Sjöslaget vid Falklandsöarna

Sjöslaget vid Falklandsöarna var en sjöslag under första världskriget mellan Storbritannien och Tyskland den 8 december 1914.

Sjöslaget vid Falklandsöarna
Del av första världskriget
En målning; Battle of the Falkland Islands.
Ägde rum 8 december 1914 Plats Sydatlanten, nära Falklandsöarna Resultat Avgörande brittisk seger
Stridande
Storbritannien	Tyskland
Befälhavare och ledare
Doveton Sturdee	Maximilian von Spee  †
Styrka
2 slagkryssare 3 pansarkryssare 2 lätta kryssare och 1 pre-dreadnought grundstött	2 pansarkryssare 3 lätta kryssare 3 transportfartyg
Förluster
10 döda 19 skadade Inga fartyg förlorade	1 871 döda 215 tillfångatagna 2 pansarkryssare sänkta 2 lätta kryssare sänkta 2 transportfartyg tillfångatagna och därefter borrade i sank

Efter den tyska segern i sjöslaget vid Coronel samlade britterna i hemlighet betydande sjöstridskrafter till de sydamerikanska farvattnen för att förgöra de handelsförstörande tyska kryssarna. Den brittiska eskadern bestod av slagkryssarna HMS Invincible och HMS Inflexible, pansarkryssarna HMS Carnarvon, HMS Cornwall och HMS Kent, hjälpkryssaren HMS Macedonia, samt de lätta kryssarna HMS Bristol och HMS Glasgow. Den 7 december hade den brittiska eskadern under befäl av amiral Doveton Sturdee anlänt till basen på Falklandsöarna, där de omedelbart startat att fylla på kol. Om morgonen 8 december dök oväntat den tyska eskadern under befäl av amiral Maximilian von Spee upp utanför inloppet till den brittiska basen utan vetskap om överlägsenheten hos där befintliga fartyg. De brittiska fartygen upptog omedelbart jakten på de såväl i fråga om fart som bestyckning underlägsna tyska kryssarna. Efter en hjältemodig kamp sänktes Scharnhorst, Gneisenau, Nürnberg och Leipzig med större delen av sina besättningar. Endast kryssaren Dresden lyckades undkomma. Efter detta sjöslag uppnådde britterna obestritt herravälde över världshaven.