Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2022

Ungefär hur stor andel i Sverige kan ha allergier som gör att de av medicinska skäl inte bör ta något av vaccinen mot covid-19? Jag är nyfiken på grund av diskussionen om hur de som inte är vaccinerade ska vara extra försiktiga eller inte kan delta i vissa sammanhang. Dessa riktlinjer från Svenska föreningen för allergologi anger vilka grupper det kan gälla men säger inget om antalet berörda personer. Sjö (diskussion) 18 december 2021 kl. 08.20 (CET)[svara]

En fråga kom upp i en Facebookgrupp som jag följer. När man jämför utsläpp mellan elfordon och konventionella fordon är miljöbelastningen för elfordon olika beroende på hur elen har producerats. I länder med hög andel el från t.ex. kolkraft blir minskningen av CO² lägre än i länder med hög andel el från förnybara källor. För konventionella bränslen har jag bara sett siffror på CO²-utsläpp beräknade på hur mycket som förbrukas vid körning. Så om man tar hänsyn till hur elen har producerats skulle man på motsvarande vid lägga till några procent för utsläpp vid produktionen av konventionella bränslen, men hur mycket är det? Eller är den andelen så liten jämfört med utsläppen av CO² när fordonen körs att det inte är meningsfullt att nämna? Sjö (diskussion) 18 december 2021 kl. 08.38 (CET)[svara]

Här säger de att produktion, transport och raffinering av råolja står för 15-40 % av transportbränslens totala växthusgasutsläpp (inte bara CO₂) 90.227.175.244 18 december 2021 kl. 10.16 (CET)[svara]

Om vi pratar om enbart raffinering av råolja så är effektiviteten (verkningsgraden) ca 88 %, dvs 13-14 % av oljan åtgår för att raffinera den.[1]. Om sådana saker som transport och utvinning vägs in sjunker givetvis verkningsgraden. Bäst är siffran för olja som pumpas direkt ur markan, t.ex. i Saudiarabien eller Texas och sämst är oljeutvinning ur sand och skiffer som sker/skett i Kanada, Estland och Sovjetunionen. Svaret som 90.227.175.244 gäller hela kedjan och det höga värdet (40 %) gäller oljesand och det låga värdet (15 %) gäller lättutvunnen olja på land. Tankar du 50 liter bränsle i din bil (från Nordsjön eller Saudiarabien) går det åt ca 60 liter råolja (10 liter råoja förbrukas för att få fram 50 liter bensin). Vill man ha exaktare svar än så få man plöja igenom tekniska rapporter, vilket kan vara en trevlig förströelse en lördagförmiddag. Nasko (✉) 18 december 2021 kl. 11.25 (CET)[svara]

CO₂, inte CO²! Nedsänkta siffror anger att formelenheten till vänster förekommer flera gånger, medan upphöjda siffror anger laddning. CO₂ är alltså en molekyl som består av en (1) kolatom och två (2) syreatomer. Cu²⁺ är en kopparjon med laddningen +2. --Andreas Rejbrand (diskussion) 20 december 2021 kl. 14.05 (CET)[svara]

Jag har ställt en fråga i artikeldiskussionen, som med fördel kan besvaras där. Tostarpadius (diskussion) 23 december 2021 kl. 17.48 (CET)[svara]

Det finns ett antal privata (?) aktörer som erbjuder vaccination mot t.ex. säsongsinfluensa. Men finns det någon aktör som erbjuder "utkörning", d.v.s. att företaget kommer till hemmet för att ge vaccinet? Jag frågar eftersom jag själv är väldigt obekväm med att gå till t.ex. Min Doktor vid ICA Maxi (som är det alternativ som jag rekommenderas) och trängas bland folk som säkert bär på en massa virus. --Andreas Rejbrand (diskussion) 20 december 2021 kl. 14.01 (CET)[svara]

Säkert finns det, frågan är väl om någon sådan aktör finns i dina hemtrakter och om du tillhör målgruppen. Jag antar att t.ex. hemvården har behörighet att ge injektioner och kunde säkert sköta vaccinationen för sina klienter, eventuellt för andra. Jag vet inte om det finns privata firmor med sådan service, och vad hemvården tillåts göra kan bero på kommunala beslut och diverse byråkrati. –LPfi (diskussion) 20 december 2021 kl. 18.50 (CET)[svara]

Det beror förmodligen också på vilken möjlighet hemvården har att ta hand om eventuella reaktioner på vaccinet. Sjö (diskussion) 24 december 2021 kl. 10.44 (CET)[svara]

Berättigad fråga! Jag blev smittad med influensan när jag vaccinerade mig mot Covid senast. De senaste 1 ½ året har jag bara fysiskt trängts med andra på en enda plats, och det var vid vaccinationen. Fördelen är att jag nu inte behöver vaccinera mig emot influensan längre, men det var inte riktigt värt det. Oskyldigt (diskussion) 25 december 2021 kl. 14.52 (CET)[svara]

Flyttad till Wikipedia:Wikidatafrågor#Lång hals. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 25 december 2021 kl. 14.53 (CET) [svara]

Vart tog min fråga vägen nu? Finns det en biolog här som vet om det finns två arter giraffer med samma vetenskapliga namn? 26 december 2021 kl. 09.39 (CET) Oskyldigt (diskussion) 26 december 2021 kl. 09.39 (CET)[svara]

@Oskyldigt: Den är här (klicka). --EstrellaSuecia^diskussion, 26 december 2021 kl. 11.26 (CET)[svara]

Jag söker biografi med foto över min släkting kyrkoherden i Venjan fs Vilhelm Eugen Olofsson f 18930206 i Nordmaling d 19621208 i Fosie. --Arndtfolke (diskussion) 26 december 2021 kl. 15.10 (CET)[svara]

Hej, någon information eller bild av honom finns inte på Wikipedia. Han är omnämnd som kyrkoherde i statskalendrar på 1940-talet men finns inte i något herdaminne. Då han var kyrkoherde är jag övertygad det går hitta mer om honom i tidningsarkiv men jag vet inte vilken tidning som täckte Venjans församling. Han lär också finna på bilder av konfirmander, sådan bilder läggs ofta upp på Facebook men jag vet inte vilken grupp. Sedan finns det två hembygdsföreningar för Venjan, som också lär ha bilder, men de finns ej på nätet. Lycka till i ditt fortsatta letande! Yger (diskussion) 26 december 2021 kl. 15.50 (CET)[svara]

Tack för info. Jag söker vidare i annat medium.

28 december 2021 kl. 14.30 (CET)Arndtfolke (diskussion) Arndtfolke (diskussion) 28 december 2021 kl. 14.30 (CET)[svara]

@Arndtfolke: Se artikeln Vilhelm Olofsson! /Annika (diskussion) 28 december 2021 kl. 18.09 (CET)[svara]

Har någon en digital prenumeration på NWT? Jag försöker källbelägga artikeln om Stefan Borsch, och har hittat denna artikel, men kommer inte åt den då den ligger bakom betalvägg. Riggwelter (diskussion) 30 december 2021 kl. 16.23 (CET)[svara]

I wonder if the site I visited recently in search of information on Stralsund and Stettin has anything to do with Wikipedia? The page I landed on was https://wikipredia.net/sv/Treaty_of_Stettin_%281630%29. The Swedish language is a bit incorrect so I wanted so change to English. However, English is not on the listing to the left. Then I also noticed that the logo in the top left corner was different. I searched for wikipredia and got no hits! With best regards HK/Sweden 81.230.8.93 31 december 2021 kl. 18.22‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Nej, den där sidan har inget med Wikipedia att göra. Det är en klon som någon gjort för sina egna syften. Svenskspråkiga Wikipedia har egna artiklar om Stralsund och Stettin. Riggwelter (diskussion) 1 januari 2022 kl. 15.38 (CET)[svara]

Ser ut att vara naskinöversatt! Oskyldigt (diskussion) 1 januari 2022 kl. 20.35 (CET)[svara]

Det är en spegelsida som verkar ha som affärsidé att automatöversätta artiklar från engelska Wikipedia till olika språk. Sidan anger ingen info om vem som skapat den eller någon licensinfo, så den är ett klockrent upphovsrättsbrott. Vet inte om WMSE eller Wikimedia Foundation har koll på den redan. /Grillo (diskussion) 5 januari 2022 kl. 13.14 (CET)[svara]

Se även Wikipedia:Spegelsajter /Grillo (diskussion) 5 januari 2022 kl. 13.15 (CET)[svara]

I artikelnhttps://www.search.com.vn/wiki/sv/Saltskoghänvisas till "den kände industrimannen Carl Fredrik Liljevalch".Vilken Carl Fredrik avses? Det verkar ha varit ett populärt namn en gång i tiden.Oskyldigt (diskussion) 10 januari 2022 kl. 14.44 (CET)[svara]

Ja, det fanns ju åtminstone två industrimän med det namnet, båda fullt tänkbara. Men det rätta svaret är Carl Fredrik Liljevalch den yngre. Jag har lagt in den länken på sidan, tillsammans med en källa. / ^Ternarius_Disk 10 januari 2022 kl. 15.17 (CET)[svara]

Vilka kallades "hästgardister" i Stockholm första halvan av 1900-talet. Om ordet används på Wikipedia, vart ska länken gå? Apropå näst sista meningen i stycket Bekvämlighetsinrättningarna föremål för stockholmspolitiken i artikeln Offentliga toaletter i Stockholm. Kavalleriet kanske? Någon av, eller kombinationer av, Livgardet till häst+Livregementets dragoner/Livregementet till häst (det yngre)? LittleGun (diskussion) 14 januari 2022 kl. 14.22 (CET)[svara]

Det verkar handla om kavallerist med blanka stövlar i allmänhet. F.ö.sägs här [2]: "Att konstellationen hembiträden och ”hästgardister”, som livryttarna [Livregementet till häst] nog ofta kallades, var ett känt begrepp…" Wvs (diskussion) 14 januari 2022 kl. 18.07 (CET)[svara]

Ja, jag länkar till Kavalleriet, den omfattar ju beridna soldater i olika former från 150ö-talet enligt vår artikel. LittleGun (diskussion) 14 januari 2022 kl. 19.23 (CET)[svara]

När började människan att prata och kommunicera. Persson79 (diskussion) 24 januari 2022 kl. 07.34 (CET)[svara]

Se Språk#Språkets_ursprung säkert sedan 40000 år sedan, troligen sedan Homo sapiens sapiens blev en separat art för 150000 år sedan. Möjligen ännu längre tillbaks, 2-3 miljoner år sedan, men då kanske ett mer ofullständigt språk.Yger (diskussion) 24 januari 2022 kl. 07.49 (CET)[svara]

Om man vill ha mer information kan jag rekommendera boken "På spaning efter språkets ursprung", skriven av Användare:Lsj. Boivie (diskussion) 24 januari 2022 kl. 08.55 (CET)[svara]

Det vill säga Sverker Johansson. – Rabuleius ✎ 24 januari 2022 kl. 09.10 (CET)[svara]

Johansson, Sverker (2020). På spaning efter språkets ursprung (Första pocketupplagan). Stockholm: Natur & Kultur. Libris htxz3l1lfjzq5mdt. ISBN 9789127169104 

--Larske (diskussion) 24 januari 2022 kl. 10.17 (CET)[svara]

Vid arbete på artikeln Avfrostning stötte jag på frågan om en automatisk avfrostning av en kyl alltid går hand i hand med A) en aktiv (relativt kortvarig) elektrisk uppvärmning av kylelement och andra ställen där is kan bildas, eller om detta även kan ske enbart B) "passivt", genom att kompressorn slutar arbeta, temperaturen stiger något och kylelementen värmer upp sig till 5-8 plus, för att släppa isen, innan den aktiva kylningen slås på igen.Jag vet att A) finns och det verkar vara det smartaste, för att snabbt få bort isen på de ställen där den bildas, utan att temperaturen höjs alltför mycket i resten av skåpet. Men B) skulle i vart fall vara billigare för tillverkaren, så man vet ju aldrig?

