1937

Januari

• 8 januari – Den svenske teologen och kommunisten Olle Meurling rapporteras stupad. Han är en av de första svenskar som rest som frivillig till spanska inbördeskriget för att strida mot Francisco Franco ^[1].
• 23 januari – 17 personer ställs inför rätta i Moskva för att ha deltagit i en komplott, ledd av Lev Trotskij, för att störta Sovjetunionen ^[2].
• 30 januari – Fullmaktslagen som ger Adolf Hitler diktatorsmakt förlängs i fyra år ^[2].
• 31 januari – I Sovjetunionen avrättas 31 personer, åtalade och dömda för bland annat landsförräderi.

Februari

• 1 februari – Radiotjänst börjar i Sveriges radio sända "Klockspelet" från stadshustornet samt "Dagens dikt" och "Dagens melodi" ^[3]. Esaias Tegnérs "Det eviga" blir första dikten ut ^[4].
• 8 februari
  • Fascisterna erövrar Málaga ^[3].
  • Pilsnerfilmen Pensionat Paradiset har premiär på Skandia (biograf) i Stockholm. Filmen möter stark kritik och vissa kallar filmen en samhällsfara ^[1].
• 16 februari – Patent på nylon utfärdas i USA av kemikoncernen Du Pont. Nylon är den första helt syntetiska konstfibern, och uppfanns av kemisten Wallace Carothers ^[3].
• 22 februari – Salaligan döms till straffarbete.
• 23 februari – Det styrande Kuomintangpartiet i Kina säger nej till samarbete med Kinas kommunistiska parti ^[5].
• 25 februari – Sveriges Författarförbund kallar till protestmöte om de så kallade pilsnerfilmerna i Stockholms konserthus.

Mars

• 3 mars – Sveriges riksdag utfärdar förbud för svenskar att ta värvning i spanska inbördeskriget ^[6].
• 8 mars – Den danske statsministern Thorvald Stauning avvisar tanken på ett nordiskt försvarsförbund vid ett tal i Lund.
• 13 mars – Svenska Resebyråföreningen, SRF, bildas.
• 20 mars – Vid slaget vid Guadalajara segrar de spanska republikanerna mot Francos trupper.

April

• 1 april
  • Brittiska Indien får en ny författning som ger delstaterna visst självstyre, och Burma skiljs från Indien.^[2]
  • I Tyskland uppgår Lübeck i Preussen.^[7]
• 8 april – Skräddaren LH Hådén i Hudiksvall blir Sveriges miljonte radiolicensinnehavare ^[8].
• 18 april – Råsunda fotbollsstadion i Råsunda municipalsamhälle i Solna landskommun invigs, som Nordens största idrottsarena, med fotbollsmatchen AIK–Malmö FF ^[3], som följs av nästan 25 000 åskådare ^[1].

• 26 april – Den baskiska staden Guernica i Spanien bombas av den tyska luftwaffeavdelningen Kondorlegionen på begäran av Francisco Franco ^[3].

• 27 april – Golden Gate-bron i San Francisco öppnas för trafik ^[5].

Maj

• 6 maj – Det vätgasfyllda tyska luftskeppet Hindenburg fattar eld vid landningen i Lakehurst nära New York och 33 personer omkommer.
• 8 maj – Sveriges riksdag inför moderskapspenning, mödrahjälp och barnavårdscentraler ^[3]. Moderskapspenningen är statlig ^[6]. Detta sker efter att barnafödandet i Sverige minskat drastiskt sedan åren kring 1900, och man vill utjämna de ekonomiska förhållandena mellan barnlösa och barnrika familjer ^[1]. Moderskapspenningen införs från årsskiftet 1937-1938 ^[9], är behovsprövad och införs på förslag av befolkningskommissionen.
• 12 maj – Georg VI av Storbritannien och drottning Elizabeth kröns i Westminster Abbey i London ^[3].
• 17 maj – Råsunda fotbollsstadion i Råsunda municipalsamhälle i Solna landskommun, Nordens största idrottsarena, invigs internationellt med en landskamp Sverige–England, som engelsmännen vinner med 4–0 ^[6].
• 28 maj – Neville Chamberlain blir ny brittisk regeringschef efter Stanley Baldwin ^[2].

