Musikbranschen

På 1800-talet dominerades musikbranschen av producenter av musiknoter. I USA kallades den största gruppen för Tin Pan Alley. På 1900-talet växte grammofonskivor fram som den dominerande produkten; och skivindustrin tog över som det viktigaste produktionsområdet.

Sverige har under tiotalet år varit en av de världsledande vad gäller export av musik, både i form av artister och tillverkning av skivor. De senaste åren har skivförsäljningen dalat, vilket ofta härleds till de möjligheter som finns att ladda ner musik i komprimerade format som mp3 via Internet. CD:n är fortfarande det främsta mediet; men det kan komma att ändras de kommande åren. Enligt en marknadsstudie som analysfirman Berg Insight har gjort så kommer den digitala musikförsäljningen att gå om den fysiska musikförsäljningen 2011 i Västeuropa.^[1] Enligt en studie av den svenska musikindustrins intäkter år 2000-2008 på KTH gjord 2009 går ökar intäkterna för livespelningar markant, medan det går ekonomiskt allt sämre för försäljning av inspelad musik, vilket totalt gynnar artister men missgynnar skivbolag.^[2][3]

Nielsen SoundScan rapporterade att de fyra stora bolagen stod för 81,87% av den amerikanska musikmarknaden 2005, enligt fördelningen nedan.^[4] Sedan dess har EMI sålts till Universal (undantaget vissa dotterbolag som numera ingår i Warner).

• Universal Music Group (USA/Frankrike) — 31,71%
• Sony Music Entertainment (Japan) — 25,61%
• Warner Music Group (USA) — 15%
• EMI Group (Storbritannien) — 9,55%
• Självständiga skivbolag — 18,13%

• STIM
• SOM
• IFPI
• SAMI
• Nordisk Copyright Bureau