Administrativ historik
Vimmerby omnämns som stad 1350.[1]
År 1532 drog Gustav Vasa in stadsrättigheterna som ett led i hans kamp mot Hansan, i vilken han prioriterade sjöstäderna. Karl IX återgav stadsrättigheter till Vimmerby den 14 januari 1604.[2] I samband med detta fick staden lämna från sig rätten att bedriva seglation från Figeholm. Denna rättighet överfördes till Kalmar och Västervik. I gengäld fick Vimmerby utökade rättigheter som marknadsplats. 1689 bekräftades stadens rätt att bedriva oxhandel på hela Småland[3]
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden ombildades 1971 till Vimmerby kommun.[4]
Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 22 februari 1946) överfördes till staden och Vimmerby stadsförsamling från Vimmerby landskommun och Vimmerby landsförsamling fastigheten Näs 2:1 samt delar av fastigheterna Näs 1:1 och 1:2, omfattande en areal av 1,20 km², varav 1,19 km² land, och med 42 invånare. Samma datum överfördes i motsatt riktning - från staden till Vimmerby landskommun - vissa områden, omfattande en areal av 1,96 km², varav 1,90 km² land, och med 9 invånare.[5]
Den 1 januari 1959 överfördes från Sevede landskommun och Vimmerby landsförsamling till staden och Vimmerby stadsförsamling ett område med 41 invånare och omfattande en areal av 0,62 km², varav 0,57 km² land.[6]
Den 1 januari 1971 ombildades staden till Vimmerby kommun.
Judiciell tillhörighet
Staden hade fram till den 1 januari 1948 en egen jurisdiktion och rådhusrätt för att därefter (enligt beslut den 18 juli 1947) ingå i Sevede och Tunaläns domsaga med dess häradsrätt.[7][5]
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende hörde staden till Vimmerby stadsförsamling. Denna församling sammanslogs den 1 januari 1965 med Vimmerby landsförsamling för att bilda Vimmerby församling, som därefter var delad mellan staden och Sevede landskommun.[8]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0880[9] som motsvarar den omfattning Vimmerby socken och staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Blasonering: I fält av silver en grön ek med en i dess topp sittande röd ekorre samt Carl IX:s monogram, desslikes rött, fördelat på båda sidor om ekens stam.
Den medeltida staden förlorade sina stadsprivilegier i början av 1500-talet, men tilldelades nya av kung Karl IX. Då skapades ett sigill, ur vilket vapnet utvecklats. Kungl. Maj:t fastställde vapnet år 1945. Det registrerades i PRV 1974.
Geografi
Vimmerby stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 24,61 km², varav 24,03 km² land.[5]
Tätorter i staden 1960
I Vimmerby stad fanns tätorten Vimmerby, som hade 6 013 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 93,5 procent.[10]
Politik
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Valår | S | ÖVR | C | FR | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
---|
1919 | 4 | | | | 8 | 13 | | 25 | 81,8 | |
1920 | 3 | | | | 8 | 14 | | 25 | 32,1 | |
1922 | 3 | | | | 11 | 11 | | 25 | 45,0 | |
1926 | 4 | | | 9 | | 12 | | 25 | 64,2 | |
1930 | 5 | | | 6 | | 14 | | 25 | 66,2 | |
1934 | 6 | | | | 6 | 13 | | 25 | 52,5 | |
1938 | 12 | | | | 4 | 9 | | 25 | 67,7 | |
1942 | 11 | | 1 | | 3 | 10 | | 25 | 66,7 | |
1946 | 13 | | 2 | | 3 | 7 | | 25 | 70,1 | |
1950 | 12 | | 1 | | 6 | 6 | | 25 | 74,8 | |
1954 | 13 | | 1 | | 5 | 6 | | 25 | 70,8 | |
1958 | 11 | | 4 | | 3 | 7 | | 25 | 71,0 | |
1962 | 12 | | 5 | | 3 | 5 | | 25 | 77,7 | |
1966 | 11 | 1 | 6 | | 2 | 5 | | 25 | 76,8 | |
- Övriga 1966 var Vänstern-Kommunisterna
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Se även
Källor