Juni

• 4 juni – Riksdagen antar lag om behovsprövade barnbidrag, som träder i kraft 1 januari 1938.^[10]
• 8 juni – Carl Orffs Carmina Burana uruppförs i Frankfurt am Main ^[5].
• 11–12 juni – I Sovjetunionen likviderar Josef Stalin de högsta militära cheferna ^[2].
• 13 juni – På Värmdö i Sverige invigs Sveriges första gymnastikfolkhögskola, "Lillsved".
• 14 juni – Irländska fristaten byter namn till Eire och förklarar sig självständig ^[2].
• 15 juni – Med Social Security Bill skall ålderspension och arbetslöshetsförsäkring införas i USA ^[2].
• 22 juni – Joe Louis, USA besegrar Jim Baddock, USA på KO i 8:e ronden i Chicago och blir tungviktsvärldsmästare i tungviktsboxning ^[3].

Juli

• 6 juli – Den brittiska planen för delning av Palestina i en arabisk stat, en judisk och ett mandatområde med de heliga platserna avvisas ^[2].
• 7 juli – Marco Polo-broincidenten i Peking utlöser det andra sino-japanska kriget.
• 8 juli – Japan anfaller Kina ^[3], erövrar Peking i slutet av juli ^[2] och Tsientsin.
• 21 juli – Éamon de Valera väljs till Eires president.
• 28 juli – IRA gör ett misslyckat bombattentat mot brittiska kungaparet i Belfast ^[5].

Augusti

• Augusti – Japan flygbombar Shanghai, och kinesiska kommunister och nationalister börjar samarbeta mot japanerna ^[5].
• 6 augusti – Järnvägen Inlandsbanan i Sverige är helt färdig då etappen mellan Gällivare och Kristinehamn invigs ^[3] med sträckan Arvidsjaur–Jokkmokk ^[1].
• 13 augusti – Japan invaderar Kina och anfaller Shanghai.
• 23 augusti – Jewish Agency vill ha direkt förhandling mellan araberna och judarna innan Palestina delas ^[2].

September

• 10 september – Mao Zedong sluter fred med Chiang Kai-shek för att bekämpa Japans angrepp på Kina ^[2].
• 18 september – Den nya radiostationen i Hörby tas i bruk ^[3].
• 25 september – Benito Mussolini besöker Adolf Hitler håller ett gemensamt fredsmöte i Berlin ^[3].
• 19 september – Landsberg am Lech anges som Ungdomens stad, nationalsocialismens tredje viktigaste.

Oktober

• 1 oktober – Radiotjänst startar programmet "Dagens Eko" ^[3], 15 minuter varje dag med nyheter och kommentarer.
• 15 oktober – En väldig silverskatt från 1700-talet, i tre stora kopparkittlar, Loheskatten, hittas i ett hus i Gamla stan i Stockholm ^[6].
• 17 oktober – 300 musiker protesterar i ett spelande demonstrationståg mot att icke-svenska musiker får arbetstillstånd i Sverige ^[6].
• 21 oktober – Roberto Ortiz väljs till Argentinas president.
• Oktober – "Frontkämparnas stödfond" bildas för att samla in pengar till tobak, kläder och litteratur åt de svenskar, som kämpar i spanska inbördeskriget.

November

• 5 november – I det så kallade Hossbach-protokollet förklarar Adolf Hitler sin avsikt att föra krig.
• 6 november – Italien går med i antikominternpakten ^[11].
• 26 november – En ny svensk psalmbok stadfästs av Sveriges ecklesiastikminister Arthur Engberg ^[3], vilken godkändes av Kyrkomötet 1936 ^[1].
• 29 november – Operasångaren Jussi Björling gör succédebut i Carnegie Hall i New York ^[1].

