Vindemiatrix

stjärna i Jungfruns stjärnbild

Vindemiatrix eller Epsilon Virginis (ε Virginis, förkortat Epsilon Vir, ε Vir) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i norra delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en skenbar magnitud på +2,8,[2] är väl synlig för blotta ögat och är den tredje ljusaste stjärnan i Jungfrun. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 30 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 110 ljusår (33,6 parsek) från solen.

Vindemiatrix (ε)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildJungfrun
Rektascension13t 02m 10,59785s[1]
Deklination10° 57′ 32,9415″[1]
Skenbar magnitud ()+2,826[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 III[3]
U–B+0,718[2]
B–V+0,940[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-14,6[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -273,80[1] mas/år
Dek.: +19,96[1] mas/år
Parallax ()29,76 ± 0,14[1]
Avstånd109,6 ± 0,5  (33,6 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()0,37 ± 0,06[5]
Detaljer
Massa2,64 ± 0,11[5] M
Radie10,6 ± 0,3[6] R
Luminositet77[7] L
Temperatur5 086[5] K
Metallicitet+0,09[5]
Vinkelhastighet2,3[8]
Ålder560 ± 90[5] miljoner år
Andra beteckningar
Vindemiator, Almuredin, Provindemiator, Protrigetrix, Protrygetor, Alaraf, 47 Virginis, BD +11 2529, FK5 488, HD 113226, HIP 63608, HR 4932, SAO 100384.[9]

Nomenklatur

Epsilon Virginis har de traditionella namnen Vindemiatrix och Vindemiator , som kommer från grekiskan översat till latinska vindēmiātrix, vindēmitor som betyder "druvskörd". Ytterligare medeltida namn är Almuredin, Alaraph, Provindemiator, Protrigetrix och Protrygetor.[10] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin i juli 2016[12] innehöll en tabell över de första två satserna av namn fastställda av WGSN där Vindemiatrix ingår för denna stjärna.[13]

Epsilon Virginis, tillsammans med Beta Virginis (Zavijava), Eta Virginis (Zaniah)och Delta Virginis (Auva) utgjorde Al'Awwā, inroparen.[14]

Egenskaper

Vindemiatrix är en gul till vit jättestjärna typ G och av spektralklass G8 III.[3] Stjärnan har en massa som är 2,6[5] gånger större än solens. Den har nått ett stadium i sin utveckling där vätet i dess kärna är förbrukat och som ett resultat av detta har den expanderat till över tio[6] gånger solens radie och utstrålar nu ca 77[7] gånger mer energi än solen. Denna energi avges från dess yttre atmosfär vid en effektiv temperatur av 5 086 K,[5] vilket ger den gula färg som karakteriserar en stjärna av typ G.

Sedan 1943 har spektrumet hos Vindemiatrix fungerat som en av de stabila referenspunkterna som andra stjärnor klassificeras efter.[15]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

Externa länkar