Riksdagsvalet i Sverige 2002

Valstugereportaget

Den 10 september sände TV-programmet Uppdrag granskning ett reportage, Valstugereportaget, där journalisten Jan Josefsson med dold kamera hade låtit intervjua kommunpolitiker i valstugor runtom i landet där dessa uttryckte sig rasistiskt, i strid med partiernas egna valprogram. Gensvaret efter att reportaget sändes blev mycket stort och omfattande kritik från allmänheten riktades mot företrädare för en rad olika riksdagspartier. En del kritiker menar till och med att detta reportage avgjorde valet 2002.^[1] Enligt mätningar hade reportaget 1 075 000 tittare^[2] och mediedrevet upplyste ännu flera. Hur pass stor inverkan reportagets konsekvenser hade på enskilda partier är svårt att avgöra, även bland Socialdemokraterna avslöjades en person men partiet gjorde ändå ett bra val. Moderaterna var dock överrepresenterade bland de politiker som uttryckte sig rasistiskt.

Moderaternas löfte om sänkta skatter

Moderaterna hade som vallöfte att sänka skatterna med 130 miljarder kronor under två mandatperioder. Enligt bedömare gynnades inte partiet av löftet på grund av den retorik som Moderaterna förde ut budskapet med i sin valkampanj. Stora delar av väljarkåren kom däremot att acceptera ännu större skattesänkningar efter lanseringen av "Nya Moderaterna".^[3]

Folkpartiets språktest

Folkpartiet krävde i sin valkampanj att personer som ville bli svenska medborgare skulle gå igenom ett språktest. När partiet tog upp detta i valkampanjen i början av augusti fick partiet kritik för att det därigenom "fiskade i grumligt vatten". Folkpartiledaren Lars Leijonborg besvarade kritiken med att den som är rasist och röstar på Folkpartiet måste vara "dum i huvudet". Folkpartiet hade ett dåligt utgångsläge, 4,9 procent^[4] i SIFO i juli, men kunde i valet nästan tredubbla stödet i valmanskåren.

Parti		Partiledare	Röster			Mandatfördelning
			Antal	%	+− %	Antal	+−
	Socialdemokraterna	Göran Persson	2 113 560	39,85	+3,46	144	+13
	Moderata samlingspartiet	Bo Lundgren	809 041	15,25	−7,65	55	−27
	Folkpartiet liberalerna	Lars Leijonborg	710 312	13,39	+8,67	48	+31
	Kristdemokraterna	Alf Svensson	485 235	9,14	−2,63	33	−9
	Vänsterpartiet	Gudrun Schyman	444 854	8,38	−3,61	30	−13
	Centerpartiet	Maud Olofsson	328 428	6,19	+1,06	22	+4
	Miljöpartiet de Gröna	Maria Wetterstrand och Peter Eriksson	246 392	4,64	+0,15	17	+1
	Sverigedemokraterna	Mikael Jansson	76 300	1,44	+1,07	—	—
	Sveriges Pensionärers Intresseparti	Kerstin Koistinen	37 573	0,71	-0,29	—	—
	Norrbottenspartiet	Lars Törnman	14 854	0,28	+0,28	—	—
	Ny Framtid	Sune Lyxell	9 337	0,18	+0,01	—	—
	Nationaldemokraterna	Anders Steen	9 248	0,17	+0,08	—	—
	Skånepartiet	Carl P Herslow	4 564	0,09	?	—	—
	Socialistiska partiet	Göte Kildén	3 213	0,06	+0,03	—	—
	Ny demokrati	Lars Einar Holm	2 207	0,04	−0,12	—	—
	Rättvisepartiet Socialisterna	Per-Åke Westerlund	1 519	0,03	−0,03	—	—
	Kommunisterna	Rolf Hagel	1 182	0,02	−0,02	—	—
	Övriga partier	—	5 393	0,10	—	—	—
	Röd-gröna blocket (s, v, mp)	–	2 804 806	52,87	+-0	191	+1
	Borgerliga blocket (m, fp, kd, c)	–	2 333 016	43,97	-0,55	158	-1
Antal giltiga röster			5 303 212	100,00		349
Ogiltiga röster			82 218
Totalt			5 385 430 (80,11 %)

Antalet röstberättigade var 6 722 152 personer och antalet röstande var 5 385 430 personer vilket ger ett valdeltagande på 80,11, en nedgång med 1,28 procentenheter jämfört med föregående riksdagsval.

