Frits Zernike
Frits Zernike, född 16 juli 1888 i Amsterdam, död 10 mars 1966 i Amersfoort, var en nederländsk fysiker och professor vid universitetet i Groningen.
Frits Zernike  | |
 | |
| Född | 16 juli 1888[1][2][3] eller 1888[4] Amsterdam[5][3] |
|---|---|
| Död | 10 mars 1966[5][1][2] eller 1966[4] Amersfoort[3], Nederländerna |
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
| Utbildad vid | Amsterdams universitet Universitetet i Groningen  |
| Sysselsättning | Fysiker[6], universitetslärare, uppfinnare, matematiker, kemist |
| Arbetsgivare | Universitetet i Groningen (1915–1920)[3] Universitetet i Groningen (1920–1920)[3] |
| Gift med | Dora van Bommel van Vloten (g. 1930–1945)[7] Lena Koperberg-Baanders (g. 1954–)[7] |
| Barn | Frits Zernike (f. 1930) |
| Utmärkelser | |
| Rumfordmedaljen (1952)[8] Nobelpriset i fysik (1953)[9][10] Utländsk ledamot av Royal Society (1956)[11] | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
Zernike var son till Carl Fredrik August Zernike och Antje Dieperink. Båda föräldrarna var lärare i matematik, och han delade speciellt sin fars passion för fysik. Han studerade kemi (huvudämne), matematik och fysik vid universitetet i Amsterdam. År 1912 tilldelades han ett pris för sitt arbete med opalescens i gaser.
År 1913 blev Zernike assistent till Jacobus Cornelius Kapteyn vid astronomiska laboratoriet universitetet i Groningen och 1914 var han ansvarig tillsammans med Leonard Salomon Ornstein för härledning av Ornstein-Zernike-ekvationen i kritisk punkt-teori. År 1915 fick han en tjänst inom teoretisk fysik vid samma universitet och 1920 befordrades han till professor i teoretisk fysik.
År 1930 forskade Zernike om spektrallinjer och upptäckte att de så kallade streckade linjer, som uppträder till vänster och höger om varje primär linje i spektra skapas med hjälp av ett diffraktionsgitter, och har sin fas förskjuten från den primära linjen med 90 grader. Det var på en fysik- och medicinkongress i Wageningen 1933 som Zernike första gången beskrev sin faskontrastteknik för mikroskopi. Han utökade sin metod till att testa figurer i konkava speglar. Hans upptäckt lade grunden till det första faskontrastmikroskopet, som byggdes under andra världskriget.
Zernike tilldelades Nobelpriset i fysik 1953 för den av honom angivna faskontrastmetoden och särskilt för sin uppfinning av faskontrastmikroskopet.[12]
Nedslagskratern Zernike på månen och asteroiden 11779 Zernike är uppkallad efter honom.[13][14]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Frits Zernike.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1953
- Nobelprize.org, Frits Zernike - Biografi