December

• 1 december – Japan erkänner Francisco Francos regim i Spanien ^[2].
• 6 december – En svensk uppfinning för byggbranschen, perspektivfönstret, presenteras ^[6].
• 11 december – Italienska stora rådet beslutar att Italien skall lämna NF ^[3].
• 17 december – Docenten Nanna Svartz blir Sveriges första kvinnliga professor i medicin ^[6] samt Sveriges första kvinnliga professor i statlig tjänst ^[1], åren 1938–1957 är hon professor i medicin vid Karolinska Institutet ^[1].
• 21 december - Snövit och de sju dvärgarna har premiär i USA

Okänt datum

• Den svenska Socialvårdskommittén inleder sitt arbete.
• Det civila luftskyddet i Sverige organiseras genom en luftskyddslag. Befolkningsskyddsrum börjar byggas och alarmeringsanordningar installeras.
• Riksföreningen Sverige–Tyskland bildas i Lund. Den är mycket välvilligt inställd till Hitlertyskland och samlar flera akademiker.
• Den svenska förlossningsvården blir kostnadsfri.
• Dyrortsgruppering (indelning av Sveriges kommuner efter levnadskostnadsnivå) av folkpensionerna införs.
• En ny svensk lag förbjuder av djurskyddsskäl slakt av husdjur utan bedövning.
• Den svenska Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) bildas.
• Rickard Sandler besöker Moskva och blir den förste svenske utrikesministern någonsin att besöka Rysslands huvudstad.
• Svenska Aeroplan AB (SAAB) bildas efter ett riksdagsbeslut om att göra Sverige självförsörjande på flygmateriel.
• Vid ett stort möte i Arvidsjaur i Sverige protesterar svenska samer mot de dåliga förhållandena vid de så kallade nomadskolor, som svenska staten låter deras barn gå i.
• Statliga bosättningslån införs i Sverige.
• Hor avkriminaliseras i svensk lag ^[12].
• När den tyskjudiske pedagogen David Katz skall installeras som professor i Stockholm delar svenska nazister ut flygblad mot olika instanser.
• Jussi Björling ger sig ut på sin första USA-turné.
• I en ny svensk lag betraktas för första gången den, som har blivit utsatt för incest eller våldtäkt, som offer. Tidigare har personen betraktats som medskyldig.
• KF:s tidskrift Konsumentbladet byter namn till Vi ^[13].
• Filmlustspelet Ryska snuvan har premiär i Sverige ^[14].
• Förbud av slaveri i Bahrain.
• Kommittén för ökad kvinnorepresentation bildas.

