Kyösti Kallio

finsk politiker, Finlands president 1937-1940

Kyösti Kallio, ursprungligen Gustaf Kalliokangas, född 10 april 1873 i Ylivieska, död 19 december 1940Helsingfors järnvägsstation, var Finlands president 19371940.

Kyösti Kallio


Tid i befattningen
1 mars 1937–27 november 1940
Statsminister
FöreträdarePehr Evind Svinhufvud
EfterträdareRisto Ryti

Tid i befattningen
7 oktober 1936–15 februari 1937
PresidentPehr Evind Svinhufvud
FöreträdareToivo Mikael Kivimäki
EfterträdareAimo Cajander
Tid i befattningen
16 augusti 1929–4 juli 1930
PresidentLauri Kristian Relander
FöreträdareOskari Mantere
EfterträdarePehr Evind Svinhufvud
Tid i befattningen
31 december 1925–13 december 1926
PresidentLauri Kristian Relander
FöreträdareAntti Tulenheimo
EfterträdareVäinö Tanner
Tid i befattningen
14 november 1922–18 januari 1924
PresidentKaarlo Juho Ståhlberg
FöreträdareAimo Cajander
EfterträdareAimo Cajander

Född10 april 1873
Ylivieska, Finland
Död19 december 1940 (67 år)
Helsingfors, Finland
Politiskt partiAgrarförbundet
YrkeBonde, bankman
MakaKaisa Nivala
Barn
Lista
Vieno, Veikko, Kerttu, Kalervo, Kaino och Katri
NamnteckningKyösti Kallios namnteckning

Kallio började sin bana som jordbrukare och kommunalman i Nivala socken i Österbotten och deltog som representant för bondeståndet i ståndslantdagarna 1904/05 och 1905/06. Sedan enkammarsystemet införts, valdes han till representant för det nybildade Agrarpartiet, vars ledande personlighet han sedan blev. Kallio var den ende som invaldes i samtliga lant- och riksdagar under enkammarsystemets tid, och utövade som riksdagsman stort inflytande, bland annat fick lagen om tvångsinlösen av enskild jord åt obesuttna namnet "lex Kallio" efter honom. Han var riksdagens talman 1920, 1924, 1927, 1929 och 1930. Som agrarernas representant satt han i den så kallade självständighetssenaten under finska inbördeskriget 1918 och därefter i sju olika regeringar. År 1927 kallades Kallio till medlem av Finlands banks direktion.[1] Han var lantbruksminister 1919–1920 och 1921–1922 (i regeringarna Castrén, Vennola I och Vennola II), kommunikationsminister 1925 (i regeringen Tulenheimo) samt statsminister 1922–1924, 1925–1926, 1929–1930 och 1936–1937.

Kyösti Kallio valdes 1937 till Finlands president. Under hans presidenttid utbröt vinterkriget, då Sovjetunionen invaderade Finland 1939. Det var med olust han såg till att Finland skrev på fredsavtalet med Sovjetunionen som kostade landet Karelen. Under hösten 1940 hade han drabbats av ett slaganfall men lät statsminister Ryti och överbefälhavaren Mannerheim inleda ett samarbete med Tyskland som så småningom ledde till fortsättningskriget.

Kallio avgick i förtid den 27 november 1940 men han drabbades av ett nytt slaganfall mitt under avskedsceremonin på Helsingfors järnvägsstation. Överbefälhavaren Mannerheim hjälpte honom in i en järnvägsvagn där han avled i adjutanten överste Paasonens armar.

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Noter

Externa länkar

Företrädare:
Aimo Cajander
Finlands statsminister
1922–1924
Efterträdare:
Aimo Cajander
Företrädare:
Antti Tulenheimo
Finlands statsminister
1925–1926
Efterträdare:
Väinö Tanner
Företrädare:
Oskari Mantere
Finlands statsminister
1929–1930
Efterträdare:
Pehr Evind Svinhufvud
Företrädare:
Toivo Mikael Kivimäki
Finlands statsminister
1936–1937
Efterträdare:
Aimo Cajander
Företrädare:
Pehr Evind Svinhufvud
Finlands president
1937–1940
Efterträdare:
Risto Ryti