Gunboz (diskussion) 23 januari 2022 kl. 18.20 (CET)[svara]

Kylskåp utan automstisk defrosting fungerar ju ungefär enligt B). Kylelementen slår av emmellanåt, och sätts på när temeperaturen i skåpet stigit lite. Men, då byggs också is upp eftersom det tar för lång tid att smälta. Det som ska smälta isen är då den genomsnittliga temperaturen i kylskåpet, och bara med konvektion. Så temperaturen i kylskåpet skulle behöva vara för hög under för lång tid för att kunna smälta isen som bildas under tiden elemtenten kyler. Kylelementen börjar bygga is i stort sett så fort de slås på. Det skulle gå att hålla en svalare temperatur än rumstemperatur, men inte mycket. Ska det fortfarande fungera som ett någorlunda kylskåp måste kylelementen punktvärmas, det görs typ var tjugonde minut. Eftersom den värmen är så lokal (låg volym och massa jämfört med produkterna i kylen), och framförallt går åt för att smälta is så påverkas inte resten av skåpet nämnvärt. LittleGun (diskussion) 24 januari 2022 kl. 09.37 (CET)[svara]

Perfekt, tack för snabbt svar! Jag tar helt enkelt över en del av din förklaring och infogar i artikeln, så vet "alla" vad som gäller (som ju är hela meningen med wp)! Gunboz (diskussion) 24 januari 2022 kl. 10.24 (CET)[svara]

Lite tveksam källa för att ha med i artikeln... LittleGun (diskussion) 24 januari 2022 kl. 11.23 (CET)[svara]

Nu gör du mig tyvärr lite snurrig: När jag stötte på artikeln första gången stod det "bara B". Jag trodde inte på det (intuitivt av de skäl som du också anför), letade upp info som visade att A åtminstone också tillämpas (inte var 20:e minut dock, men det kan ju vara olika mellan modeller och fabrikat, principen är ju densamma). Jag ändrade då artikeln till "det kan vara både och" (för som det stod i början var det ju helt fel), och lade till den externa artikeln som referens. Nu vill jag bara rätta till det ett varv till, baserat på vad du skriver, för som jag förstår är ju "B" i princip helt meningslös som avfrostningslösning i praktiken. Därför tycker jag nog att jag kan använda din kunskap här ovan för att "ställa saker tillrätta" i artikeln? Du kan ju titta i artikeln själv och ställa saker tillrätta efter mig om det blivit helt fel? Eller tänker jag helt tokigt här? Gunboz (diskussion) 24 januari 2022 kl. 21.17 (CET)[svara]

Ni kanske inte befattar er med detta, men jag tar en chans. :) När jag slår på min mobiltelefon, får jag varje gång följande meddelande: "Bara ett steg till innan du får de senaste chattfunktionerna". Hur gör man för att inte få detta irriterande meddelande varje gång? 193.14.195.64 25 januari 2022 kl. 16.54 (CET)[svara]

Hejsan! Ett bra steg för att du ska kunna få hjälp är om du anger lite data om din telefon (Märke, operativsystem, operatör, eventuellt om du själv installerat någon kommunikations-app på sistone osv). Då är det lättare att a) veta/ gissa vad som spökar och b) veta vilken organisation (tillverkare, operatör osv.) som snabbast kan hjälpa dig. De brukar också ofta ha användar-forum (likt det här, men inriktat på just den produkten du använder), där användare med liknande problem kan hjälpa varandra. Min gissning så här långt är att du har en Samsung-telefon (alltså med någon Android-Version i) och att det är RCS-funktionen som spökar, men det är som sagt bara en gissning, då du inte angivet några såna uppgifter alls i din initiala fråga...

Gunboz (diskussion) 25 januari 2022 kl. 19.28 (CET)[svara]

Jag höll på att skriva artikeln om Karl Palmberg och tänkte då länka Johannesbergs kolportörskola eller alla fall Johannisberg, men kunde inte hitta något alls om platsen. Såg att jag dock tidigare skrivit om skolan i artikeln om Carl Johan Nyvall där det står att den låg i Brännkyrka socken, och på nätet finns en hel del om skolan. Vissa källor talar om den i närheten av Hägersten. Nordisk familjeboks artikel om EFS [3] säger att skolan i Johannesberg senare flyttades till Johanneslund och blev Johannelunds teologiska högskola. I wikipedias artikel skall skolan ha flyttats till Johanneslund redan 1863, men uppenbart har både Palmberg och Nyvall studerat där efter 1863. Jag hittade den här artikeln [4], som egentligen handlar om Per Magnus Elmblads bostad sägs Johannesberg eller "Johannisberg" fram till slutet av 1890-talet varit namnet på Eolshäll. Vår artikel nämner dock inget om det. Tyvärr kallas området bortsett från ett inledande Johannisberg sedan Johannisdal.Med tanke på alla Stockholmsintresserade här kanske det går att få fram mer information om missionsskolan i Johannesberg, var den låg och när den var aktiv?FBQ (diskussion) 2 februari 2022 kl. 19.32 (CET)[svara]

Hette från början Eolsberg men när Elmblad förvärvade den kallades den Johannisberg alt Johannesberg (efter sonen Johannes) sedan i slutet av 1890-talet när alkoholistanstalt ska drivas där döps det om igen till Eolshäll. Ligger på Klubbenområdet i Hägersten och är en avstyckning från Klubben som i sin tur avstyckats från Hägerstens Gård. Par Strahle (diskussion) 28 april 2022 kl. 23.38 (CEST)[svara]

Hej, kan du ge mig motsvarigheten till "Fil Santé Jeunes" i Sverige, tack? Det skulle vara trevligt från dig ... (Kan jag få en direktchatt, tack? eller en frågelåda?) 131.255.7.85 4 februari 2022 kl. 14.36 (CET)[svara]

Den närmaste motsvarigheten jag känner till är BRIS (Barnens rätt i samhället). De har telefon 116 111. Information om chatt finns på deras hemsida https://www.bris.se/ . Sköt om dig. Plumbum208 (diskussion) 4 februari 2022 kl. 14.57 (CET)[svara]

Har väl kanske inte jättestora förhoppningar att någon här har information, men tänkte ändå att jag skulle prova - har letat information om Westerås Metall-fabrik som tillverade mässingsföremål på 1850- och 1860-talet, jag vet inget om exakt när företaget startade och hur länge man höll på och om man gick upp i någon av de andra mässingstillverkarna i staden. Någon som vet något eller har information om var man kan hitta mer?FBQ (diskussion) 5 februari 2022 kl. 11.53 (CET)[svara]

Det senaste året eller så har jag sett många porträttbilder där den avbildade personen helt utan synlig anledning håller ena handen horisontellt under sin haka. Det måste finnas en anledning till detta, men vilken? --Andreas Rejbrand (diskussion) 6 februari 2022 kl. 01.04 (CET)[svara]

Syftar du på Grace face pose? [5]? FBQ (diskussion) 6 februari 2022 kl. 06.28‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Tack, det ser så ut. Verkar vara ett fenomen som spridit sig bland ungdomar via Internet. --Andreas Rejbrand (diskussion) 6 februari 2022 kl. 23.50 (CET)[svara]

Varför uttalas popgruppens namn Alcazár, när det spanska ordet uttalas alcázar?

Jag antar att det uttalas olika beroende på vilket modersmål den som uttalar säger det. Finns det ett "officiellt" uttal? Vet du att popgruppens namn uttalas "Alcazár" även på spanska? Jag uttalar Alcazar "på svenska", alltså "alka-saar", utan att ha en aning om något officiellt uttal, kan det vara såna som mig du hört uttala det?--LittleGun (diskussion) 16 februari 2022 kl. 10.44 (CET)[svara]

Det finns väl inget särskilt "svenskt" uttal av ordet, det är ett spanskt ord och det har väl alltid uttalats "alkásar" av svenskar (t.ex. om orterna i Spanien och om bifiguren i Tintin) innan popgruppen kom och började uttala sitt namn "alkasár". Jag undrar alltså varför popgruppen gör det. Allmänna spekulationer om skälet är väl intressanta men utgör egentligen inget svar på frågan.

Det är klart att det finns svenska uttal på utländska ord. På i stort sett alla som används. Som Paris och London till exempel. Eller kalsong och fåtölj. Och som sagt på Alcazar; "alka-saar". Uttals så enligt mig i varje fall, och jag har alltid sagt så om generalen och fortsatte göra så om gruppen. Ofta försöker vi i början, men försvenskningen går rätt snabbt och folk som säger "Njue Yaurk" verkar snabbt fåniga, för att inte tala om "Landn" och "Pari". Men det är bara min privata reflektion på frågan, det är riktigt.--LittleGun (diskussion) 16 februari 2022 kl. 16.50 (CET)[svara]

HejHittar ingen svensk översättning eller referens till träslaget Elm(engelska) på svenska wikipedia.

Menar du träslaget alm (svenska)?Wvs (diskussion) 17 februari 2022 kl. 21.13 (CET)[svara]

Annars vet jag inte om jag tycker det stämmer (att det inte finns någon referens från elm till svenskspråkiga wikipedia alltså) - elm är har ju interwikilänk till svenskspråkiga wikipedia. Sedan går den till almsläktet. Det är ju lite en smaksak vad man menar är alm - uppslagsordet alm på svenska är en omdirigering till skogsalm som ju är den absolut vanligaste arten i Sverige. Artikeln handlar ju om trädet men har ju även ett avsnitt om virkets användning.FBQ (diskussion) 17 februari 2022 kl. 23.47 (CET)[svara]

I artikeln om Constantin Piltz står det att han tilldelats denna utmärkelse. I källan Vem är vem står det "MannerheimM", vilket rimligen bör utläsas så. Jag har inte lyckats hitta några andra träffar vid en sökning. Att det inte handlar om Mannerheimkorset utgår jag ifrån. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2022 kl. 13.06 (CET)[svara]

Har inget säkert att säga. Vid bokgoogling hittade jag dock en artikel i Personhistorisk tidskrift 1962 som nämner. "Den oidentifierbara » Mannerheimmedaljen » ( någon utmärkelse med detta namn finnes ej i Finland ) har ett flertal gånger upprepats." Jag kan inte läsa hela artikeln men den verkar handla om vikten att förtydliga vilken utmärkelse som åsyftas, och tydligen är "Mannerheimmedaljen" ett känt exempel på otydlighet. Det verkar finnas en Sophie Mannerheimmedaljen som delas ut till sjuksköterskor, men helt klart framgår att det finns andra utmärkelser som kallas mannerheimmedaljen eller mannerheimsmedaljen.FBQ (diskussion) 17 februari 2022 kl. 21.13 (CET)[svara]

Här ur SvD när "landshövdingskan" Ellen Hagen tilldelas Mannerheimsmedaljen för humanitär verksamhet (december 1953) av "Finlands minister Gripenberg". Här Anders Ek som tilldelats Mannerheimsmedaljen för sina insatser i finska frihetskriget. Finns ett dussintal liknande träffar, men inget närmare om vad medaljen är. Tanzania (diskussion) 18 februari 2022 kl. 00.17 (CET)[svara]

@LPfi: Har du möjligen något att tillföra? Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2022 kl. 08.58 (CET)[svara]

Nej, det besvärliga är att det troligen är olika. Ibland kan det nog vara felskrivning för mannerheimskorset. Jag hittade en artikel på en bild på en medalj i samband med att någon i travellers club tilldelats den, men tror som sagt att det handlar om flera olika medaljer. Dessutom kan de ju ha ändrat utseende över tid så jag vet inte om utseendet heller hjälper. Kauko Räsänen skapade en Mannerheimmedalj 1976 i brons och som silver som ofta kommer upp vid googling, men den tror jag över huvud taget inte varit någon utmärkelse. FBQ (diskussion) 18 februari 2022 kl. 09.03 (CET)[svara]

Tack, FBQ. Jag försökte också hitta medaljen, utan större framgång. Inte mitt område, och fi-wp hade inget relevant vad jag kunde se. –LPfi (diskussion) 18 februari 2022 kl. 09.45 (CET)[svara]

Jag misstänker att "minister Gripenberg" ovan syftar på Georg Achates Gripenberg. Är det viktigt att reda ut kan man kanske maila Finlands ambassad i Stockholm eller finska utrikesdepartementet och fråga, om man tror att Gripenbergs Mannerhemsmedalj är "den rätta"? Tanzania (diskussion) 18 februari 2022 kl. 10.23 (CET)[svara]

Fick ett svar från finska ambassaden i Stockholm:

Jag har själv inte lyckats få någon klarhet i frågan, utan hittar flera olika “Mannerheimmedaljer” där vissa verkar vara om förtjänsttecken och andra är rena “minnesmedaljer”.

Du kan själva prova att söka (även på svenska) i finska Nationalbibliotekets digitala samlingar - https://digi.kansalliskirjasto.fi/search?query=mannerheimsmedalj&orderBy=RELEVANCE

Utöver det skulle jag råda dig att kontakta Gillet för medaljkonst i Finland, som i sitt medlemsregister har forskare. Deras webbplats är https://mitalitaide.fi/pa-svenska/ och e-post för kontakt är mitalikilta gmail.com

En annan förening som kan tänkas veta mer är Uleåborgs numismatiska förening. På deras webbplats hittade jag en finsk förteckning om Mannerheim-medaljer. Deras e-postadress är info oulunnumismaatikot.fi och webbplatsen (på finska) https://www.oulunnumismaatikot.fi/

För den som vill forska vidare! Tanzania (diskussion) 18 februari 2022 kl. 16.24 (CET)[svara]

På den här länken verkar det finnas en förteckning över Mannerheimsmedaljer: https://oulunnumismaatikot.fi/numismaatikon-tietopankki/carl-gustaf-emil-mannerheim-mitalit-1867-1951/ Tanzania (diskussion) 19 februari 2022 kl. 14.25 (CET)[svara]

Aha, intressant! Nu är den ju fokuserad på medaljer med Mannerheims bild, det kan ju finnas utmärkelser som kallas Mannerheimsmedaljen utan att ha hans bild, och den talar ju inte närmare om vilka av dessa som fungerat som utmärkelser. Jag konstaterar ju dock att det blev lätt att hitta medaljen som visas i artikeln från Travellers Club om "det finaste man kan få i Finland", det är den medalj som skapats av Heikki Häiväoja på initiativ av Finlands krigsinvalidförbund 1997. De personerna som erhållit dem är ju dock knappast krigsinvalider.FBQ (diskussion) 19 februari 2022 kl. 14.55 (CET)[svara]

Jag ser också att medaljen från 1922 av John Munsterhjelm verkar ha varit någon slags utmärkelse. FBQ (diskussion) 19 februari 2022 kl. 14.58 (CET)[svara]

Hur skriver man det gamla namnet på en av Istanbuls förorter, känt från ett kyrkomöte år 451:

• Chalkedon – transpription av det grekiska namnet, i artikeln om staden
• Chalcedon– latinskt namn, i artikeltiteln om konciliet i Chalcedon och i de flesta länkarna
• Kalcedon – svensk stavning, länkar till ett mineral, men används också i brödtexten om konciliet
• Khalkedon – på norska, från det grekiska namnet
• Kadıköy – dagens turkiska namn med egen artikel om den moderna saden

Hjalmar Holmquists kyrkohistoria från 1920-talet skriver Chalkedon, men jag lutar ör ögonblicket mest åt det latinska namnet. Synpunkter? Vad skriver NE? Roufu (diskussion) 19 februari 2022 kl. 15.10 (CET)[svara]

Det jag kan få fram i NE utan konto är:

"Chalceʹdon [kal-], Chalkedon, Kalcedon, Kalkedon, antik stad vid Bosporens östra kust (nuvarande Kadiköy i Turkiet, förstad till Istanbul), grundad 685 f.Kr. av greker från Megara."

 ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 19 februari 2022 kl. 15.37 (CET)[svara]

Tyvärr är geografiska namn ett område där NE ibland kan ha en uppfattning om lämplig stavning som avviker från majoritetens ("Canada", "Cuba"), så det är bra att även försöka hitta andra källor. Alf Henrikson stavar Chalkedon i Byzantinsk historia.

andejons (diskussion) 19 februari 2022 kl. 15.49 (CET)[svara]

Jag tackar för synpunkterna och har tänkt vidare själv: Huvudregeln är att återge utländska ortnamn enligt originalspråket (här grekiska), om nödvändigt transkriberade på vedertaget sätt. Namnet blir då Chalkedon med K, inte med C. Några välkända platser har traditionella svnska namn: Atén, Pireus, Efesus, som används i Wikipedia enligt POMMF. Det latinska Chalcedon med C är emellertid inte lika etablerat på svenska som dessa.

Nya testamentet har många grekiska ortnamn. Bibel 2000 skriver många sådana transkriberat, där 1917 års kyrkobibel följde traditionen: Efesos – Efesus, Thessalonike – Tessalonika.

Tendensen är alltså klar, och ksall man följa den, blir det nu Chalkedon med K, där fackboksförfattarna Hjalmar Holmquist och Alf Henrikson har bidragit med draghjllp, och där NE får vika. Roufu (diskussion) 19 februari 2022 kl. 22.41 (CET)[svara]

Hej! Jag undrar om man är tvungen att ha pass med sig vid resa till Italien, som ju ingår i Schengenområdet. Eller räcker det med nationellt ID-kort? 193.14.195.64 7 mars 2022 kl. 12.28 (CET)[svara]

Menar du i första hand för att korsa gränsen mellan säg Frankrike och Italien eller för att stiga ombord på ett flygplan eller annat fortskaffningsmedel? - Tournesol (diskussion) 7 mars 2022 kl. 12.40 (CET)[svara]

Jag ämnar flyga från Sverige till Italien. 193.14.195.64 7 mars 2022 kl. 12.41 (CET)[svara]

Du hittar nog svar på din fråga på den här sidan. Trevlig resa! Larske (diskussion) 7 mars 2022 kl. 14.18 (CET)[svara]

Kolla i första hand med flygbolaget vad de kräver. - Tournesol (diskussion) 7 mars 2022 kl. 14.21 (CET)[svara]

Normalt ska nationellt ID-kort gälla som ersättning för pass, även vid flygresor. Däremot finns det en del andra covid-relaterade intyg man kan behöva nuförtiden, och de kan variera mellan olika länder. Sweden Abroad har en en del info och länkar om sådant. Boivie (diskussion) 7 mars 2022 kl. 14.30 (CET)[svara]

Flyttad till Diskussion:Carl Martin Heurlin Pontuz (diskussion) 24 februari 2022 kl. 17.03 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Qzxw.)[svara]

Vilken funktion har gemensamma dubbelvapen för gifta personer? De förekommer i faktarutor för bl.a. de belgiska drottningar där de presenteras som drottningens vapen. Har inte drottningar egna vapen separat från makens? 90.227.175.244 5 mars 2022 kl. 12.52 (CET)[svara]

Nja, egentligen är jag ju inte helt hemma på det här området. Jag uppfattar att de här dubbelvapnen främst förekommer i form av Alliansvapen. Då är de ju vanligen en symbol för alliansen mellan två släkter. Sedan finns ju situationer där - vanligen en man - ärvt sina huvudsakliga ärftliga anspråk från sin mor, och skapat ett kombinerat vapen - det har ett namn men nu står det still i mitt huvud. Jag kan också se varför man gör så här med drottningarnas vapen - de är drottningar i egenskap av att vara gifta med sin make - deras position som drottningar kommer helt från makens släkt. Samtidigt tillhör de inte alls den ätten, och det här kan vara ett sätt att visa det. Det här handlar ju inte om regerande drottningar.FBQ (diskussion) 16 mars 2022 kl. 20.28 (CET)[svara]

Det betyder ju då att vapnet är för drottningen i egenskap av drottning - inte i egenskap av person. Jag har inte ofta sett det här historiskt - annat än som alliansvapen - alltså vapen för giftermålet och alliansen den representerat snarast än för drottningen, så jag vet inte hur vanligt det varit. Jag har som sagt inga djupare kunskaper inom detta.FBQ (diskussion) 17 mars 2022 kl. 10.49 (CET)[svara]

Här är videon. Vem är den manliga skådespelaren? StellarHalo (diskussion) 17 mars 2022 kl. 09.08 (CET)[svara]

varför vill du veta det? Jag har inte klickat på videon, då namnet på den ger mig dåliga vibbar. Yger (diskussion) 17 mars 2022 kl. 09.31 (CET)[svara]

Jag tror att det är från filmen Medicinen, och att den manliga skådespelaren är Johan H:son Kjellgren. Men jag har inte sett filmen Medicinen, så jag är inte helt hundra. Och så tror jag att StellarHalo tyckte det var festligt att länka till en porr-sajt. LittleGun (diskussion) 17 mars 2022 kl. 17.13 (CET)[svara]

Felix Engström från Bonusfamiljen säsong 1 avsnitt 8 efter c:a 8 minuter: https://www.svtplay.se/video/12912372/bonusfamiljen/bonusfamiljen-sasong-1-avsnitt-8?position=471. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 17 mars 2022 kl. 17.37 (CET)[svara]

I mitt idoga arbete att skapa wikidataobjekt av alla sveriges fyrar känner jag mig nu helt klar med västkusten ner till Landskrona. Men det finns en fyr som ger mig lite huvudbry. Det är fyren "Göteborgsgrund" (innan 1994 kallad "Hunnebådan"). I samband med att Torshamnsleden muddrades och breddades 2003 togs den ur drift och ställdes på piren vid Eriksbergstorget. Finns den kvar där? Om så, kan någon i Göteborg som har vägarna förbi ta en bild på den? /ℇsquilo 5 februari 2022 kl. 11.08 (CET)[svara]

Är det den här?. Bilden är från augusti 2019 så det är mycket möjligt att den finns kvar där idag. Kanske en lämplig söndagsutflykt till Dockpiren för @Paracel63: eller @Historiker:.

-- Larske (diskussion) 5 februari 2022 kl. 15.01 (CET)[svara]

Tillägg: Det ser ut att bli bättre fotoväder på måndag. --Larske (diskussion) 5 februari 2022 kl. 15.11 (CET)[svara]

Ja, det verkar vara den. Tack! /ℇsquilo 5 februari 2022 kl. 20.24 (CET)[svara]

Jag har inte vägarna förbi där de närmaste dagarna, men får se vad jag kan göra framöver. Historiker (diskussion) 5 februari 2022 kl. 20.42 (CET)[svara]

Inser att jag bokstavligt stod vid fyren och fotograferade för några veckor sedan men dumt nog utan att fotografera själva fyren. På den här bilden på Commons syns den i alla fall.--ArildV (diskussion) 19 februari 2022 kl. 16.48 (CET)[svara]

@Esquilo, Larske Jag var ute på Eriksberg idag och konstaterade att just den fyren inte är Hunnebådan utan Dana Svartskär. På en metallplatta på den står det "DANA SVARTSKÄR Fyren uppförd 1964 Tidigare placering SO St. Varholmen Flyttades 1972 till Dockpiren, Eriksberg". Det finns dock fyrar på två andra pirar vid Eriksberg, varav det är möjligt att gå fram till en av dem (Pir 5) - den andra är bakom staket till Ostindiefararens område på Pir 4. Den jag var framme vid hade dock ingen skylt. Här är bild på den. Bild på Dana Svartskär finns här. Enligt Svenska Fyrsällskapets årsbok Blänket 2021:1 är det fyrarna Hunnebådan, Dana Svartskär och Skalkorgarna som står på Eriksbergs pirar. Historiker (diskussion) 20 mars 2022 kl. 20.17 (CET)[svara]

 Tack Larske (diskussion) 21 mars 2022 kl. 07.08 (CET)[svara]

Jag har en tid haft svenska och engelska som angivna språk på google, då jag ofta gärna vill ha engelskpråkiga resultat och ibland just gör dessa svårare att hitta när jag söker på engelska om jag har svensk språkinställning. Sedan upplevde jag att svenska resultat ofta blev svåra att hitta så nyligen plockade jag bort det. Det ledde idag till ett resultat jag inte sett tidigare - när jag sökte efter sångerskan och sångpedagogen Minna Singer-Burian blev första träffen en wikisida, men när jag klickade på den verkade det vara en spegelsite som försökte ladda ned skräp på min dator. Spegelsiter är ju inte ovanliga, men har aldrig varit med om att de hamnat överst på träfflistan. Till saken hörde att det här var en spegelsite med automatöversättning från tyska till svenska - Minna Singer-Burian har bara artikel på tyskspråkiga wikipedia, den kom som nummer två, wikidataposten kom som nummer fyra. Finns det något sätt att göra sina språkinställningar för att undvika det här, eller är det bara något man får leva med? Är det ett fenomen som blivit vanligare, jag är inte van att spegelsiter hamnar så här högt på träfflistan?FBQ (diskussion) 21 mars 2022 kl. 09.37 (CET)[svara]

Google brukar ju föredra originalet framom kopior. Det kan hända att maskinöversättning numera blivit såpass bra att översatta kopior kan tänkas vara användbara (och spegelsajterna därför tagit dem i bruk), och det är möjligt att Google inte ser att det handlar om en maskinöversättning. –LPfi (diskussion) 27 mars 2022 kl. 16.20 (CEST)[svara]

Jag använder numera nästan bara mobiltelefon för telefoni. Det fungerar mestadels bra, men en sak som jag stör mig ganska mycket på är att det ringer så kort tid: efter 20 sekunder eller så (jag vet inte exakt hur lång tid det är) avbryts ringandet. Min telefon blir tyst och säger att jag har ett "missat samtal" och den som försökte ringa mig möts av en röst som svarar "abonnenten du söker kan inte nås för tillfället" (eller snarlikt).

Ofta har jag telefonen i ett annat rum och behöver resa mig ur stolen i ena rummet, springa till telefonen i andra rummet (utan att skada mig) och sedan lyckas svara (utan att tappa telefonen i golvet). Det brukar vara precis på gränsen att jag hinner och olyckor har inträffat.

Varför är det så här? Och finns det verkligen inget sätt att ändra ringtiden? Gamla analoga telefoner kunde ju ringa hur länge som helst.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 26 mars 2022 kl. 18.50 (CET)[svara]

Vad har du för telefon? Vad har du för operatör?

Kanske du kan få något tips på någon av följande sidor:

• Hur ändrar jag antal signaler/svarstid innan röstbrevlådan går igång? (Telenor)
• Ringsignaltid (Telia)

-- Larske (diskussion) 26 mars 2022 kl. 19.21 (CET)[svara]

(redkonfl) Jag har tyvärr inga svar på dina frågor. Men det brukar vara socialt accepterat att inte hinna att svara, och sen ringa tillbaka när man når sin telefon. Då finns det inget behov av att stressa. Det krävs dock att den som ringer har ett nummer som syns, och som man kan nå personen på. Boivie (diskussion) 26 mars 2022 kl. 19.27 (CET)[svara]

Om man har en anslutning där man betalar per samtal (och minut) kan det bli dyrt att alltid ringa tillbaka, och det finns lurendrejare som ringer från nummer med tilläggsavgift, just med tanken att den uppringda skall ringa tillbaka (jag är rejält ledsen på det finska regelverket kring telefonnummer och samtalspriser).

Till den ursprungliga frågan: Jag har för mig att ringsignalerna är en per fem sekunder, så 20 sekunder står för åtta signaler. Jag vill minnas att de analoga telefonerna slutade ringa efter tolv signaler, medan just åtta är min erfarenhet av mobiltelefonerna. Det är logiskt att tänka att en telefon man har med sig nås snabbare än en fast telefon. Inställningarna för rösttelefonlåda verkar irrelevanta här, frågeställaren antydde inte användning av en sådan, och de brukar svara snabbare.

Jag tycker att ringtiden brukar räcka för mig om jag inte är upptagen. Däremot finns det många som lägger på efter fyra eller sex signaler, antagligen för att undvika en röstbrevlåda eller för att de antar att man har sin telefon lätt tillgänglig, och då uppstår den beskrivna situationen.