• 6 januari
  • Harri Holkeri, finländsk politiker, statsminister 1987–1991, talman i FN:s generalförsamling 2000–2001.
  • Doris Troy, amerikansk sångerska.
• 8 januari – Shirley Bassey, brittisk populärsångerska.
• 13 januari – Ingvar Andersson, svensk revyartist och skådespelare.
• 14 januari – Matthew Carter, brittisk typograf. Har bland annat skapat typsnitten Verdana och Georgia.
• 15 januari – Marianne Bengtsson, svensk skådespelare.
• 16 januari – Ingvar Skogsberg, svensk regissör och manusförfattare.
• 18 januari – John Hume, nordirländsk politiker, parlamentsledamot, mottagare av Nobels fredspris.
• 19 januari – Birgitta Bernadotte, svensk prinsessa, dotter till prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.
• 22 januari – Edén Pastora Gómez, ledare för contraarmée i Nicaragua.
• 25 januari – Bill Pascrell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
• 27 januari – Fred Åkerström, svensk sångare och trubadur.
• 30 januari
  • Vanessa Redgrave, brittisk skådespelare.
  • Boris Spasskij, sovjetisk schackspelare.
• 1 februari
  • Don Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers.
  • Ray Sawyer, amerikansk musiker, medlem i Dr. Hook and the Medicine Show.
• 2 februari – Krister Hagéus, svensk filmproducent och produktionsledare.
• 4 februari – David Newman, amerikansk manusförfattare.
• 7 februari – Svante Thuresson, svensk sångare.
• 13 februari – Sigmund Jähn, östtysk kosmonaut.
• 14 februari – Wiveca Billquist, svensk fotomodell, skådespelare och TV-producent.
• 15 februari – Terry Everett, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2009.
• 19 februari
  • Boris Pugo, lettisk-sovjetisk politiker.
  • Hedda Goebbels, en av Joseph Goebbels döttrar.
• 20 februari
  • Nancy Wilson, amerikansk sångerska.
  • Robert Huber, tysk kemist, nobelpristagare 1988.
• 21 februari
  • Yvonne Floyd, svensk manusförfattare.
  • Harald V, kung av Norge 1991–.
• 22 februari
  • Tommy Aaron, amerikansk golfspelare.
  • Joanna Russ, amerikansk science fiction-författare.
• 24 februari – Lars-Gunnar Björklund, svensk sportjournalist.
• 27 februari – David Ackles, amerikansk musiker
• 1 mars – Stig Bergling, svensk spion.
• 2 mars – Abdelaziz Bouteflika, president i Algeriet från 1999.
• 5 mars – Olusẹgun Ọbasanjọ, president i Nigeria.
• 6 mars – Valentina Teresjkova, sovjetisk kosmonaut. Första kvinnan i rymden.
• 12 mars – Janne ”Loffe” Carlsson, svensk skådespelare, musiker och kompositör.
• 14 mars – Jarl Borssén, svensk skådespelare och komiker.
• 16 mars – William L. Armstrong, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1991.
• 17 mars – Brian Sedgemore, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1974–1979 och 1983–2005.
• 19 mars – Egon Krenz, östtysk politiker (kommunist), statschef 18 oktober–7 december 1989.
• 21 mars
  • Fred Akuffo, ordförande för militärjunta i Ghana 1978-1979.
  • Ann Clwyd, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1983.
• 22 mars
  • Armin Hary, tysk friidrottare, sprinter.
  • Birgitta Öhman, svensk regissör och manusförfattare.
• 31 mars – Ahmed Ghozali, före detta regeringschef i Algeriet.
• 1 april – Ewonne Winblad, svensk journalist, tv-reporter och tv-chef.
• 2 april – Paul Kanjorski, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1985–2011.
• 5 april – Colin Powell, amerikansk general, försvarsstabschef, utrikesminister.
• 14 april – Jan-Erik Lundqvist, svensk tennisspelare^[6].
• 20 april – George Takei, japan-amerikansk skådespelare.
• 21 april – Finn Nielsen, dansk skådespelare.
• 22 april – Jack Nicholson, amerikansk skådespelare.
• 26 april – Jean-Pierre Beltoise, italiensk racerförare.
• 27 april – Sandy Dennis, amerikansk skådespelerska.
• 28 april – Saddam Hussein al-Tikriti, irakisk president och diktator 1979–2003 ^[15].
