Josef Kriehuber
Josef Kriehuber, född 14 december 1800 i Wien, död 30 maj 1876 i Wien, var en österrikisk litograf och målare. Han gjorde ett stort antal porträtt av adelspersoner, statstjänstemän och konstnärer. Han efterlämnade över 3 000 litografier.[11][12]
| Josef Kriehuber | |
 | |
| Född | 14 december 1800[1][2], 14 december 1801[3] eller 15 december 1800[4][5] Wien[3][6][4] |
|---|---|
| Död | 30 maj 1876[7][8][1] eller 30 mars 1876[2] Wien[6][4] |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Österrike[9] |
| Utbildad vid | Akademie der bildenden Künste Wien  |
| Sysselsättning | Litograf[6][5], målare[6][5], porträttkonstnär[10] |
| Befattning | |
| Hovmålare | |
| Arbetsgivare | Matthias Trentsensky |
| Barn | Friedrich Kriehuber (f. 1834) |
| Utmärkelser | |
| Frans Josefsorden | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
Josef Kriehuber undervisades först av sin bror Johann Kriehuber och studerade sedan vid konstakademien, men flyttade sedan till Galizien där han ägnade sig åt att måla hästar.[11] Han arbetade som litograf för flera förlag i Wien och är också berömd för sina bilder från Prater. Han undervisade också vid Theresia-akademien.[11]
Hans porträtt av societeten i Wien från den här tiden är litografier och akvareller. Det fanns nästan inte en känd person i Wien som Kriehuber inte avbildat. Bland de porträtterade finns bland andra Frans I av Österrike, Klemens von Metternich, Josef Radetzky, Franz Grillparzer, Johann Nestroy, Ärkehertig Johan, Friedrich Hebbel, Franz Schubert, Anton Diabelli, Robert Schumann, Giacomo Meyerbeer, Carl Czerny, Franz Liszt, Sigismund Thalberg, Ole Bull, Niccolò Paganini, Fritz Reuter, Fanny Elssler, Karl Ludwig av Österrike, Sofia av Bayern, Marie Louise av Österrike, Stephan Endlicher, Carl Ritter von Ghega och Ferdinand Maximilian.
När fotograferingen började bli vanlig dalade Kriehubers stjärna. 1860 var han den förste konstnären som fick Frans Josef-orden. Hans sista år kännetecknades av brist på beställningar och överskuggades av fattigdom.
En samling av hans verk finns i konstmuseet Albertina i Wien och även ett porträttgalleri i Österrikiska nationalbiblioteket.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
Litteratur
- Wolfgang von Wurzbach: Catalog of the Portrait-Lithograhs of Josef Kriehuber. – 2. uppl. Wien: Walter Krieg Verlag, 1958
- Selma Krasa: Josef Kriehuber 1800–1876: The Portraitist of an Epoch. – Wien: Edition Christian Brandstätter, 1987
- Wurzbach, Constantin von (1856-1891) (på tyska). Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, enthaltend die Lebensskizzen der denkwürdigen Personen, welche seit 1750 in den österreichischen Kronländern geboren wurden oder darin gelebt und gewirkt haben.. Wien. Libris 1846314
- Becker Felix, Thieme Ulrich, red (1907-1950) (på tyska). Allgemeines Lexikon der bildenden Künstler: von der Antike bis zur Gegenwart. Leipzig. Libris 698398, band. 21, 1927, sid. 535 ff.
- Rudolf von Eitelberger von Edelberg: Gesammelte kunsthistorische Schriften, band 1, sid. 90. Wien: Braumüller, 1879.
Externa länkar
- Kriehuber, Joseph i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Verk av Josef Kriehuber - Museumsportal Schleswig-Holstein
- Josef Kriehuber hos Europeana