–LPfi (diskussion) 27 mars 2022 kl. 16.09 (CEST)[svara]

Vilken tid som räcker varierar förstås, och antagandet att man har telefonen med sig gäller ju inte för frågeställaren. Jag kan tänka mig att äldre personer ofta har svårt att hinna till det andra rummet. Här har äldre personer ofta rekommenderats att skaffa en fast GSM-telefon (en mobiltelefon kamouflerad till bordstelefon), och för dem torde den kortare ringtiden ofta vara ett problem, åtminstone om de bor kvar i egnahemshus (rikssvenska: villa).

Om problemet framförallt gäller ett mindre antal personer kan man kanske be dem att ringa en gång till om man inte svarar. Annars gäller det väl att skaffa en anslutning där samtalen ingår i månadsavgiften, ringa tillbaka, och se till att man inte får samtal från konstiga nummer (hemliga, utländska eller betalnummer).

–LPfi (diskussion) 27 mars 2022 kl. 16.16 (CEST)[svara]

Tack för era insikter! Jag har en Samsung Galaxy A52 (4G) och använder Comviq kontaktkortkontantkort ("standard") som jag ett par–tre gånger om året laddar med 100 eller 250 kronor. Angående gamla analoga telefoner är mitt minne att de kunde ringa hur länge som helst, men jag kanske minns fel. --Andreas Rejbrand (diskussion) 27 mars 2022 kl. 22.15 (CEST)[svara]

Gällande gamla analoga telefoner i kopparnätet, om ingen svarade, så kopplades samtalet ned efter ett tag. Minns inte efter hur länge och kommer inte ihåg om det var en felton som man hörde eller om det var en röst, likt den du beskriver i ditt inledande inlägg. Men nedkopplad eller snarare bortkopplad blev man. Var väl för att man inte skulle uppehålla nätet i onödan?? //Joshua (diskussion) 27 mars 2022 kl. 23.02 (CEST)[svara]

Ja, någon tidsgräns måste ju ha funnits, eftersom det händer att folk lägger på luren slarvigt, och det var frågan om en fysisk förbindelse som är betydligt dyrare än några byte i ett datorminne. Jag vet att jag räknade antalet signaler det ringde på vår telefon, men det är möjligt att tiden ställdes in manuellt i samband med installationen, och då kan ha varierat – eller varierade enligt modell eller tillverkare av apparaturen. Jag märkte dock aldrig att det skulle ha varierat. Funktionen kan förstås ha införts först då telefoncentralerna blivit för stora för att någon skulle nollställa förbindelser enligt behov, och i någon småstadsväxel kanske den aldrig infördes; enligt Telefonväxel fanns det kvar manuella växlar i det publika nätet i Sverige in på 1970-talet. –LPfi (diskussion) 28 mars 2022 kl. 12.53 (CEST)[svara]

En relaterad rolig funktion som jag aldrig sett dokumenterad är att samtal bryts genast då den uppringande (betalande) parten lägger på luren, men först en tid efter att den uppringda lagt på. Jag antar att det är för att man skall kunna ropa åt någon som har en telefon i ett annat rum att ta samtalet, och sedan lägga på; om den andra lyfter luren tillräckligt snabbt har samtalet inte brutits. –LPfi (diskussion) 28 mars 2022 kl. 12.58 (CEST)[svara]

Det kan vara lång tid 10 sekunder eller längre mellan att den som ringer hör ringsignal och den uppringda hör ringsignal. Det andra kan vara att det inte finns resurser för en talkanal när man svarar. Jag antar att antalet talkanler för äldre telefoner minskas även i Sverige. I USA har eller kommer 3G nätverken att stängas av. Maundwiki (diskussion) 29 mars 2022 kl. 16.30 (CEST)[svara]

Andreas Rejbrand: Enligt denna comviqsida: [6] kan ringtiden ändras upp till 30 sekunder innan hänvisning till Voicemail:

Du kan välja att ändra så att din telefonsvarare sätter igång efter 5, 10, 15, 20, 25 eller 30 sekunder. För att göra det behöver du slå:

'*61*+462527xxxxxxxx**5#

Byt ut xxxxxxxx mot ditt mobilnummer och istället för 5 på slutet kan du välja att slå 10, 15, 20, 25 eller 30 beroende på hur många sekunder du vill att det ska ta innan telefonsvararen går igång. Sedan trycker du på samtalsuren du använder för att ringa. Klart!

Hoppas du får det att fungera. LittleGun (diskussion) 30 mars 2022 kl. 08.19 (CEST)[svara]

@Littlegun: Går den justeringen att göra även om man tagit bort brevlådan? Testkonto 42 (diskussion) 30 mars 2022 kl. 08.34 (CEST)[svara]

"Tagit bort brevlådan" som i tagit bort Voice-mail? Ingen aning. Jag hittade bara bruksanvisningen, efter att jag noterat i andra träffar att "koden" är operatörsberoende. LittleGun (diskussion) 30 mars 2022 kl. 19.09 (CEST)[svara]

Tack för länken! Jag använder inte någon brevlåda/telefonsvarare eller liknande men skall pröva ändå. --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 april 2022 kl. 19.36 (CEST)[svara]

Varför kan man inte swisha? Enkelt och snabbt. VAKNA ZOMBIES. VAKNA ZOMBIES VAKNA ZOMBIES VAKNA ZOMBIES2a00:801:731:8342:4813:7bd3:ac48:fab3 12 april 2022 kl. 20.22‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Se Wikipedia:Vanliga_frågor#Varifrån_kommer_pengarna_för_att_driva_Wikipedia?. --Larske (diskussion) 12 april 2022 kl. 20.42 (CEST)[svara]

Att känna pengar. jag undrar om att känna pengar är en av wikipedias syfte

Nej, absolut inte. Bannern som kommer i land om att pengar behövs är för utveckling och löpande kostnader exempelvis servrar. Jag får inte ett öre för mina hittills 37000 redigeringar. Dock har jag fått fika någon gång (men är det en så kallad wikifika på café får jag betala själv). Mvh Adville (diskussion) 13 april 2022 kl. 11.21 (CEST)[svara]

Har någon möjligen ett DN-konto och lust att källbelägga/komplettera artikeln om Thorstein Bergman med hjälp av denna artikel? Riggwelter (diskussion) 16 april 2022 kl. 02.43 (CEST)[svara]

Hej,I medierna talas det mycket om Nato stadgan men jag får inte tag på den på svenska.Jag är visserligen van vid att använda Google sökmotorn men går bet på att få tag i ”NATO stadgan på svenska” (den ligger inte ute på nätet) Den finns inte heller på Wikipedia (bortsett från artiklar 1 – 6 av 14 artiklar). Borde den inte finnas där med tanke på aktualiteten? Kan Wikipedia ordna det?Den engelska versionen laddade jag ner från Natos hemsida (version 1949). Google gjorde en bristfällig översättning till svenska.1) Hur kan jag få tag i den officiella och juridiskt korrekta aktuella svenska versionen digitalt?2) Gäller fortfarande originalversionen från 1949 eller finns en aktuell uppdaterad version?

Tack för hjälpen med detta.Bästa hälsningarGerhard Holzer, medlem nr 76Umeå

Artikel 14 säger att de engelska och franska versionerna är lika giltiga. De är också NATO:s officiell språk. Någon officiell och juridisk variant på andra språk finns sannolikt inte (i den meningen att det skulle vara giltigt i en tvist). Däremot kan det så klart finnas mer eller mindre bra översättningar (det finns t.ex. flera om du tittar på språklänkarna på https://en.wikisource.org/wiki/North_Atlantic_Treaty, tyvärr inte svenska). På NATO:s egna sida (https://www.nato.int/cps/en/natolive/official_texts_17120.htm) finns tre fotnoter, bl.a. att de 1963 uttryckt att artikel 6 inte längre var tillämpbar på Algeriet. Eftersom dokumentet länkas som officiell text bör det vara samma text som fortfarande gäller. Gunnar Larsson (diskussion) 19 april 2022 kl. 10.49 (CEST)[svara]

Är någon här bra på danska? Se Diskussion:Baltic Pipe. Testkonto 42 (diskussion) 19 april 2022 kl. 20.23 (CEST)[svara]

Varför kan ni inte se till att ni inte placeras högt på sök motorn Google när ni varje gång måste tigga om bidrag för att lämna ut information? 188.150.164.138 20 april 2022 kl. 16.16 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av LucieManette.)‎[svara]

Det kanske du ska fråga Google om, inte oss här?! Testkonto 42 (diskussion) 20 april 2022 kl. 16.26 (CEST)[svara]

Den som är kunnig i ämnet, kan gärna kika in och diskutera på Wikipedia:Bildfrågor#Gemensam eller varsin kategori på Commons? (Fjällko och Fjällnära ko) där jag sökt hjälp. :-) // Zquid (diskussion) 28 april 2022 kl. 10.50 (CEST)[svara]

Kanske egentligen en bildfråga, men som bildfrågorna brukar vara fokuserade på teknikaliteten kring bilder och det här gäller fakta om bilden lägger jag den här. Har haft den här bilden i några år sedan jag fick den av en vän, och haft för avsikt att själv ta reda på varifrån kopparsticket är hämtat och i vilka andra varianter det förekommer, men inte riktigt fått tid, och inte kommit någon vart i mina egna efterforskningar. Det är som sagt ett kopparstick över Visby. Bilden har likheter med Braun och Hogenbergs koppartick från slutet av 1500-talet, så pass lik att det faktiskt kan vara ett stick med den som förebild (hittar inte att den finns på commons, en del andra av Hogenbergs bilder finns dock här, den går ju också att hitta med googling) Men en del detaljer skiljer, och bland annat är fartygen modernare återgivna, jag gissar att sticket alla fall är 1600-tal. Sedan kan det ju faktisk vara senare om man avsiktligt avsett att återge ett åderdomligt Visby. Det går att se att bilden är tagen ur ett verk och det finns text på baksidan som är på tyska, tyvärr inte tillräckligt mycket text synlig för att jag skall kunna utläsa vad den handlar om. Det nämns en König Erichen och andra detaljer som gör att jag tror att det handlar om en historisk skildring av Erik av Pommern. Tyvärr har googlande inte gett mig något och jag har inte heller hittat bilden på annat håll. Men det har ju gått att få hjälp här tidigare så jag tänkte att jag gör ett försök.FBQ (diskussion) 4 maj 2022 kl. 09.53 (CEST)[svara]

Bilden är nu inte korrekt roterad, och skall den brukas på wikipedia bör den väl kanske beskäras också, men tänkte att det lika gott kunde vara värt att ta reda på vad det är först alla fall. FBQ (diskussion) 4 maj 2022 kl. 09.54 (CEST)[svara]

Typiskt, bara för att jag lägger upp frågan här börjar jag hitta svaren. Jag hittade den nu i googling - här [7]. Informationen är dock ganska tveksam - träsnitt ca 1438 - nejnej, det är inte från 1438. Men den som laddat upp den bilden verkar också laddat upp den här [8], och det skulle kunna vara därifrån den kommer - det verkar vara en tysk utgåva av Visby sjörätt. Den sägs vara tryckt 1575 i Lübeck, men det känner jag mig väldigt tveksam till - då skulle den ju vara före Hogenberg. Men det kan kanske vara en god idé att söka vidare på tyska utgåvor av Visby sjörätt.FBQ (diskussion) 4 maj 2022 kl. 10.05 (CEST)[svara]

Den är nog från det verket, såg att samme uppladdare hade en annan version av bilden, där sägs den i stället vara från 1585. Jag tycker fortfarande att det låter tidigt - den här borde vara efter Hogenbergs stick. Men jag sökte på titeln Dith ys dat högeste und öldeste Waterrecht, och fick flera träffar, det finns en utgåva från 1589, jag hittade faktiskt på commons en inscannad utgåva från 1537. Men, avbildningen är ju inte från den utgåvan.FBQ (diskussion) 4 maj 2022 kl. 11.16 (CEST)[svara]

Nu gav jag mig på mer sökande, det känns ju långt ifrån självklart att den här kommer från någon utgåva av Visby sjörätt på tyska. När jag bildgooglade bilden från photostock dök det upp en vy från Almedalsbiblioteket och jag såg såg att de hade en samling publicerade där [[9]] - vet inte varför jag inte hittade dem förrut. Där finns tre som troligen alla bygger på Hogenbergs vy, den som uppenbart är nästan helt identisk med den här är Johann Philipp Abelins Inventarium Sueciæ [[10]] (tydligen är han dock inte alls författare till denna men det är en annan sak) från 1632. Den tyska texten på baksidan gör dock att jag inte tror att den är hämtad därifrån. Det är ju däremot inte helt omöjligt att samma tryckstock för vyn använts vid tryckning av två olika böcker. Jag skall försöka titta noggrant på linjerna för att se om det verkar vara samma tryckstock eller om den bara är väldigt nära kopierad.FBQ (diskussion) 4 maj 2022 kl. 18.46 (CEST)[svara]

Jo visst är det samma. Jag läser nu också texten som finns under Almedalsbibliotekets bild "Någon beskrifning öfver Gotland förekommer ej där, men väl en relation om de krigsoroligheter, hvari Gotland under Erik af Pommern var medelpunkt." Det stämmer ju också väl med innehållet på baksidan av min bild. Och den är visst på tyska, fullständiga titeln är visst Inventarium Sueciae, das ist, gründliche und warhaffte Beschreibung des Königreichs Schweden und dessen incorporirten Provintzien... [[11]]. Jag tror att jag har löst det.FBQ (diskussion) 4 maj 2022 kl. 18.53 (CEST)[svara]