• 1 maj – Bo Nilsson, svensk kompositör och sångtextförfattare.
• 2 maj
  • Bengt Bratt, svensk författare, manusförfattare och dramatiker.
  • Amrish Puri, indisk skådespelare.
• 3 maj – Frankie Valli, amerikansk sångare, The Four Seasons
• 4 maj
  • Olle Björling, svensk skådespelare.
  • Inger Hayman, svensk skådespelare.
• 6 maj
  • Rubin Carter, amerikansk boxare (mellanvikt).
  • Ove Stefansson, svensk skådespelare.
• 8 maj – Dennis DeConcini, amerikansk demokratisk politiker, senator 1977–1995.
• 11 maj – Gun Allroth, svensk TV-journalist och tv-producent.
• 12 maj – George Carlin, amerikansk ståuppkomiker och skådespelare.
• 13 maj – Roger Zelazny, amerikansk fantasy- och science fiction-författare.
• 14 maj – Göran Tunström, svensk författare ^[6].
• 15 maj – Madeleine Albright, amerikansk utrikesminister 1997–2001.
• 17 maj – Karl-Fredrik Berggren, svensk professor i teoretisk fysik.
• 18 maj – Jacques Santer, luxemburgsk politiker, ordförande i Europeiska kommissionen 1995–1999.
• 21 maj – Mengistu Haile Mariam, Etiopiens president och militärdiktator 1977–1991.
• 22 maj
  • Facundo Cabral, argentinsk folksångare och låtskrivare.
  • Uno "Garvis" Öhrlund, svensk ishockeyspelare i Västerås IK. 85 landskamper och världsmästare 1962 i Colorado Springs
• 23 maj – Danio Bardi, italiensk vattenpolospelare.
• 24 maj – Archie Shepp, amerikansk jazzsaxofonist.
• 26 maj – Neil Ardley, engelsk författare och jazzmusiker.
• 1 juni – Morgan Freeman, amerikansk skådespelare och regissör.
• 3 juni – Solomon P. Ortiz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983-.
• 4 juni
  • Lena Brundin, svensk skådespelare.
  • Freddy Fender, amerikansk countryartist.
• 7 juni – Neeme Järvi, estländsk musiker och dirigent.
• 12 juni – Vladimir Arnold, rysk matematiker.
• 15 juni – Waylon Jennings, amerikansk countryartist.
• 16 juni
  • Bo Hermansson, svensk regissör och manusförfattare.
  • Simeon Sachsen-Coburg-Gotha, bulgarisk kunglighet och politiker, tsar av Bulgarien 1943–1946, premiärminister från 2001.
• 18 juni
  • Jay Rockefeller, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
  • Vitali Zholobov, ukrainsk kosmonaut.
• 23 juni – Martti Ahtisaari, finländsk politiker, president.
• 25 juni
  • Eddie Floyd, amerikansk sångare.
  • Sven Lindahl, svensk journalist, nyhetsankare, kompositör och textförfattare.
• 26 juni – Hans Wahlgren, svensk skådespelare, textförfattare och sångare.
• 27 juni – Joseph Allen, amerikansk astronaut.
• 28 juni – Richard Bright, amerikansk skådespelare.
• 2 juli
  • Lord David Owen, brittisk politiker.
  • Richard Petty, amerikansk racerförare.
• 4 juli – Sonja Haraldsen, drottning av Norge 1991–, gift med Harald V.
• 5 juli – Nita Lowey, amerikansk demokratisk politiker.
• 6 juli
  • Vladimir Asjkenazi, rysk pianist och dirigent.
  • Ned Beatty, amerikansk skådespelare.
  • Bessie Head, botswansk författare.
• 8 juli – Irma Erixson, svensk skådespelare.
• 12 juli – Bill Cosby, amerikansk skådespelare.
• 17 juli – Solveig Ternström, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 25 juli – Colin Renfrew, brittisk arkeolog.
• 31 juli – Olof Johansson, svensk politiker (centerpartist), miljöminister 1991–1994, partiledare 1987–1998 ^[6].
• 2 augusti
  • Margaretha Byström, svensk skådespelare, manusförfattare och teaterregissör.
  • Garth Hudson, kanadensisk musiker, medlem i The Band.
• 3 augusti – Roland Burris, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009-2010.
• 8 augusti
  • Dustin Hoffman, amerikansk skådespelare.
  • Kerstin-Maria Stalín, svensk riksdagsledamot (miljöpartist).
  • Cornelis Vreeswijk, nederländsk-svensk trubadur.
• 12 augusti – Tommy Berggren, svensk skådespelare.
• 15 augusti – Judy Biggert, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1999-2013.
