Sydsamiska
Sydsamiska (inhemskt namn: åarjelsaemien gïele) är ett samiskt språk som talas av sydsamer. Sydsamiskans utbredningsområde utgörs av södra delen av Sápmi (i Norge i Tröndelag och i Sverige från nordvästra Dalarna upp till sydligaste Lappland). Språket har endast några hundra talare och är starkt hotat. Märkbart är också att få barn kan sydsamiska.[5].
Sydsamiska | |
Åarjelsaemien gïele | |
Talas i | Sverige och Norge |
---|---|
Region | Hedmark, Trøndelag och Nordland fylken i Norge. Dalarnas län, Jämtlands län och Västerbottens län i Sverige |
Antal talare | 500[1] |
Språkfamilj | Uraliska språk
|
latinska | |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Snåsa, Røyrvik Sverige (minoritetsspråk) |
Språkkoder | |
ISO 639‐2 | sma |
ISO 639‐3 | sma |
SIL | SMC |
Andra språkkoder | saS[2][3][4] |
Beskrivning
Sydsamiskans namn kan förstås i två bemärkelser. Med sydsamiska i vid bemärkelse, i motsättning till nordsamiska (inklusive pite- och lulesamiska), inbegrips även umesamiska, den samiska som talats i Lycksele lappmark och i den sydöstra delen av Pite lappmark. Med sydsamiska i inskränkt bemärkelse avses bara de samiska dialekter som talas eller i senare tid har talats söder om Umeälven på svensk sida och Ranatrakten på norsk sida.[6]
Det är osäkert hur många som egentligen talar sydsamiska, men uppskattningsvis är det runt 500 personer.[7] Ett eget skriftspråk och ortografi bestämdes 1976.
Enligt Språktidningen 2/08 har sydsamiskan gått från att vara akut hotad till att ha åtminstone någotsånär bättre chanser att överleva inför framtiden.[8]
Det sydsamiska språkområdet omfattar i stora drag delar av Dalarna, Härjedalen, Jämtland och södra Lappland, från Idre och Røros i söder till Arjeplog och Saltfjäll norr.
En modern svensk-sydsamisk och sydsamisk-svensk ordbok utgavs för första gången 2007 av Sametinget.[9]
Filmen Sameblod, som hade premiär 2016, är den första långfilmen på sydsamiska.[10]
Fonologi
Vokaler
Främre | Central | Bakre | |
---|---|---|---|
Sluten | i | y | ɨ | ʉ | u |
Mellansluten | e | o | |
Mellanöppen | ɛ | ||
Öppen | a |
Sydsamiskan har också följande diftonger åa [oa], åe [oæ], ea [eæ], ie [ie~ɨe], oe [uo], øø/öö [oe], ua [ʉa] och yø/yö [yo].
Källa:[11]
Konsonanter
Labial | Dental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Glottal | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Klusil | Asp. | pʰ | tʰ | kʰ | ||||
Oasp. | p | b ~ b̥ | t | d ~ d̥ | ts | tʃ | k | g ~ g̊ | |||
Frikativ | f | v | s | ʃ | h | ||||
Nasal | m | n | ɲ | ŋ | ||||
Lateral | l | |||||||
Tremulant | r | |||||||
Approximant | j |
Källa:[11]
Ortografi
A | B | D | E | F | G | H | I | Ï | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y | Æ | Ö | Å
I Norge använts tidigare ø istället för ö efter norska alfabetet, medan man i Sverige har använt ä istället för æ. En gemensam ortografi för sydsamiskan i Norge och Sverige antogs 1978, och ett mer neutralt sätt att skriva på lanserades också, med att använda svensk ö och norsk æ. Denna lösning används i dag i sydsamiska tangentbord för dator och mobil. Den enda bokstaven som inte finns i svenskan eller norskan är i med trema (ï), som representerar sluten central orundad vokal (IPA: /ɨ/). Bokstäverna c, q, x och z används endast i lånord.
Bilder
- Välkommen till Härliga Härjedalen på både svenska och sydsamiska.
- Härjedalens kommun på både svenska och sydsamiska.
- Snåsa bibliotek i Norge
Referenser
Vidare läsning
- Bergsland, Knut & Mattsson Magga, Lajla; Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja / Sydsamisk-norsk ordbok, Idut, 1993, ISBN 82-7601-010-5
- Frändén, Märit & Lundqvist, Björn & Wilson, Karin; Verbh - en sydsamisk verbhandbok, Uppsala Publishing House, 2007, ISBN 978-91-7005-336-8
- Israelsson, Per-Martin & Nejne Sagka; Daaroen-åarjelsaemien Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja jih sijjienommh / Svensk-sydsamisk Sydsamisk-svensk ordbok och ortnamn, Sametinget, 2007, ISBN 91-975124-9-4
- Magga, Ole Henrik & Lajla Mattsson. Sørsamisk grammatikk, Davvi Girji 2012.
Externa länkar
- Wikiversity har kurser eller forskningsmaterial om Sydsamiska.
- Sydsamiskt kulturcentrum - Gaaltije