Jag tänkte att jag skulle försöka med en annan. Hoppas jag inte pinsamt nog löser det själv på en gång, men jag har hittils inte kommit någon vart. Det här är en tuschteckning av vad som helt klart är en sjöofficer. Jag säger att den förmodligen utifrån modet är 1850-tal. Ramen är kanske mer 1860-tal, men den kan ju vara inramad lite senare, han är visserligen lite äldre men jag tror att är bilden 1860-talet måste den vara ganska tidig. Jag har försökt att ta reda på vem han är, det är helt klart en sjöofficersuniform (har inte lyckats klura ut graden, men någon som är bra på 1800-talsuniformer kanske kan lösa det med?), och han har vasaorden på bröstet. Under bilden står inititaler som jag inte hel kan läsa Fr L (?) Hallberg. Jag har försökt söka på mottagare av vasaorden men inte hittat någon Hallberg som passar, nu har jag ju begränsat med statskalendrar, jag har en från 1851, runeberg har en från 1864, och där fanns inga namn som passade. Andra sökningar har ju inte heller gett något. Nu kan det ju vara så att Hallberg inte är den avbildade utan den som gjort teckningen. Tyvärr hittar jag ingen kandidat Hallberg där heller. Det kanske inte är stor konst, men det är absolut en ganska duktig tecknare. Om inte professionell så är det någon som tränat mycket på teckning och jag tycker borde få några träffar. Bilden är ju väl exakt - jag har funderat på om man använt fotografi som förlaga. Från den här tiden är den ju dock i så fall i väl stort format. Det kan man ju då visserligen fritt förstorat upp även om det ställer större krav. Annars är ju camera obskura eller grafiskt blad som förlaga alternativ. Är den gjord från ett grafiskt blad är den väl kanske mindre intressant, men jag har alla fall inte hittat bilden, och den borde då inte föreställa någon Hallberg. Tänkte jag kunde passa på att fråga här och eventuellt samtidigt få en bild som är användbar i någon artikel. Tacksam för alla tips.FBQ (diskussion) 6 maj 2022 kl. 09.25 (CEST)[svara]

Du har ju initialer också. Och mycket anmärkningsvärt med vasaorden, militärer fick ju bara svärdsorden, vasaorden var ju till civilister Yger (diskussion) 6 maj 2022 kl. 09.44 (CEST)[svara]

Ja, jag tänkte ett tag på om det var en ämbetsuniform, kragen liknade dessa lite, men det är ankare på knapparna, det måste vara en marinuniform. Men jag har inte lyckats känna igen uniformen.FBQ (diskussion) 6 maj 2022 kl. 09.51 (CEST)[svara]

Skulle det kunna vara Lotsstyrelsens/Lotsverkets uniform? Det skulle i så fall kunna förklara vasaorden. /ℇsquilo 6 maj 2022 kl. 12.00 (CEST)[svara]

Är du förresten säker på att det är ankare på knapparna? I mina ögon skulle det ĺika gärna kunna vara eskulapstavar. /ℇsquilo 6 maj 2022 kl. 12.04 (CEST)[svara]

Kanske inte 100 % säker på att det är ankare, dubbelkollade tidigare i morse för att göra en bedömning, det skulle kunna vara något annat, men jag tror inte på eskulapstav, helt klart något nedtill i motivet som liknar armar på ett ankare. Jag skulle kunna försöka ladda upp en bättre förstoring på knapparna lite senare. Jag vet inte riktigt med lots, har dålig koll på hur lotsväsendet organiserades innan lotsstyrelsen bildades 1873, då var det ju del av marinen, men jag vet ju om lotsorganisationen hade separata chefer - någon vanlig lots handlar det ju helt klart inte om. Men mariningenjör eller liknande skulle jag kunna tänka mig.FBQ (diskussion) 6 maj 2022 kl. 12.49 (CEST)[svara]

Du fick mig att fundera, Esquilo, jag blev nog efter att ha tittat mer noga lite mer tveksam om knapparna föreställer ett ankare. Asklepiosstav tror jag dock inte heller på, dels tycker jag inte alls att det liknar det, dels känner jag inte heller till att man skulle ha använt sådana mässingsknappar. När jag har letat efter militära knappar av liknande utseende är flottans de närmaste jag kommer [12]. Jag passade på att titta igen i statskalendern 1857, där finns inte en enda Hallberg som fått vasaorden. 1863 hittar jag en - Johan Georg Hallberg (1798–1878), intendent vid Porla brunn. Bilden som finns i Svenskt porträttgalleri skulle med mina usla ansiktsigenkänningskunskaper kunna vara han några decennier senare (då är i så fall den här bilden gjord tidigare än 1855), men dels har han endast varit militärläkare en tid på 1820-talet, den här är inte gjord på 1820-talet och mannen får nog sägas vara äldre än runt 30), dels verkar han ju fått vasaorden ganska kort innan 1863. Johan Georg kan jag inte alls få ihop med initialerna. Jag skall ha någon statskalender från 1840-talet men den hittar jag inte just nu, har också för mig att den gav klent resultat.FBQ (diskussion) 8 maj 2022 kl. 08.56 (CEST)[svara]

Jag har ställt en fråga i Diskussion:Birger Wennberg som med fördel kan besvaras där. Tostarpadius (diskussion) 11 maj 2022 kl. 07.28 (CEST)[svara]

Jag har ställt en fråga i artikeldiskussionen som med fördel besvaras där. Tostarpadius (diskussion) 13 maj 2022 kl. 11.43 (CEST)[svara]

Diskussionen kan ju gärna fortsätta på hans diskussionssida. Frågan gäller var han egentligen är född.FBQ (diskussion) 16 maj 2022 kl. 18.30 (CEST)[svara]

Has anyone access to paid content on Göteborgs-Posten or know how to access article if it's not archived in Web Archive? Example. Eurohunter (diskussion) 28 maj 2022 kl. 12.51 (CEST)[svara]

I do. What do you want to know? Sjö (diskussion) 28 maj 2022 kl. 13.02 (CEST)[svara]

@Sjö: Is it possible that you can archive the full versions in Wayback Machine? I would like to read some articles (I will prepare a list) and eventually use them for Basshunter biography (depends what I can find there). Eurohunter (diskussion) 29 maj 2022 kl. 22.04 (CEST)[svara]

I saved the page, but it is just the lede in the archive. I have no idea how to save the full version without conflict with the relevant copyright. Sjö (diskussion) 30 maj 2022 kl. 06.30 (CEST)[svara]

@Sjö: If you have full version loaded I think it should be possible to save full version. Eurohunter (diskussion) 1 juni 2022 kl. 00.08 (CEST)[svara]

Like I said, I do not know how. Besides, it would probably violate Göteborgs-Postens copyright and my terms of use, so I won't try. Sjö (diskussion) 1 juni 2022 kl. 07.59 (CEST)[svara]

Wayback Machine har antagligen inte betalat för ett konto, så de kan inte se helar artiklar och därför inte arkivera dem. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 1 juni 2022 kl. 17.38 (CEST)[svara]

Jag vill minnas att sådana siter som Wayback Machine har prövats juridiskt och friats. Det gäller förstås sannolikt inte svensk rätt, men ger kanske en vink om hur det ligger till. Men som Fd 82 säger så finns det andra problem. Det kanske går att mejla Eurohunter materialet? (Jag vet inte, jag har själv inte aktiverat någon mejl.) Testkonto 42 (diskussion) 1 juni 2022 kl. 19.38 (CEST)[svara]

Hej,

svårt att hitta bank- eller postgiro till wikipedia. Gör det tydligt för oss som inte vill använda andra överföringssätt, tack!

Matts Göransson 2.71.238.41 9 juni 2022 kl. 10.34 (CEST)[svara]

Se den här sidan för info om olika betalningssätt. Larske (diskussion) 9 juni 2022 kl. 10.55 (CEST)[svara]

Hej! Jag har en Samsung Galaxy S20. Bredvid tidsangivelsen längst upp till vänster har det tidigare funnits symboler och ikoner (t.ex. för olästa meddelanden eller aviseringar från Instagram), men nu är dessa helt borta? Har jag råkat komma åt någon inställning? Hur får jag tillbaka dessa ikoner? Magnus Gustavson (diskussion) 12 juni 2022 kl. 19.42 (CEST)[svara]

Här finns en beskrivning: [13]. Jag har itne testat den sjäkv, men den handlar om att slå på och av notifieringarna på en samsung. LittleGun (diskussion) 16 juni 2022 kl. 08.15 (CEST)[svara]

Vi är väldigt tydliga på Wikipedia att en folkvald som lämnar sitt parti är "partilös", även om den öppet berättar att den bytt parti. I vår artikel om vildar står det: "I dag tillåter riksdagsprotokollen bara invalda partier och beteckningen (-)."Det är tyvärr källöst. Men, betyder det att en riksdagsledamot som lämnar till exempel C för att gå med i L, kan betecknas "L"? Kommer den kunna tas upp i utskott och riksdagsgrupper via L? Har de andra folkvalda församlingarna kommun och region samma regler? LittleGun (diskussion) 16 juni 2022 kl. 08.23 (CEST)[svara]

Exempelvis Karin Svensson Smith lämnade i juni 2005 V och anslöt sig till MP, men räknades officiellt som partilös med beteckningen (-) fram till valet 2006, då hon invaldes i riksdagen för MP. Det fungerar på samma sätt i kommunerna. /Annika (diskussion) 16 juni 2022 kl. 08.38 (CEST)[svara]

Ok, tack för exempel! Finns det några officiella skrivelser om detta? LittleGun (diskussion) 16 juni 2022 kl. 10.50 (CEST)[svara]

Det kan jag tyvärr inte svara på, men det är så det fungerar. Det var samma sak då Patrick Reslow 2017 lämnade M och övergick till SD. Han var därefter officiellt partilös (-) i riksdagen fram till valet 2018, då han invaldes för SD. /Annika (diskussion) 16 juni 2022 kl. 15.50 (CEST)[svara]

Hej! Jag heter Asdrubal Granado. Jag började läsa en artikel om Jesus ni har på er hemsida.Jag fann att ni uppger felaktig fakta om hans födelse.Jesus föddes inte den 25 december som det till och med skrivs det om i skolböcker. I Bibeln står det en del fakta som styrker att Jesus omöjligt kan ha fötts den 25 december.Dagen då Jesus föddes var fåraherden ute med sitt boskap och sov under bar himmel. Detta är omöjligt den 25 december på grund av vädret. Vi det datumet sover boskapen i stallet.I slutet av december är temperaturen så låg att det inte går att sova ute, under bar himmel. Fåraherden sover ute till mitten av September ungefär. Minusgraderna, kylan gör det omöjligt för en person att sova ute under bar himmel.Den 25 december är ett datum som härstammar från Romarriket då man utväxling presenter.Denna tradition fördes vidare och har utnyttjats i kommersiella syften, men det är absolut inte det datumet Jesus födde.Det måste ni ändra på.Läs Bibeln så får ni det bekräftat.MvhAsdrubal Granado

188.150.169.27 16 juni 2022 kl. 10.35‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Jag rekommenderar att du läser lite mer av artikeln, speciellt avsnittet Födelse och barndom.

-- Larske (diskussion) 16 juni 2022 kl. 10.53 (CEST)[svara]

Faktarutan kanske inte är tillräckligt tydlig i sin disclaimer... Testkonto 42 (diskussion) 16 juni 2022 kl. 11.37 (CEST)[svara]

Framförallt blandar den traditionellt datum, med vad som bedöms vara realistiska årtal. Faktarutan bör nämna 25 december år noll (eller vad det blir) som traditionellt datum och sedan 7 f.Kr. – 4 f.Kr. som trolig faktiskt tidpunkt för födelsen. Den bör inte nämna 25 december och 7-4 f.kr. tillsammans. Gunnar Larsson (diskussion) 16 juni 2022 kl. 12.16 (CEST)[svara]

25 december år -1 faktiskt. Tror inte det förvirrar mindre. Kanske skriva i ord: "Firas traditionellt 25 decmeber", och sen "okänt datum 7-4 f.kr". LittleGun (diskussion) 16 juni 2022 kl. 15.37 (CEST)[svara]

Dödsdatum sökes för byggmästaren Per Erikson, född 11 oktober 1849 i Sunne församling, Karlstads stift. Holger.Ellgaard (diskussion) 25 juni 2022 kl. 11.11 (CEST)[svara]

Död 10 december 1935 i Sthlm enl. DN 1935-10-12, sid. 21. /Annika (diskussion) 25 juni 2022 kl. 11.36 (CEST)[svara]

Tack!--Holger.Ellgaard (diskussion) 25 juni 2022 kl. 11.47 (CEST)[svara]

Ska d:Q65930418 och Queenslandkauri kopplas ihop? Testkonto 42 (diskussion) 6 juli 2022 kl. 17.51 (CEST)[svara]

Kan Aritmetikenhet och Aritmetisk logisk enhet vara samma sak? Testkonto 42 (diskussion) 5 juli 2022 kl. 18.25 (CEST)[svara]

Nog handlar artiklarna om samma sak, men frågan är vilket namn som är bäst på svenska? Rikstermbanken ger ingen ledning. Belteshassar (disk) 5 juli 2022 kl. 19.13 (CEST)[svara]

Hittade inget hos datatermgruppen, men NE har en artikel som börjar "aritmetikenhet, aritmetisk-logisk enhet..." så det är nog i stort sett hugget som stucket med viss fördel för aritmetikenhet. Tomas e (diskussion) 13 juli 2022 kl. 22.15 (CEST)[svara]