• 20 augusti – Runar Martholm, svensk skådespelare.
• 24 augusti
  • Mashood Abiola, nigeriansk politiker.
  • Sten Johan Hedman, svensk skådespelare.
• 2 september – Kristina Adolphson, svensk skådespelare.
• 6 september
  • Bosse Broberg, svensk jazztrumpetare.
  • Berndt Ehinger, svensk ögonläkare och professor.
• 10 september – Axelle Axell, svensk skådespelare.
• 11 september – Robert Crippen, amerikansk astronaut.
• 15 september – Gordon R. England, amerikansk ämbetsman, biträdande försvarsminister 2005–2009.
• 19 september – Pekka Tarjanne, finländsk politiker, trafikminister 1972–1975.
• 20 september – Monica Zetterlund, svensk jazz- och populärsångerska och skådespelare ^[6].
• 22 september – Camilla Mickwitz, finländsk grafiker, animatris och författare.
• 23 september – Lennart Klefbom, svensk skådespelare och regiassistent.
• 26 september – Jerry Weintraub, amerikansk filmproducent och talangscout.
• 4 oktober – Lee P. Brown, amerikansk demokratisk politiker.
• 6 oktober – Arne Qvick, svensk sångare.
• 10 oktober – Bobby Charlton, brittisk fotbollsspelare och manager.
• 13 oktober – Frej Lindqvist, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 16 oktober – Emile Ford, brittisk schlagerartist.
• 17 oktober
  • Peter Nilson, svensk författare och astronom.
  • Margareta Wallenius-Kleberg, svensk affärskvinna.
• 20 oktober – Wanda Jackson, amerikansk sångerska.
• 21 oktober – Farooq Abdullah, indisk politiker, före detta chefsminister i Jammu och Kashmir.
• 23 oktober – Giacomo Russo, italiensk racerförare.
• 1 november – Gio Petré, svensk skådespelare.
• 3 november – Lynn Woolsey, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 5 november – Harris Yulin, amerikansk skådespelare.
• 6 november – Yashwant Sinha, indisk politiker, finansminister 1998–2002 och utrikesminister 2002–2004.
• 7 november – Mary Travers, amerikansk sångerska, medlem i Peter, Paul and Mary.
• 11 november
  • Vittorio Brambilla, italiensk racerförare.
  • Dick Celeste, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1983–1991.
• 12 november – Richard Truly, amerikansk astronaut.
• 15 november – Yaphet Kotto, amerikansk skådespelare.
• 26 november – Boris Yegorov, rysk kosmonaut.
• 29 november – Tom Trana, svensk rallyförare.
• 30 november – Monica Nielsen, svensk skådespelare och sångerska.
• 2 december – Manohar Joshi, indisk politiker.
• 5 december – Maud Hansson Fissoun, svensk skådespelare.
• 7 december – Kenneth Colley, brittisk skådespelare.
• 8 december – James MacArthur, amerikansk skådespelare.
• 10 december – Roine Carlsson, svensk socialdemokratisk politiker och fackföreningsledare, försvarsminister 1985-91.
• 12 december – Prosper Avril, president i Haiti 1988–1990.
• 14 december – Anita Lindblom, svensk sångerska och skådespelare.
• 18 december – Harold Best, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 21 december – Jane Fonda, amerikansk skådespelare.
• 23 december – Karol Bobko, amerikansk astronaut.
• 25 december – Johan Lönnroth, svensk nationalekonom och vänsterpartistisk politiker.
• 26 december
  • Gnassingbé Eyadéma, före detta president i Togo.
  • Walter Norman, svensk skådespelare.
  • Christina Schollin, svensk skådespelare.
• 28 december – Ratan Tata, indisk företagsledare.
• 29 december
  • Maumun Abdul Gayum, Maldivernas president från 1978.
  • Barbara Steele, skådespelare.
  • Tan Sri Khalil Yaakob, malaysisk politiker, guvernör av Melaka.
• 30 december
  • Gordon Banks, engelsk fotbollsspelare, målvakt.
  • Noel Paul Stookey, amerikansk sångare i gruppen Peter, Paul and Mary.
• 31 december
  • Anthony Hopkins, brittisk skådespelare.
  • Hal Rogers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1981-.
• Michael Knowles, brittisk skådespelare.