Källa: Valmyndighetens slutresultat samt Valmyndighetens tillägg

Källa: ^[5]

År 2000 hade moderaterna ungefär 23 procent. Vänsterpartiet hade 16 % och partiet siktade på 20 % nivå, givetvis på bekostnad av Socialdemokraterna. Socialdemokraternas problem var att deras väljare lockades av Vänsterpartiets politik och Socialdemokraterna fick ungefär 32 % i opinionsundersökningar år 2000.

Kristdemokraterna hade år 2000 samma stöd som de fick i valet 1998: 11,7 %. Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet hade alla runt 5 % år 2000.

Under våren 2001 vänder det för Socialdemokraterna. Regeringens budgetpolitik får positiva resultat, reallönerna stiger och räntorna sjunker. Socialdemokraterna växer fram i storstäderna och Stockholm. Socialdemokraternas tidigare problem med väljarflykten till Vänsterpartiet avtar och opinionssiffrorna för Socialdemokraterna stiger. Kristdemokraterna tappar och landar på 10 %.

Knappt en månad efter 11 september attackerna i USA så går Vänsterpartiet tillbaka efter flera skandaler och Socialdemokraterna tar över och växer i storstäderna.

Den 16 februari 2002 ville endast 12 % av de tillfrågade i en undersökning se Bo Lundgren som statsminister medan 88 procent vände honom ryggen.^[6]

I SCB:s partisympatiundersökning december 2001 får Socialdemokraterna 39,9 %. KD får 9,6 % och Moderaterna står still på 23 %. Men under sommaren 2002 sker en kraftig omfördelningen i opinionen och Folkpartiet gör succé och går från 5 % till 13 % på bekostnad av Moderaterna.

Moderaterna gjorde ett katastrofval och Folkpartiet ett kanonval. Socialdemokraterna gör ett bra val medan Vänsterpartiet backar.

Så röstade de 8 936^[7] tillfrågade med sina poströster och människor i 80 vallokaler.Vallokalsundersökningen fick en fullträff på Moderaterna: 15,2 procent (Som blev verkligt valresultat för Moderaterna). Undersökningen uppmärksammade även Folkpartiets snabba framryckning men lyckades inte riktigt fånga upp den tillbakaströmningen som gått från vänsterpartiet tillbaka till Socialdemokraterna, Vänsterpartiets tillbakagång och Socialdemokraternas framgångar.

^[5]Partiernas valaffischer:

Detta var det första valresultat och presenterades under valvakan 2002.

Antalet röstberättigade var 6 722 152 personer och antalet röstande var 5 313 354 personer vilket ger ett valdeltagande på 79,0, en nedgång med 1,3 procentenheter jämfört med föregående riksdagsval.

Källa: Valmyndighetens vallnattsresultatUnder valnatten redovisades Svt Miljöpartiet som ett eget block och inte en del av de rödgröna.

De tre samarbetspartierna inom det röd-gröna blocket (S, V och Mp) fick tillsammans 191 mandat medan de fyra borgerliga partierna fick 158 mandat.

Omedelbart efter riksdagsvalet inledde Folkpartiet regeringssamtal med Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Enligt planerna skulle dessa partier bilda en mittenregering med passivt stöd av Moderaterna. Parallellt med dessa samtal förhandlade Miljöpartiet med Socialdemokraterna om ett samarbete i samma stil som under förra mandatperioden. Den 27 september 2002 meddelade Centerpartiets Maud Olofsson att centern hoppade av koalitionssamtalen, och den 1 oktober gjorde den Socialdemokratiska Perssonregeringen upp med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om ett politiskt samarbete den kommande mandatperioden. Regeringen kunde därmed sitta kvar.

Efter valet pågick en debatt startad av professor Leif Lewin som ansåg att Regeringen med automatik skulle avgå efter riksdagsval.

• Resultat i val till Sveriges riksdag
• Sveriges regering
• Riksdagsval i Sverige
• Sveriges riksdag
• Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval

• Wikimedia Commons har media som rör Riksdagsvalet i Sverige 2002.
  Bilder & media
• Valmyndigheten