Hejsan! För två månader sedan hämtade jag mitt nya pass. På det fotot har jag skägg. Nu har jag nyligen rakat av mig skägget. Tror ni att jag måste beställa ett nytt pass på grund av detta? Jag är mig ju inte helt lik utan skägg. 83.252.232.77 16 juli 2022 kl. 19.18 (CEST)[svara]

Det är inte en fråga du kan få hjälp med här. Du behöver vända dig till den myndighet som utfärdat passet. / Lucie Manette ^(Diskussion) 16 juli 2022 kl. 19.58 (CEST)[svara]

I artikeln om kemisten Raoul Pictet anges enheten viktsdelar? Är det en föråldrad synonym till mol, molar eller något annat? AHA (diskussion) 12 augusti 2022 kl. 10.44 (CEST)[svara]

Det är en specificering att förhållandet mellan delarna i blandningen avser vikt (förhållandet blir samma med kg, gram, ton, ...), inte volym. Jfr viktprocent/volymprocent. 90.227.175.244 12 augusti 2022 kl. 11.11 (CEST)[svara]

Jag skulle tolka det som 90.227 gör. 64+44 är inte 100 så det blir (64*100)/(64+44) viktsprocent svaveloxid. Testkonto 42 (diskussion) 12 augusti 2022 kl. 11.13 (CEST)[svara]

Jag hittade en bok, digitaliserad av norska Nasjonalbiblioteket, när jag sökte på Michel de Montaigne. Titeln är "Kristlige Tanker" (1755) (numera hos Projekt Runeberg), texten är 150 korta visdomar med religiöst innehåll och som författare nämns på titelsidan "De la MONTAGNE". Men är detta skrivet av Montaigne? Vad heter originalet? Franska Wikisource listar enbart hans essäer och hans italienska resedagbok, inga kristliga tankar. -- LA2 (diskussion) 22 augusti 2022 kl. 23.23 (CEST)[svara]

Jag fann svaret. Det är inte den vittberömde essäisten Montaigne, utan en mindre känd religiös författare Jean de La Montagne. --LA2 (diskussion) 23 augusti 2022 kl. 02.22 (CEST)[svara]

Hej! ja hörde nyligen att de stammar av urbefolkningen som bodde inom Yellowstones gränser fördrevs därifrån, stämmer det? om så är fallet varför skriver ni inget om det? vänliga hälsningar lars.waernhoff@gmail.com 2001:2040:C00F:9C:0:0:0:19A7 18 augusti 2022 kl. 15.11 (CEST)[svara]

Jag började leta info på ENWP om saken och kom väl fram till att det verkar ha varit flera stammar i området. Och inte bara fördrivning verkar ha varit ett problem, även smittkoppor.

Några som var där, är Cloviskulturen, där jag hittade detta fel i artikeln. Testkonto 42 (diskussion) 18 augusti 2022 kl. 16.40 (CEST)[svara]

Jag googlade precis på "native people yellowstone" och fick dessa resultat, om någon vill läsa:

1. National Park Service
2. Smithsonian Magazine
3. The Guardian

Nirmos (diskussion) 18 augusti 2022 kl. 16.41 (CEST)[svara]

Om man tittar på engelskspråkiga wikipedia så finns det information där. Annars har vi ju en ganska rudimentär artikel om Yellowstone, det har ju fär övrigt funnits indianer på de flesta platser i USA varifrån de fördrivits. Men, nu har ju nyligen Yellowstones indianer nyligen uppmärksammats genom en TV-serie. Det är ju också intressant för att det kolliderar med vårt begrepp kring "orörd natur". Av artiklarna Testkonto länkar till och engelslspråkiga wikipedia framgår att det är ett flertal olika stammar som utnyttjat området, men i sen tid mest kråkindianer och shoshoner. Cloviskulturen är en äldre förhistorisk kultur som förekommit i området.FBQ (diskussion) 19 augusti 2022 kl. 12.47 (CEST)[svara]

Och för delfrågan "varför skriver ni inget om det?" är det enkla svaret att ingen antagligen har tänkt på det. Varken i versionshistoriken eller på diskussionssidan finns det några tecken på att någon har tagit ett aktivt beslut att inte skriva om detta. Wikipediaartiklars innehåll diskuteras ibland på dessa ställen och i projekt, men mycket av skrivandet är ganska osystematiskt och som det faller sig. Det är mycket klotter i versionshistoriken, men det ser ut som att redigeringarna där mest material tillkom gjordes av Sendelbach, Pralin och Svanen93. Ingen av dessa har bidragit på flera år så om man skulle fråga dem direkt är det inte så sannolikt att någon skulle svara. //Essin (diskussion) 19 augusti 2022 kl. 15.54 (CEST)[svara]

Det är intressant också på så sätt att det visar att "orörd natur" inte behöver vara obebodd. Testkonto 42 (diskussion) 19 augusti 2022 kl. 15.56 (CEST)[svara]

Jag menar att det delvis handlar om att vår uppfattning om "orörd" är skev. Det blir ju tydligt även i Sverige, där man i de flesta naturreservat fått problem med artmångfalden sedan områden som tidigare brukats genom svedjebruk och skogsbete med mera. Läste nyligen att man även i Yosemite Falls fick problem att bevara landskapet sedan indianerna som bedrivit svedjebränning där fördrevs i samband med att reservatet bildades. Antalet platser på jorden där man kan tala om någon slags "orörd natur" är väldigt få. Sedan är det klart att jägar/samlarfolk vanligen påverkar landskapet mindre. Men det öppnar ju även upp för andra frågor. Om man nu låter indianer fortsätta leva i området, måste de då fortsätta jaga och leva på samma sätt de gjort i historisk tid? Får de bygga skolor och sjukstugor för att ge modern skolundervisning? När det gäller att bevara områden som Stora alvaret, ställs man inför andra problem - för att bevara det klassiska utseendet av markerna i dess traditionella utseende skulle man egentligen behöva svältföda fåren på ett sätt som inte är förenligt med modernt djurskydd. Men, det är ett sidospår långt från frågan som ställdes.

Skulle väl bara lägga till att det där med smittkopporna ibland används som lite av en "ursäkt" för fördrivningen av indianer. Ja, smittkopporna som spred sig med de första europeiska kolonisatörerna slog hårt mot populationen av de nordamerikanska indianerna, och på vissa håll övergavs hela samhällen. Kolonisatörer tog också över vissa områden som övergivits av indianer. Men, det var ju inte utan att man även utnyttjade tillfället att fördriva försvagade indiangrupper. Och befolkningen återhämtade ju sig med tiden, och det förhindrade ju inte fortsatt expansion västerut. Yellowstone bildas ju först 1871, och det är under 1870- och 1880-talet man effektivt ser till att fördriva alla indianer därifrån. Engelskspråkiga wikipedia skriver ju en del om det. Shoshonerna skrev 1868 på ett kontrakt på att överlåta sin del i Yellowstone mot rätt att få fortsätta jaga där, en rätt de senare förlorade. 1877 retirerade Nez Perces indiangrupp genom reservatet efter att ha besegrats av USA:s armé, och dödade två besökare. 1878 tog sig en grupp Bannockindianer in i området och 1879 byggs ett fort för att hindra indianer att ta sig in i reservatet.FBQ (diskussion) 23 augusti 2022 kl. 18.39 (CEST)[svara]

Mja, befolkningen återhämtade sig i vissa fall från smittkopporna. I andra fall försvann hela civilisationer för gott. Men det är inget skäl, tvärtom... Testkonto 42 (diskussion) 23 augusti 2022 kl. 18.54 (CEST)[svara]

Ja, du har ju rätt - vill man komplicera bilden tar ju även indianfolk som klarade epedemin bättre över områden från folk som klarade sig sämre. Civilisationer utplånas, i vilken grad befolkningen utplånas eller uppgår i nya grupper blir ju rejält komplext, särskilt när man tittar på en hel kontinent. Det var länge sedan jag läste om det, men de grupper som levde som jordbrukare i stora samhällen var ju också de som drabbades hårdast. I många fall brakade "stater" och federationer samman, adminstrativa centran övergavs. FBQ (diskussion) 24 augusti 2022 kl. 10.02 (CEST)[svara]

FBQ (diskussion) 23 augusti 2022 kl. 18.39 (CEST)[svara]

I helgen föll hagel stora som golfbollar och bucklade min kusins bil. Hur bildas de? Hur kan så stora hagel finnas i moln? De borde väl falla ned pga sin tyngd långt innan de blir så stora? /Kristian 193.234.93.29 31 augusti 2022 kl. 08.44 (CEST)[svara]

Läs här. Larske (diskussion) 31 augusti 2022 kl. 08.52 (CEST)[svara]

I mitt "bibliotek" har jag ett antal bokhyllor med glasdörrar.

Jag ville putsa glasrutorna, och fick tipset att använda vatten och diskmedel. Resultatet blev sådär, varför jag i stället införskaffade en flaska "Grumme Fönster" (EAN 7046110300978) och s.k. alldukar.

På flaskan står det "Lämnar inga ränder", men efter att ha putsat alla fönster flera gånger (minst fyra olika försök vid olika tillfällen), känns det som om något är fel.

Det blir inte alls bra.

Hela fönstren ser flammiga ut; man ser precis hur jag dragit alldukarna över dem. Jag tror inte det är någon idé att försöka med en putsning till med samma approach.

Vad gör jag för fel?

--Andreas Rejbrand (diskussion) 31 augusti 2022 kl. 21.08 (CEST)[svara]

Jag skulle säga att du har för mycket putsmedel, eller möjligen skrapar för dåligt. Sedan är putsmedlen att svåra att få bort utan att ge "flammighet" (oavsett garantier om motsatsen), det var därför du fick tipset om diskmedel.FBQ (diskussion) 3 september 2022 kl. 13.05 (CEST)[svara]

Kan ju tillägga att jag inte alls är bra på fönsterputsning, men just därför har jag brukat råka ut för samma sak och fått en del tips. Till den här graden brukar jag lyckas undvika det, men att helt undvika flammighet tycker jag är svårt. FBQ (diskussion) 4 september 2022 kl. 22.22 (CEST)[svara]

Ett gammalt tips är ju att efter skrapningen eftertorka med tidningspapper (dagstidning), trycksvärtan gör glaset blankt och tar i bästa fall bort ränder och flammighet.Xauxa (diskussion) 5 september 2022 kl. 11.46 (CEST)[svara]

Putsa med T-röd. Det tar bort fläckar och lämnar inga ränder. /ℇsquilo 5 september 2022 kl. 11.48 (CEST)[svara]

Tack för alla tips! Det visade sig att flammigheten bestod av fönsterputsmedlet, som alltså låg kvar på glaset och agerade förorening. Jag putsade nu alla fönster en gång till med allduk + rent kranvatten, och då försvann all flammighet. Under putsningen såg jag tydligt hur putsmedlet "löddrade". Det här förklarar också varför jag inte lyckades bli av med flammigheten genom att putsa fönstren flera gånger med (extra mycket) fönsterputsmedel: jag bara lade på mer förorening på glaset! --Andreas Rejbrand (diskussion) 7 september 2022 kl. 00.05 (CEST)[svara]

Esquilo, et al: Jag kan inte se något namn på fyren vid Finnhamn i Stockholms skärgård: WGS84 59°28'45.5"N 18°49'46.6"E. Jag hittar heller inget i artikeln Lista över fyrar i Stockholms skärgård. Någon som vet? LittleGun (diskussion) 8 september 2022 kl. 08.55 (CEST)[svara]

Enligt den svenska etiketten i Wikidataobjektet och online list of lights heter den Korsholmarna. Det måste vara en väldigt liten fyr, svårt att se något som liknar en fyr på flygbilder över Stora Korsholmen. I Wikidata står det "Lilla Korsholmen" som ett alias för denna fyr vilket verkar lite konstigt om man tittar på den här kartan som anger Lilla Korsholmen som den södra, mindre, av Korsholmarna.