• 7 januari – Charles Henderson, 76, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Alabama 1915–1919.
• 8 januari – Olle Meurling, 27, svensk teolog.
• 17 januari – Robert D. Carey, 58, amerikansk republikansk politiker, senator 1930–1937.
• 20 januari – Valdemar Dalquist, 48, svensk skådespelare, författare, textförfattare och regissör.
• 10 mars – Jevgenij Zamjatin, 53, rysk författare.
• 12 mars – Charles-Marie Widor, 93, fransk organist och kompositör.
• 20 mars – Harry Vardon, 66, brittisk golfspelare.
• 29 mars – William M. Butler, 76, amerikansk republikansk politiker.
• 10 april – Algernon Ashton, 77, brittisk tonsättare, pianopedagog och essäist.
• 16 april – Henric Westman, 83, svensk godsägare, donator.
• 18 april – George Puchta, 77, amerikansk republikansk politiker, borgmästare i Cincinnati 1916–1917.
• 21 april – James Gillett, 76, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kalifornien 1907–1911.
• 23 april – Nathan L. Bachman, 58, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 28 april – John Garland Pollard, 65, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1930–1934.
• 29 april – Wallace Carothers, 41, amerikansk kemist, nylonets uppfinnare.
• 9 maj – Harry S. New, 78, amerikansk republikansk politiker.
• 15 maj – Philip Snowden, 72, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929–1931.
• 23 maj – John D. Rockefeller, 97, amerikansk finansman.
• 3 juni – Hugo Hammarskjöld, 92, svensk politiker.
• 6 juni – William Henry Thompson, 83, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933–1934.
• 7 juni – Jean Harlow, 26, amerikansk skådespelare.
• 12 juni – Michail Tuchatjevskij, 44, sovjetisk fältmarskalk.
• 18 juni – Gaston Doumergue, 73, fransk politiker, Frankrikes president 1924–1931.
• 19 juni – J.M. Barrie, 77, skotsk författare.
• 2 juli – Amelia Earhart, 39, amerikansk pilot.
• 11 juli – George Gershwin, 38, amerikansk kompositör och pianist.'
• 13 juli – Victor Laloux, 86, fransk arkitekt.
• 15 juli – Sam Ask, 58, svensk manusförfattare och skådespelare.
• 20 juli – Guglielmo Marconi, 63, italiensk uppfinnare, nobelpristagare.
• 27 juli – Hans Dahl, 88, norsk konstnär.
• 19 augusti – Holger Rosman, 66, svensk historieforskare.
• 29 augusti – Otto Hölder, 77, tysk matematiker.
• 2 september – Pierre de Coubertin, 74, fransk författare, skapare av moderna olympiska spelen (död i Lausanne) ^[3].
• 14 september – Tomáš Garrigue Masaryk, 87, Tjeckoslovakiens förste president.
• 29 september – Ray Ewry, 63, amerikansk friidrottare.
• 16 oktober – Jean de Brunhoff, 37, fransk författare, Babars skapare.
• 19 oktober – Ernest Rutherford, 66, brittisk-nyzeeländsk fysiker, nobelpristagare.
• 24 oktober – Nils Wahlbom, 50, svensk skådespelare.
• 9 november – Ramsay MacDonald, 71, brittisk politiker, var premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929–1935.
• 19 november – Axel de la Motte, 58, svensk skådespelare och tapetserare.
• 23 november
  • Jagadish Chandra Bose, 78, indisk läkare och forskare på mikrovågsområdet.
  • George Albert Boulenger, 79, brittisk zoolog.
  • Samuel J. Nicholls, 52, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1921.
• 27 november – Felix Hamrin, 62, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932–1935, Sveriges statsminister från 6 augusti till 24 september 1932.
• 8 december – Hans Molisch, 81, österrikisk botaniker.
• 9 december – Gustaf Dalén, 68, svensk ingenjör och fysiker, nobelpristagare i fysik ^[6].
• 20 december – Erich Ludendorff, 72, tysk (preussisk) general under första världskriget.
• 21 december – Frank Kellogg, 80, amerikansk utrikesminister 1925–1929, mottagare av Nobels fredspris 1929.
• 28 december – Maurice Ravel, 62, fransk pianist och kompositör.

• Fysik
  • Clinton Davisson, USA
  • George Paget Thomson, Storbritannien
• Kemi
  • Norman Haworth, Storbritannien
  • Paul Karrer, Schweiz
• Medicin – Albert Szent-Györgyi, Ungern
• Litteratur – Roger Martin du Gard, Frankrike
• Fred – Robert Cecil, Storbritannien

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1937.
  Bilder & media