, amerikansk politiker och diplomat, USA:s FN-ambassadör 2005-.
  • Barbara Hendricks, amerikansk-svensk sångerska, sopran.
  • Gunnar Nilsson, svensk racerförare.
• 21 november – Deborah Shelton, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 26 november – Claes Elfsberg, svensk journalist.
• 28 november – Agnieszka Holland, polsk skådespelare.
• 3 december – Ozzy Osbourne, brittisk musiker, sångare i Black Sabbath.
• 4 december – Mikael Rickfors, svensk musiker och låtskrivare
• 6 december
  • Don Nickles, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1981–2005.
  • JoBeth Williams, amerikansk skådespelare och regissör.
• 10 december – Abu Abbas, syrisk terrorist.
• 12 december
  • David Karnes, amerikansk republikansk politiker, senator 1987–1988.
  • Colin Todd, engelsk fotbollsspelare och tränare.
• 13 december
  • Ted Nugent, amerikansk rock-and-roll-musiker.
  • Brian Wilson, brittisk parlamentsledamot.
• 18 december – Ed Kemper, amerikansk seriemördare.
• 21 december
  • Samuel L. Jackson, amerikansk skådespelare.
  • Anneli Martini, svensk skådespelare.
• 22 december – Lynne Thigpen, amerikansk skådespelare.
• 23 december – David Davis, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
• 25 december – Barbara Mandrell, amerikansk sångerska.
• 27 december
  • Larry Byrom, amerikansk kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr).
  • Gérard Depardieu, fransk skådespelare.
• 30 december – Horace Engdahl, svensk litteraturvetare, ständig sekreterare i Svenska akademien.
• 31 december – Donna Summer, amerikansk discosångerska.

• 18 januari – Charles Magnusson, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
• 19 januari – Tony Garnier, fransk arkitekt.
• 24 januari
  • Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer (avrättad).
  • Maria Mandl, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942–1944 (avrättad).
• 28 januari – Hans Aumeier, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
• 30 januari
  • Mohandas Karamchand Gandhi, Mahatma Gandhi, indisk politiker och andlig ledare (mördad).
  • Orville Wright, amerikansk flygpionjär.
• 5 februari – Johannes Blaskowitz, tysk generalöverste.
• 8 februari – Joseph Sherman Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker, senator 1917–1923.
• 16 februari – Irmfried Eberl, tysk SS-läkare, kommendant i Treblinka.
• 20 februari – Robert P. Lamont, amerikansk politiker och affärsman.
• 29 februari – Oscar Heurlin, svensk skådespelare.
• 3 mars – Thomas H. Moodie, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Dakota 1935.
• 4 mars
  • Antoine Artaud, fransk författare, skådespelare och regissör.
  • Elsa Brändström, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.
• 8 mars – Hulusi Behçet, turkisk dermatolog.
• 10 mars – Jan Masaryk, tjeckoslovakisk utrikesminister (självmord eller mord).
• 17 mars – Johan Eklöf, svensk skådespelare.
• 21 mars – Gustaf Elgenstierna, svensk posttjänsteman, men mest känd som släktforskare.
• 24 mars – Sigrid Hjertén, svensk konstnär ^[8].
• 28 mars – Gustaf Werner, svensk affärsman och donator.
• 31 mars – Egon Erwin Kisch, österrikisk-tjeckoslovakisk författare och journalist.
• 3 april – Bror Berger, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och producent.
• 6 april – Eric Bengtson, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent.
• 15 april – Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
• 19 april – Jullan Jonsson, svensk skådespelare.
• 22 april – James V. McClintic, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1935.
• 25 april – Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
• 3 maj – Gideon Wahlberg, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör.
• 25 maj – Sidney Preston Osborn, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona.
• 2 juni
  • Karl Brandt, Adolf Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram (avrättad).
  • Viktor Brack, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.
  • Wolfram Sievers, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
  • Joachim Mrugowsky, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
  • Rudolf Brandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
  • Karl Gebhardt, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
  • Waldemar Hoven, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
• 6 juni – Louis Lumière, fransk uppfinnare av kinematografen.
• 10 juni – Lewis B. Schwellenbach, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 5 juli – Carole Landis, amerikansk skådespelerska.
• 15 juli – John J. Pershing, amerikansk general.
• 21 juli
  • Arshile Gorky, amerikansk-armenisk konstnär.
  • D.W. Griffith, amerikansk filmregissör.
• 28 juli – Fred P. Cone, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1937–1941.
• 29 juli – James Eli Watson, amerikansk republikansk politiker, majoritetsledare i USA:s senat 1929–1933.
• 13 augusti – George F. Shafer, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1929–1932.
• 16 augusti – Babe Ruth, amerikansk basebollspelare.
• 28 augusti – James M. Slattery, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1940.
• 3 september – Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, president 1935–1938 och 1945-1948.
• 17 september – Folke Bernadotte, svensk greve, rödakorsledare, internationell FN-medlare ^[8] (mördad).
• 21 september – Fredrik Adelborg, svensk diplomat, militär, direktör, forskningsresande, donator och författare.
• 24 september – Gordon Clapp, amerikansk skådespelare.
• 27 september – Olga Adamsen, svensk skådespelare.
• 10 oktober – Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelare.
• 12 oktober – Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
• 18 oktober – Walther von Brauchitsch, tysk generalfältmarskalk, arméchef 1938–1941.
• 22 oktober – Fritz Dietrich, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 23 oktober – Carl Edward Bailey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1937–1941.
• 24 oktober – Franz Lehár, ungersk operettkompositör.
• 15 november – Clarence Morley, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Colorado 1925–1927.
• 21 november – Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
• 4 december – George L. Berry, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
• 22 december – Emanuel Vigeland, norsk målare
• 23 december – Hideki Tojo, japansk general och premiärminister (avrättad).

• Fysik – Patrick Blackett, Storbritannien
• Kemi – Arne Tiselius, Sverige
• Medicin – Paul Müller, Schweiz
• Litteratur – T.S. Eliot, Storbritannien
• Fred – Inget pris utdelades

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1948.
  Bilder & media