Vladislav Savic
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Vladislav Savic, född 10 november 1956 i Jugoslavien, död 9 oktober 2021 i Hovås i Göteborg,[1][2] var en svensk journalist.[3][4]
Vladislav Savic | |
Född | 10 november 1956 Jugoslavien |
---|---|
Död | 9 oktober 2021 (64 år) Hovås, Göteborg |
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Journalist |
Savic studerade statsvetenskap. Han började som nyhetsreporter vid Radio Väst[ifrågasatt uppgift] 1978–1983 och var inrikesreporter vid SR Ekot 1983–1989 samt utrikeskorrespondent vid SR Ekot för Östeuropa och Sovjetunionen. Åren 1998–2011 var han utrikesreporter med stationeringar i bland annat Helsingfors, Baltikum och Moskva samt korrespondent för Sydosteuropa med stationering i Aten och Istanbul. Savic rapporterade även från andra delar av världen.
Savic fick lämna sitt arbete på Sveriges Radio efter att ha förskingrat pengar från sin arbetsgivare.[3] Han verkade från 2011 fram till sin död som föreläsare och debattör om spelmissbruk. Savic är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.[5]
Bibliografi
- Det tysta kriget: olja, makt, kontroll (Natur och Kultur april 2006)
- Vladimir Putin och rysskräcken (Norstedts 2010)
- En korrespondents bekännelser: om spelmissbruk, ångest och vägen tillbaka (Fri Tanke 2013)