-- Larske (diskussion) 8 september 2022 kl. 10.01 (CEST)[svara]

På flygbilderna syns ett objekt som skulle kunna vara en fyr på 59°28'39"N 18°50'1.2"E på Lilla Korsholmen. Boivie (diskussion) 8 september 2022 kl. 10.37 (CEST)[svara]

Gå till Sjöfartsverkets karttjänst och zooma in många gånger så öppnas ett sjökort där en fyr med karaktären Fl Y 4s 1M (occas) är markerad på Stora Korsholmen, på samma plats som på den lantmäterikarta Larske länkade till. Beteckningen (occas) betyder att fyren bara tänds vid behov. Plumbum208 (diskussion) 8 september 2022 kl. 12.42 (CEST)[svara]

Det är en av ett halvdussin fyrar för båtsporten som sattes upp hösten 2019. De andra är Harö fyr (Q64798953), Säckkobben (Q64798533), Brännholmens fyr (Q64797596), Ägnösunds fyr (Q64797340) och Koholmarnas fyr (Q64797585). Den sista har även en bild som visar vilken liten fyr det är. /ℇsquilo 8 september 2022 kl. 15.58 (CEST)[svara]

Det var en ganska trist liten fyr. Jag antar att "occasionally" är "sommaren"? LittleGun (diskussion) 8 september 2022 kl. 18.27 (CEST)[svara]

dans

Birdie32 (diskussion) 13 september 2022 kl. 16.01 (CEST)[svara]

Jag har fått uppfattningen att väldigt många artiklar är gjorda av en grupp ideellt arbetande människor som seriöst skapar artiklar baserat på seriösa källor men att alla kan skapa både nya artiklar och redigera och/eller utöka artiklar. Hur vet jag om en artikel blivit redigerad av en seriös person och om den har blivit faktagranskat? Faktagranskas alla artiklar och i så fall hur ofta görs detta? 2001:2042:7e4b:1600:9c75:e46c:281:3d57 15 september 2022 kl. 22.41‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Alla artiklar har en flik kallad "Visa historik" där kan man se exakt vilka som har redigerat varje artikel (även denna sida har en sådan flik). Att avgöra vem som är seriös är dock lite svårare, men man kan kika på användarsidan och se vilka bidrag den har gjort och bilda sig en egen uppfattning. Vi har ingen logg på vilka artiklar som "faktagranskas", men eftersom alla redigeringar visas i flödet Special:Senaste ändringar som bevakas av många kommer det flesta redigeringar att kontrolleras på något sätt om användaren inte känns igen som någon det går att lita på. Men det händer att saker slinker igenom. Vi rättar det så fort vi upptäcker det. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 september 2022 kl. 00.09 (CEST)[svara]

Hej 2001:2042:7e4b:1600:9c75:e46c:281:3d57. Vissa av Wikipedias artiklar har granskats mer noggrant än andra. På sidorna Wikipedia:Artikelgranskningar och Portal:Utvalt innehåll kan du hitta mer information om sådana artiklar. Hoppas du hittar det du söker. Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 16 september 2022 kl. 02.18 (CEST)[svara]

Som du säger, bygger projektet på frivilliga insatser, vilket innebär, att det inte finns något system genom vilket samtliga artiklar metodiskt granskas. Däremot hålls bra koll på nya artiklar (vissa användare patrullerar loggboken nästan dygnet runt) och det pågår alltid frivilliga insatser med att malla artiklar som saknar källor, har föråldrad information eller som har irrelevant information; allt för att läsaren skall vara medveten om eventuella brister. I vissa fall kan problemen lösas av enskilda användare som för närvarande läser den artikeln, men i värsta fall anmäls artikeln till Sidor föreslagna för radering, där artiklar granskas av en grupp användare, varav flera administratörer och antingen förbättras eller raderas. Wikipedia har en mängd ämneskunniga användare, vilka även granskar artiklar som nomineras<nowiki> i olika omröstningar. Det bästa du som läsare kan göra, är att inspektera om artikeln innehåller källor och kontrollera källorna ifall du ämnar använda artikelns innehåll. Lantgård (diskussion) 15 september 2022 kl. 23.33 (CEST)[svara]

Det är också så att de personer som varit med och skrivit eller redigerat en artikel ofta håller koll på den efteråt, via en egen bevakningslista. På så vis kan de snabbt upptäcka om någon går in och gör ändringar, och ändra tillbaka dem om de är felaktiga. Chandra Varena (diskussion) 15 september 2022 kl. 23.37 (CEST)[svara]

Ytterligare: Uppgifterna i artikeln ska källbeläggas, vilket gör att man kan gå till källan och undersöka hur seriösa uppgifterna är. Även en seriös skribent kan göra fel eller missuppfatta, liksom en ovan kan hitta bra källor och lägga in otroligt bra uppgifter, så det är inte bara frågan om att bedöma skribenten. Deryni (diskussion) 17 september 2022 kl. 09.14 (CEST)[svara]

Allting kan kanske definieras så att ingenting är vad det synes vara. Exempelvis skulle glas kunna vara en vätska och is en bergart. Men jag undrar varför Feggeklit kallas för sanddyn. Borde inte en sanddyn bestå av sand? Jag skulle ha föredragit att kalla den en plattryggad ås eller backe, eller varför inte en halvö? Tysk Wp kallar den ″Bergrücken″ [14]. Varifrån Geonames har fått ″sanddyn″ vet jag inte. Ordet -klit i ″Feggeklit″ betyder klint enligt Ordbog over det danske sprog (I. Klit, 1), som just nämner Fæggeklit (=Feggeklit) och Skarreklit som exempel, samt åberopar språkforskaren Feilberg (här förkortat Feilb.), som var specialist på jylländska mål. (Den moderna danska betydelsen av ordet klit är alltså inte tillämplig här.) Skarreklit raderades från SvWp i februari 2019, men från verkligheten redan i september 1978. Bilder på före detta Skarreklit finns dock i artikeln Bulbjerg, och man ser att icke heller denna ″klit″ var någon sanddyn.

Feggeklits höjd är enligt mina källor 25 meter, så jag ändrade till det, men det var kanske dumt för jag har egentligen ingen aning och den höjden togs bort från Wikidata den 26 oktober 2020 med hänvisning till cebwiki. Inte heller förstår jag varför denna gröna betesmark skall kategoriseras som ″öken″. (Samma gäller också Hanklit.) Vore bra om någon specialist på geologi toge sig en titt på Feggeklit. /Dagsuddare (diskussion) 22 september 2022 kl. 12.37 (CEST)[svara]

Inte geolog, men misstänker att det finns sand under vegetationen, bilden antyder det.

Vad gäller öken verkar det finns en egen definition i Danmark som nog inte riktigt stämmer överens med vad internationellt anses vara en öknen, se t.ex. Ørkenen. Alternativt att det blivit fel i geonames eller med lsjbot. Kan nog vara bra att kolla upp mer och eventuellt sätt en bot på att plocka bort dem. Gunnar Larsson (diskussion) 22 september 2022 kl. 13.45 (CEST)[svara]

Geonames har många fel. dawp uppger att både Hanklit och Feggeklit är vad som på danska kallas klit, d.v.s en rasbrant ungefär som Backafall på Ven. De består av avlagrat material av silikattyp som på danska kallas moler. Sanddyner är de ingalunda, men frågan är vad de skall kallas på svenska. //Nalle&Lisa (diskussion) 22 september 2022 kl. 14.15 (CEST)[svara]

Fast vår artikel om sanddyner börjar "En sanddyn, även ibland benämnd klitt" och länkar till danska "klit". Om det är olika saker bör den artikeln korrigeras. För övrigt är den danska artikeln för ovanlighetens skulle betydligt mer omfångsrik än den svensk och kanske innehåller något matnyttigt Gunnar Larsson (diskussion) 22 september 2022 kl. 14.32 (CEST)[svara]

Ordet ″klit″ kan betyda sanddyn på danska. Det var därför jag länkade till den danska ordboken härovan. På jylländska är ″klit″ en klint, dvs. en höjd (backe, ås) med brant sluttande sidor. Feggeklit består av flera lager molera och vulkanaska med ett lager moränlera högst upp. Detta står i artikeln. Men jag vet inte vad åsen/backen skall kallas. Kanske räcker det att kalla den ″en plattryggad ås″, för toppen är väldigt platt. /Dagsuddare (diskussion) 22 september 2022 kl. 15.14 (CEST)[svara]

Hoppsan, jag trodde "backafall" var ett generiskt ord för strandformationer som Backafall på ven. Jag har mer än en gång använt det ordet om andra platser och förvånats över att folk inte vet vad ett backafall är...

Tydligen heter det abrasionsbrant på svenska. Funkar det i det här fallet? LittleGun (diskussion) 22 september 2022 kl. 18.22 (CEST)[svara]

Moler är en jordavlagring från tertiär tid och består av diatomacéer (kiselalger) och klint är 'berg med branta väggar'. ’Sanddyner’ kan därför bytas ut mot ’molerklint’ Wvs (diskussion) 22 september 2022 kl. 18.49 (CEST)[svara]

Jag ser att vi nu även har fått en artikel om moler. Bra. Jag trodde att namnet skulle vara ″molera″, men ser nu att namnformen ″moler″ enligt SAOB är den vanligaste för just den danska leran. [15] Så den formen är nog bäst att ha. Beträffande abrasionsbrant, så syftar väl det ordet bara på branten? För Feggeklits del i så fall främst östra sidan. /Dagsuddare (diskussion) 23 september 2022 kl. 09.18 (CEST)[svara]

Det är väl att hårdra? En brant kan ju inte existera själv, den måste ju stupa från något. LittleGun (diskussion) 23 september 2022 kl. 09.33 (CEST)[svara]

Det är möjligt. Jag påstår inte att jag begriper det här. Backafall är abrasionsbranter som utgår från Ven. Kan Ven därför beskrivas som abrasionsbrant? /Dagsuddare (diskussion) 23 september 2022 kl. 10.48 (CEST)[svara]

Det tycker jag inte, bara området vid själva branterna, vid Backafall. Ven är en ö. På ön Ven finns några abrasionsbranter. Det finns även abrasionsbranter vid Kåseberga. Det gör inte hela Europa, eller Sverige eller ens Skåne till en abrasionsbrant.LittleGun (diskussion) 23 september 2022 kl. 10.51 (CEST)[svara]

Då är vi eniga. Det är främst östsidan av Feggeklit som kan kallas abrasionsbrant. /Dagsuddare (diskussion) 23 september 2022 kl. 11.10 (CEST)[svara]

Njae. Jag uppfattar det som att Feggeklit är en (väldigt stor?) abrasionsbrant som ligger på ön Mors. Precis som Backafall är en abrasionsbrant som ligger på ön Ven. Det var så jag försökte förklara. LittleGun (diskussion) 23 september 2022 kl. 11.44 (CEST)[svara]

Abrasionen åstadkommer i horisontellt lagrade bergarter en lodrät kustbrant, abrasionsbrant, nedanför vilken utbreder sig abrasionsterrassen. (enl. NF) Wvs (diskussion) 23 september 2022 kl. 12.01 (CEST)[svara]

LittleGun Översta bilden på sidan Feggeklit visar Feggeklit fotograferad från ön Mors. Du ser att Feggeklit och Mors egentligen är två öar som till följd av landhöjningen har bundits samman av en låg landbrygga, som man också ser om man förstorar bilden. På landbryggan går en väg, som sedan följer västsidan av Feggeklit. Östsidan, som ses i bild, är en abrasionsbrant. Men västsidan sluttar inte värre än att man nog kan ta sig upp till fots. Här växer gräs och buskar. (Varför Lsj-bot har kategoriserat platsen som ″öken″ begriper jag inte.) /Dagsuddare (diskussion) 24 september 2022 kl. 09.22 (CEST)[svara]

Jag kastar ut en fråga här: Det finns ett antal "vindsnurror" en bit nordost om Alingsås, kanske till och med så långt nordost att det är i trakten av Bälinge... Vårgårda...? Om det är nån som är hemmastadd i området och kan svara, blir jag mycket tacksam. :-) // Zquid (diskussion) 23 september 2022 kl. 09.28 (CEST)[svara]

Kan det vara den här vindparken? Larske (diskussion) 23 september 2022 kl. 09.45 (CEST)[svara]

Här finns en karta som visar placeringen av 13 objekt (lila "pluppar") som jag antar är vindsnurrorna.

-- Larske (diskussion) 23 september 2022 kl. 09.53 (CEST)[svara]

@Larske: Ja, det var det området jag såg! Och här [16] hittade jag en "vy från ovan" - om man zoomar in snurran i mitten, ser man lastbilen som är parkerad nedanför - och kan jämföra storleken. (STOR var liksom ordet...)

Ursäkta att jag inte svarat tidigare, men jag har varit på bokmässan i Göteborg fredag, lördag och idag, och det har som vanligt varit några intensiva bokmässedagar. Men kul att få veta lite om vad jag for förbi på väg till & från Göteborg. :-) // Zquid (diskussion) 25 september 2022 kl. 22.27 (CEST)[svara]

Vem är Gösta Ekmans väg i Saltsjö-Boo uppkallade efter? Har han någon koppling till platsen (namnet verkar ju inte tillhöra något tema för gatnamn i området)? 90.227.175.244 30 september 2022 kl. 16.47 (CEST)[svara]

Lite googlande gav svaret. Enligt Hasse Ekman: Dandyn i drömfabriken hade Gösta Ekman d.ä. en sommarstuga i form av ett torp vid den väg som nu heter Gösta Ekmans väg.FBQ (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 23.32 (CEST)[svara]

Jag hittar inget om detta vid en googling. Vet någon något? Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 06.49 (CEST)[svara]

Nej, jag tror att något är fel. Hemdal är ju inte något riktigt vanligt ortsnamn, mest egnahem och torp, men i Västerås finns en stadsdel som heter Hemdal, uppbyggd vid sekelskiftet 1900. Det finns och har funnits industrier där, men hittar inget om något järnverk och menar nog att det skulle gå att hitta något om det om det funnits ett sådant. Sedan är ju frågan är det Hemdal eller järnverk som blivit fel. Abbe Sjöstrand verkar ha varit aktiv i företag lite runtom - i Skåne, Småland, Stockholm och på Gotland, så det är svårt att säga något definitivt om var järnverket eller vad det nu handlar om skall ha legat.FBQ (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 11.01 (CEST)[svara]

Det är feltryck i källan. Sjöstrand var verksam i Horndals jernverksaktiebolag. /Annika (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 11.17 (CEST)[svara]

Ursäkta, men är inte "Frukost i det gröna! ("Dejuner dans l'herbe") en tavla av Edouard Manet?! 83.226.38.163 9 oktober 2022 kl. 19.35 (CEST)[svara]

Finns 2 tavlor som liknar varandra, med samma titel, av båda konstnärer. Jämför Frukost i det gröna och Frukost i det gröna (målning av Monet). --Adjoka ^diskussion 9 oktober 2022 kl. 19.38 (CEST)[svara]

