Sydsamiska

samiskt språk som talas av sydsamer

Sydsamiska (inhemskt namn: åarjelsaemien gïele) är ett samiskt språk som talas av sydsamer. Sydsamiskans utbredningsområde utgörs av södra delen av Sápmi (i Norge i Tröndelag och i Sverige från nordvästra Dalarna upp till sydligaste Lappland). Språket har endast några hundra talare och är starkt hotat. Märkbart är också att få barn kan sydsamiska.[5].

Sydsamiska
Åarjelsaemien gïele
Talas iSverige och Norge
RegionHedmark, Trøndelag och Nordland fylken i Norge. Dalarnas län, Jämtlands län och Västerbottens län i Sverige
Antal talare500[1]
SpråkfamiljUraliska språk
latinska
Officiell status
Officiellt språk iNorge Snåsa, Røyrvik
Sverige Sverige (minoritetsspråk)
Språkkoder
ISO 639‐2sma
ISO 639‐3sma
SILSMC
Andra språkkodersaS[2][3][4]
Sydsamiska är nummer 1 på den här kartan.

Beskrivning

Sydsamiskans namn kan förstås i två bemärkelser. Med sydsamiska i vid bemärkelse, i motsättning till nordsamiska (inklusive pite- och lulesamiska), inbegrips även umesamiska, den samiska som talats i Lycksele lappmark och i den sydöstra delen av Pite lappmark. Med sydsamiska i inskränkt bemärkelse avses bara de samiska dialekter som talas eller i senare tid har talats söder om Umeälven på svensk sida och Ranatrakten på norsk sida.[6]

Det är osäkert hur många som egentligen talar sydsamiska, men uppskattningsvis är det runt 500 personer.[7] Ett eget skriftspråk och ortografi bestämdes 1976.

Enligt Språktidningen 2/08 har sydsamiskan gått från att vara akut hotad till att ha åtminstone någotsånär bättre chanser att överleva inför framtiden.[8]

Det sydsamiska språkområdet omfattar i stora drag delar av Dalarna, Härjedalen, Jämtland och södra Lappland, från Idre och Røros i söder till Arjeplog och Saltfjäll norr.

En modern svensk-sydsamisk och sydsamisk-svensk ordbok utgavs för första gången 2007 av Sametinget.[9]

Filmen Sameblod, som hade premiär 2016, är den första långfilmen på sydsamiska.[10]

Fonologi

Vokaler

FrämreCentralBakre
Sluteni | y ɨ | ʉ u
Mellansluteneo
Mellanöppenɛ
Öppena

Sydsamiskan har också följande diftonger åa [oa], åe [oæ], ea [eæ], ie [ie~ɨe], oe [uo], øø/öö [oe], ua [ʉa] och yø/yö [yo].

Källa:[11]

Konsonanter

LabialDentalAlveolarPostalveolarPalatalVelarGlottal
KlusilAsp.
Oasp.p | b ~ b̥t | d ~ d̥tsk | g ~ g̊
Frikativf | vsʃh
Nasalmnɲŋ
Laterall
Tremulantr
Approximantj

Källa:[11]

Ortografi

A | B | D | E | F | G | H | I | Ï | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y | Æ | Ö | Å

I Norge använts tidigare ø istället för ö efter norska alfabetet, medan man i Sverige har använt ä istället för æ. En gemensam ortografi för sydsamiskan i Norge och Sverige antogs 1978, och ett mer neutralt sätt att skriva på lanserades också, med att använda svensk ö och norsk æ. Denna lösning används i dag i sydsamiska tangentbord för dator och mobil. Den enda bokstaven som inte finns i svenskan eller norskan är i med trema (ï), som representerar sluten central orundad vokal (IPA/ɨ/). Bokstäverna c, q, x och z används endast i lånord.

Bilder

Referenser

Vidare läsning

  • Bergsland, Knut & Mattsson Magga, Lajla; Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja / Sydsamisk-norsk ordbok, Idut, 1993, ISBN 82-7601-010-5
  • Frändén, Märit & Lundqvist, Björn & Wilson, Karin; Verbh - en sydsamisk verbhandbok, Uppsala Publishing House, 2007, ISBN 978-91-7005-336-8
  • Israelsson, Per-Martin & Nejne Sagka; Daaroen-åarjelsaemien Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja jih sijjienommh / Svensk-sydsamisk Sydsamisk-svensk ordbok och ortnamn, Sametinget, 2007, ISBN 91-975124-9-4
  • Magga, Ole Henrik & Lajla Mattsson. Sørsamisk grammatikk, Davvi Girji 2012.

Externa länkar