Isländsk grammatik

Isländskan har fyra kasus: nominativ, ackusativ, dativ och genitiv. Substantiven delas in i tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Substantiv, adjektiv, pronomina, namn och vissa räkneord böjs i de fyra kasusen, i singular och plural.

Z ströks ur alfabetet 1974 eftersom uttalet inte skilde sig från s och för att underlätta stavningen. Diskussioner fördes om att även stryka Y och Ý eftersom dessas uttal är desamma som för I och Í. Y och Ý behölls dock.

C, Q, W, och Z används inte i isländskan, men förekommer i några efternamn, till exempel i Zoega.

Artiklar

Bestämd artikel

Tabell över de bestämda artiklar som läggs till som ett suffix på substantiven.

Obestämd artikel

Det finns ingen obestämd artikel i isländska. Det betyder att ordet barn också kan betyda ett barn.
Sätt räkneordet en/ett framför substantivet istället.

Plural

Så här böjs ett substantiv som är obestämt i plural.

• M:et läggs inte till om man har lagt till den definita artikeln.

Deklinationer

Obestämd form

Bestämd form

• bíll - bil
• nemandi - elev
• rós - ros
• kirkja - kyrka
• barn - barn

Personliga pronomina

Det finns två olika former för vi och ni på isländska. við och þið är gamla dualisformer (form för två personer "vi två") som numera används i plural. Pronomenet vér används mer sällan och i mer högtidliga sammanhang ^[1], till exempel i kyrkan och i Islands nationalsång.

Genitiv vor som är identiskt med det possessiva pronominet vor i femininum, används här som ett personligt pronomen, till exempel til vor "till oss".

Þér "Ni" används mest som hövlighetsform till dem man inte känner både till en person och till flera. Det kan även användas högtidligt.

Demonstrativa pronomina

Possessiva pronomina

Minn, mín, mitt

vor, vor, vort

þinn, þín, þitt

sinn, sín, sitt

Interrogativa pronomina

hver, hver, hvað/hvert

hvor, hvor, hvort

Relativa och reflexiva pronomina

Grundverb

vera

eiga

hafa

verða

Prepositioner är lika viktiga i isländska som i tyska. Men i viss mån till skillnad från i huvudsak i tyskan används de olika kasusen mer utan preposition liksom i latinet (och som i finskan, även om dessa språk inte påvisbart är släkt, men har haft kontakter).

Enkel beskrivning

Utförlig beskrivning

Ackusativ

um – "runt"

gegnum – genom

kringum – omkring

við – på, mot

Dativ

að – åt

frá – från

af – från/av

úr – ur

nálægt – nära

Genitiv

til – till

án – utan

milli – mellan

vegna – på grund av

Prepositioner som styr mer än ett kasus

í + dativ – i

í + ackusativ – intill

á + dativ – på

á + ackusativ – ovanpå

undir + dativ – under

under + ackusativ – gå under

með + dativ – betyder "med" (instrumentalt).

með + ackuasativ – betyder "med" att ta med sig.

Minnesregler

• RiA = Riktning + Ackusativ

När det är rörelse är det ackusativ.

• BeDa = Befintlighet + Dativ

När det är befintlighet (läge) är det dativ.

De vanligaste konjuktionerna:

af því að därför att

en betyder "än", och även "och, men"; jämför "and" på engelska

heldur hellre

heldur en hellre än

ef om, när

ekki inte

en men

enn fortfarande

hjá nära, bredvid

enda

og och

eða eller

frá från

ellegar

hvort om

bæði-og både och

hvorki-né varken-eller

annað

svona så

síðan sedan, då

uns tills

hvort-eða

hvort-eða

ýmist-eða

á meðan tills

þangað til

þegar när (tid)

þess vegna därför

því därför

þó dock

Jämför betydelsen av dessa ord på Internetadressen: http://www.lexis.hi.is/cgi-bin/ritmal/leitord.cgi?adg=innsl

Förklarande

að

Kausala (Orsakssubjunktioner)

af því að

úr því að

því að

þar eð

með því að

vegna þess að

sökum/sakir èss að

þar sem

Konditionala (villkorliga)

ef

nema

svo framarlega sem

Konsekutiva (avser följd/verkan)

svo að

að

Koncessiva (erkännande)

þó að

þótt

enda þótt

jafnvel þótt

þrátt fyrir það að

Finala

till þess að

til að

svo að

að

Komparativa (jämförande)

eins og

svo sem

sem

heldur en

Temporala (Tidssubjunktioner)

þegar

áður en

meðan

eftir að

uns

Interrogativa (frågande)

hvort

hvort-eða

hvort heldur-eða

hvort sem-eða

Relativa

sem

þar sem

þangað sem

þangað er

þaðan er

hvert sem

hvert er

hvar sem

hvaðan sem

hvaðan er

hvernig sem

hvenær sem

Konjugation av räkneord

Räkneorden 1-4 konjugeras efter genus och kasus.

1 (ett)

2 (två)

3 (tre)

4 (fyra)

Noter

• https://web.archive.org/web/20060720144848/http://www.islenska.net/ - Isländska på nätet
• Íslensk sænsk orðabok. 6. uppl., Reykjavik : Mál og menning, 1994
• Íslensk orðabók handa skólum og almenningi, Reykjavik, 1963