Två tavlor med samma titel. Den ena målad av Manet och den andra av Monet. Som upplagt för förvirring. /ℇsquilo 10 oktober 2022 kl. 20.10 (CEST)[svara]

Frågan är ju egentligen löst, men det finns ju många exempel på problemet. I äldre tid har ju konstverk sällan haft individuella namn såsom vi tänker dem idag. De mest kända har med tiden fått namn, men de har ju ofta varierat över tid. Namnkrockar är ju däremot vanliga. Sedan finns ju exempel som här, då titeln på Monets målning anspelar på Manets, och namnlikheten inte är slumpmässig. I äldre tid har ju målningarna också vanligen namn efter motivtypen, som Pietà eller Konungarnas tillbedjan och då finns ju hundratals eller tusentals målningar med exakt samma motiv.FBQ (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 10.57 (CEST)[svara]

Finns det något sorts register över gamla skribentsignaturer? I gamla tidningsartiklar användes ofta förkortingar som signatur. Tex Kald. i Svenska Dagbladet 8 januari 1951. Finns det en lista någonstans i tidningen? LittleGun (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 11.56 (CEST)[svara]

Pressarkivet (som numera handhas av Riksarkivet) ska ha ett signatur- och pseudonymregister, men jag lyckas inte hitta det enkelt via den nationella arkivdatabasen (fast det kan vara jag som söker på fel sätt eller nåt). För ännu äldre tidningar än vad Pressarkivet har finns Bernhard Lundbergs Sveriges periodiska litteratur via Kungliga biblioteket, som också har en signaturlista, men den sträcker sig inte till 1950-talet utan är mest för 1800-talet. Möjligen kan du maila Riksarkivet och fråga, alt höra på något bibliotek om de kan hjälpa dig. Nitramus (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 11.23 (CEST)[svara]

Tack! LittleGun (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 11.39 (CEST)[svara]

@LittleGun: Äldre signaturförteckningar finns här och här, men de sträcker sig inte så långt fram i tiden. Jag har dock lyckats spåra Kald.; det var Kart-Evert Almblad, far till Jörgen Almblad. /Annika (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 11.56 (CEST)[svara]

Stort tack! LittleGun (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 12.10 (CEST)[svara]

I till exempel Ackumulator (hydraulik) benämns det som hydraulisk vätska. Men vad är korrekt svenska? Och finns det någon skillnad mellan det som beskrivs på artikeln fluid (hydraulisk sådan) och hydraulisk vätska? Är hydraulisk vätska ens ett vetenskapligt korrekt begrepp eller är det bara en felöversättning från en:hydraulic fluid? EstrellaSuecia (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 14.03‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

"Hydraulvätska" som ett sammansatt ord finns på svenska. Kanske vanligare med "hydraulolja" eftersom vätskan ofta är olja. Det används i t.ex. domkrafter och olika typer av anläggningsmaskiner. Bromsvätska i bilar är också en sorts hydrulvätska. 90.227.175.244 16 oktober 2022 kl. 22.47 (CEST)[svara]

"Hydraulic fluid" i engelska Wikipedia har "hydraulic liquid! som synonym i första meningen. Det låter kanske finare och enligt min mening mera tillgjort, att säga "fluid" i stället för "vätska" på svenska, men det gör ingen skillnad. I linje med föregående svar menar jag vidare, att vätskan eller oljan inte har egenskapen "hydraulisk" utan är en komponent i ett "hydrauliskt system", där kraft- eller energiöverföring sker med hjälp av en vätska. "hydraulolja" är ett ord i ordboken, och "hydraulvätska" är en lite allmännare term för samma sak. På norska har man tänkt efter samma linjer och har "hydraulikkolje" i Bokmålsordboka. Roufu (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 08.26 (CEST)[svara]

Och om en fluid skulle vara "hydraualisk" så bör den vara en vätska eftersom hydraulik använder vätskor, medan motsvarande användning av gaser är pneumatik. Se t.ex. hydraulik eller hydraulvätskor i NE. 90.227.175.244 18 oktober 2022 kl. 17.58 (CEST)[svara]

Frågan flyttad från Wikipedia:Bybrunnen. 18 oktober 2022 kl. 21.12 (CEST)

Hittills har det funnits Minister för nordiskt samarbete (Sverige). Är den ministerposten avskaffad? På Nordiska ministerrådets hemsida saknas det numera svensk representant för detta. Har Sverige utträtt eller så? Se länk: https://www.norden.org/sv/organisation/samarbetsministrarna-mr-sam --Bruno Rosta (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 19.53 (CEST)[svara]

Ministern med det ansvaret har inte alltid haft just den ministertiteln. Sverige kommer säkert även i fortsättningen ha en minister med det ansvaret som kommer delta i möten med övriga samarbetsministrar. 90.227.175.244 18 oktober 2022 kl. 21.17 (CEST)[svara]

Jag vet att det oftast är någon som egentligen har en annan ministerpost primärt och den här ministerposten enbart är sekundär. Det kan t ex vara utrikesministern, eller EU-ministern som har den här positionen också vid sidan om. Men vem kan det vara nu? Och artikeln Minister för nordiskt samarbete (Sverige) måste hur som helst uppdateras, för det är inte längre Anna Hallberg, hon har avgått från detta när gamla regeringen avgick--Bruno Rosta (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 21.28 (CEST)[svara]

Sverige är fortfarande med i Nordiska ministerrådet och kommer att skicka en minister när rådet sammanträder. Men precis som Bruno Rosta skriver så kan det bli vilken minister som helst som får åka dit, det verkar i den här regeringen inte vara ett uppdrag som delas ut på förhand. /ℇsquilo 19 oktober 2022 kl. 10.32 (CEST)[svara]

Det saknas en svensk samarbetsminister på denna sida [17]. Det kommer nog efter ett tag. Kitayama (diskussion) 19 oktober 2022 kl. 10.39 (CEST)[svara]

Nu har de uppdaterat sidan hos Nordiska ministerrådet. Det är tydligen Jessika Roswall som fått det här uppdraget. Med andra ord är det EU-ministern. Det är också rätt logiskt då merparten sav Norden är med i EU och till stor den handlar dagens nordiska samarbeten mest om att förbinda nordiska EU-länder med de som inte är med i EU. Så valet var inte oväntat. Jag kommer uppdatera detta senare ikväll om ingen hinner före--Bruno Rosta (diskussion) 20 oktober 2022 kl. 17.17 (CEST)[svara]

 Utfört Sådär! Nu var det klart!--Bruno Rosta (diskussion) 20 oktober 2022 kl. 23.05 (CEST)[svara]

typ ägare, lagfart 194.132.235.105 25 oktober 2022 kl. 14.45 (CEST)[svara]

Det vore bra om du förtydliga vad du vill ha det till. Lantmäteriets historiska kartor har nyss gjorts om, det gjorde det väldigt mycket bökigare att söka. Vid laga skifte i Rabbsta 1848 verkar ingen bebyggelse finnas vid Löten. Vid ägodelning 1865 finns Björkunds torp, det som nu kallas Björkholmen invid Löten utmärkt. Dock ingen bebyggelse vid Löten. Ortsnamnsarkivet omtalar Löten som namn på lägenhet på Rabbsta ägor. Uppgiften är från 1938 och där sägs "namnet användes sällan i dagligt tal". Jag testade några husförhörslängder i slutet av 1800-talet, det finns några torpare och backstugusittare på Rabbstas ägor, tyvärr anges inte några namn på fastigheterna.

Jag tittade lite till. Lantmäteriet har två avstyckningar från 1879. Det verkar vara en fastighet som avstyckats från skräddar Björklunds fastighet i Rabbsta av Erik Persson. Det verkar som den gränsar till hans. Jag hittar honom i husförhörslängden, smeden Erik Gustaf Persson på Rabbestas ägor. Det här skulle kunna vara löten. Fastighetsbeteckningarna stämmer dock inte, det här är Rabbsta 1:7 och Rabbsta 2:7, enligt lantmäterikartan är Löten Rabbsta 2:6.

Aha! Hittade en handling som rörde denna fastighet 2:6, det är en avsöndring från 1871 "Att undertecknade hafva öfverenskommit det årliga afgälden för den lägenhet norra Löten, som på Rabbsta mark blifvit afsöndrad från 1/3 mantal i No 2, skall såsom utgörande nära 1/10 del af Hemmansdelen, utgå efter uppskattad areal med 15 Rdr 16 öre eller kbf. 3.75 k:or Spannemål, det varder härmed intygadt af Rabbesta i Munkturps Socken den 17 Mars 1871. Undertecknas Christina Larsdotter Erik Andersson. På en gång Närvarande Wittnen P. S. Larsson Rabbsta. Såsom förmyndare för Eric Perssons Barn, förklarar jag mig härmed fullt nöjd. JOnas Larsson i Hälieby. På en gång närvarande wittnen. A. G Larsson och August Olsson i Åsby."FBQ (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 18.47 (CEST)[svara]

Nu hittade hittade jag att det var en tidigare avsöndring som såsiftades. Ortsnamnsarkivet hade Löten även som namn på åkerlotter. Det framgår här det finns en karta från 1867 över de ägor som E. Ericson tillhandlat sig av Eric Andersson i samma by. Karttexten är skriven med skrivmaskin, och det när nog en renovering från 1900-talet av en äldre karta. Det gör den dock tydligare, den norra delen, 2:6 kallas Norra Löten, och den södra delen 1:4 kallas Södra Löten.FBQ (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 18.53 (CEST)[svara]

Hittade hur man fick upp de allmänna kartorna Häradsekonomen 1905–1911 visar Löten på lotten för Norra Löten 2:6. Ingen annan bebyggelse. Det är samma som finns på Ekonomiska kartan 1963. Det verkar inte funnits något torp på Södra Löten. I husförhörslängden hittade jag ingen som verkade kunna stämma med Erik Eriksson som skall ha köpt och avstyckat Löten. Men, då har jag inte letat alltför noga.FBQ (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 22.14 (CEST)[svara]

På diskussionen till artikeln Studentexamen önskar jag ett avsnitt om "privatister". Utöka gärna eller tipsa om bra källor, kanske till en egen artikel. LittleGun (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 07.12 (CEST)[svara]

Diskussionen flyttad till Diskussion:Svante Arrhenius. Plumbum208 (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 22.50 (CEST)[svara]

När jag skrev artikeln om Ove Sommelius konstaterade jag att Svenska män och kvinnor skrivit om hans aktivitet inom Medborgarförbundet. På wikipedia är Medborgarförbundet en omdirigering till Sveriges nationella förbund. Båda har uppenbarligen varit utbrytningar ur högern, men årtalen som omtalas i artikeln om Sommelius stämmer inte med artikeln. Sommelius var dessutom ordförande i Medborgarförbundet 1943–1947, och omtalas inte alls bland Nationella förbundets ordföranden. Namnet Medborgarförbundet nämns inte heller alls i artikeln och det finns ingen förklaring varför det är en omdirigering. När jag nu gick in och tittade såg jag att omdirigeringen gjordes i februari i år. Jag ser också att Medborgarförbundet omtalas i artikeln Helsingborgs stadskommuns politiska historia. Där verkar det som det handlar om ett lokalt parti, men kopplingen till Sveriges nationella förbund nämns inte, annat än att de verkar ha en snarlik politisk ståndpunkt.FBQ (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 10.32 (CEST)[svara]

SBL säger: I Helsingborg var S känd som en hängiven förkämpe för stadens intressen och som företrädare för högern. Han gjorde ett försök till lokal förnyelse av partilivet genom att 1933 bilda det s k Medborgarförbundet, en valorganisation utbruten ur högerpartiet. Medborgarförbundet låg politiskt till höger om moderpartiet och sökte i mitten av 1930-talet anknyta till Sveriges nationella förbund, men försöket fullföljdes inte. [18]. /Annika (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 11.00 (CEST)[svara]

Aha, ok. Då borde rimligen omdirigeringen tas bort. Omdirigera till Helsingborgs stadskommuns politiska historia eller lämna uppslaget tomt?FBQ (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 11.17 (CEST)[svara]

Förlåt, tack för hjälpen skulle jag givetvis också skrivit!FBQ (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 23.18 (CEST)[svara]

Var Lasse Brandeby verkligen journalist under 2000-talet?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 28 oktober 2022 kl. 19.26 (CEST)[svara]

Vid tillsyn av mina Bikupor fann jag en dödskallefjäril intill en bikupa 20221116 plats Röstånga i skåne var skall jag anmäla detta ovanliga fynd

vingbredden är130 mm således ett fullbildad exenplar troligen en hona.

Bengt G.Bengtsson

94.254.7.117 16 november 2022 kl. 12.07 (CET)[svara]

Hej Bengt. Wikipedia har inget göra med inrapportering av fjärilsarter. Du får vända dig någon annanstans. Läs mer antingen på SLU:s webbplats (här och här), eller på Lunds universitets webbplats (här). Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 16 november 2022 kl. 12.24 (CET)[svara]

Jag kan ju annars också tipsa om Inaturalist [19]. Min sambo är med och brukar rapportera in artfynd, både djur och växter. Det behöver inte vara några ovanligheter, och man behöver inte vara särskilt duktig, heller, kan man inte identifiera arterna, med bra bilder brukar det finnas andra som kan hjälpa till med identifieringen. Man kan också se vilka arter som rapporterats in av andra i närheten. Med mobilen är det ganska lätt att foto och ladda upp rapporterFBQ (diskussion) 16 november 2022 kl. 19.11 (CET)[svara]