Meghalaya
Meghalaya är en delstat i nordöstra Indien, bebodd av kristna sinotibetanska och tibetoburmanska stamfolk. Folkmängden uppgår till cirka 3 miljoner invånare.
| Meghalaya | |
| Delstat | |
| Land |  Indien |
|---|---|
| Huvudstad | Shillong |
| - läge | 25°34′N 91°53′Ö / 25.57°N 91.88°Ö |
| Största stad | Shillong |
| Area | 22 429 km² (Rank 22) |
| Folkmängd | 2 964 007 (1 mars 2011)[1] (Rank 23) |
| Befolkningstäthet | 132 invånare/km² |
| Inträdesdatum | 21 januari 1972 |
| Parlamentstyp | unikameral (60) |
| Guvernör | R.S. Mooshahary |
| Chefsminister | Conrad Sangma (2018–) |
| Tidszon | IST (UTC+5:30) |
| Geonames | 1263207 |
| Officiella språk | engelska |
| Förkortning (ISO) | IN-ML |
| Antal distrikt | 7 |
 Karta över Indien med Meghalaya markerat. | |
| Webbplats: meghalaya.nic.in | |
Historia
Sedan Burma 1824 inlett ett krig mot stammar i Meghalaya, slöt maharadjan av Jaintia en uppgörelse med britterna om beskydd. Utvecklingen därefter gjorde att området inlemmades i Brittiska Indien. Meghalaya blev en egen delstat 21 januari 1972 efter att tidigare ha varit en del av Assam. Huvudstaden Shillong var tidigare huvudstad i Assam.
Samhälle och religion
Befolkningen domineras av stamfolken khasi, jaintia och garo. 70 %[2] har övergått från olika former av stamreligion till kristendom. Engelska är officiellt språk; andra viktiga språk är khasi, garo och bengali. Av de som är 7 år eller äldre var 75,48 % läskunniga vid folkräkningen 2011, därav 77,17 % av männen och 73,78 % av kvinnorna.[1]
Befolkningen inom Khasi och Jaintia är av matrilinjär tradition, där Kha Khadduh innehar full arvsrätt.[3]
Administrativ indelning
Meghalaya är indelad i sju distrikt:
Geografi
Klimatet är tempererat och fuktigt; delstaten har mest nederbörd i Indien, och ligger därmed även i världstopp. En tredjedel av ytan består av skog och 11,0 % av åkermark. Det finns tre bergskedjor, nämligen Garo Hills, Khasi Hills och Jaintia Hills där Shillong Peak har den högsta toppen med 1 965 m ö.h.
Ekonomi
Delstaten har stora mineraltillgångar, bland annat stenkol. Exploateringen är dock inte särskilt omfattande.
Inom jordbruket odlas många tropiska frukter, förutom ris, potatis och maniok (tapioka).