Ingmar Bergman

Iste articlo ye en proceso de cambio enta la ortografía oficial de Biquipedia (la Ortografía de l'aragonés de l'Academia Aragonesa d'a Luenga). Puez aduyar a completar este proceso revisando l'articlo, fendo-ie los cambios ortograficos necesarios y sacando dimpués ista plantilla.
Articlo d'os 1000
Iste articlo ye sobre o director, guionista y productor cinematrografico Ingmar Bergman no s'ha de confundir con l'actriz Ingrid Bergman.
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman en 1957 en o rodache d'a pelicula sueca Smultronstället.
Ingmar Bergman en 1957 en o rodache d'a pelicula sueca Smultronstället.
Información personal
Calendata de naixencia14 de chulio de 1918
Puesto de naixencia Uppsala (Suecia)
Calendata de muerte30 de chulio de 2007
Puesto de muerte Isla de Fårö (Gotland, Suecia)
EnterrecoFårö
Alma MáterUniversidat d'Estocolmo
OcupaciónDirector teatral, director cinematografico, guionista y productor cinematografico
ConchucheElse Fisher (1943-1945)
Ellen Lundström (1945-1950)
Gun Grut (1951-1959)
Käbi Laretei (1959-1969)
Ingrid von Rosen (1971-1995)
FillosLinn Ullmann
Eva Bergman
Mats Bergman
Anna Bergman
Daniel Bergman
Lenna Bergman
Ingmar Bergman Jr.
Daniel Bergman
Maria von Rosen
ObrasDet sjunde inseglet
Persona
Fanny och Alexander
Höstsonaten
Sinyal

Ernst Ingmar Bergman, naixito d'Uppsala (Suecia) o 14 de chulio de 1918 y muerto en a isla de Fårö (Gotland, Suecia) o 30 de chulio de 2007, estió un director teatral, director cinematografico, guionista y productor cinematografico sueco con una important carrera cinematografica y muitos premios recibitos.

En 1976 recibió o Premio Goethe.

Vida familiar

Estió casató cinco vegatas, con Else Fisher dende 1943 dica 1945, Ellen Lundström dende 1945 dica 1950, Gun Grut dende 1951 dica 1959, Käbi Laretei dende 1959 dica 1969 y Ingrid von Rosen dende 1971 dica a suya muerte en 1995. A mas a mas tamién tenió realcions con Harriet Andersson y Liv Ullmann.

Estió pai de nueve fillos y bels d'éls estioron relacionatos con o cine, Lara Bergman filla d'a suya relación con Else Fisher fació d'actriz en bels cintas, Eva Bergman y Jan Bergman d'a suya relación con Ellen Lundström estioron directors de cine, os cheminucos Jan y Anna Bergman fillos d'a mesma relación estioron actors, directors y güionistas, Daniel Sebastian Bergman fillo d'a suya relación con Käbi Laretei tamién estió director de bels cintas. Linn Ullmann ye una escrito filla d'a suya relación con Liv Ullmann tamién fació bels aparicions en cintas dirichitas por o suyo pai.

Filmografía

Director i guionista

  • 1944: Hets.
  • 1945: Kris.
  • 1946: Det regnar på vår kärlek.
  • 1947:
    • Kvinna utan ansikte.
    • Skepp till India land.
  • 1948:
    • Musik i mörker.
    • Hamnstad.
    • Eva.
  • 1949:
    • Fängelse.
    • Törst.
  • 1950:
    • Sånt händer inte här.
    • Medan staden sover.
    • Sånt händer inte här.
    • Frånskild.
  • 1951: Sommarlek.
  • 1952: Kvinnors väntan.
  • 1953:
    • Sommaren med Monika.
    • Gycklarnas afton.
  • 1954: En lektion i kärlek.
  • 1955:
    • Kvinnodröm.
    • Sommarnattens leende.
  • 1956:
  • 1957:
  • 1958: Venetianskan (TV).
    • Ansiktet.
  • 1959: Jungfrukällan.
  • 1960: Djävulens öga.
  • 1961:
    • Såsom i en spegel.
    • Lustgården.
  • 1962: Nattvardsgästerna.
  • 1963: Tystnaden.
  • 1964: För att inte tala om alla dessa kvinnor.
  • 1966: Persona.
  • 1967: Daniel, episodio de Stimulantia.
  • 1968:
    • Vargtimmen.
    • Skammen).
    • Riten.
  • 1969:
    • Fårödokument 1969.
    • En passion.
    • Reservatet.
  • 1971: Beröringen.
  • 1972: Viskningar och rop.
  • 1974:
    • Scener ur ett äktenskap.
    • Misantropen.
  • 1975: Trollflöjten.
  • 1976: Ansikte mot ansikte.
  • 1977: Das Schlangenei.
  • 1978: Höstsonaten.
  • 1979: Farö-dokument.
  • 1980: Aus dem Leben der Marionetten.
  • 1982: Fanny och Alexander.
  • 1984: Efter repetitionen.
  • 1986: Det två saliga).
  • 1991: Den goda viljan.
  • 1992: Markisinnan de Sade.
  • 1993: Backanterna.
  • 1995: Sista Skriket.
  • 1997: Larmar och gör sig till.
  • 2000: Bildmakarna.
  • 2003: Saraband).

Bibliografía

  • Stig Björkman, Torsten Manns, y Jonas Sima. Bergman on Bergman: Interviews with Ingmar Bergman. Simon & Schuster, New York. Swedish edition copyright 1970; English translation 1973.
  • Filmmakers on filmmaking: the American Film Institute seminars on motion pictures and television (edited by Joseph McBride). Boston, Houghton Mifflin Co., 1983.
  • Ingmar Bergman. Images: my life in film, New York, Arcade Pub., 1994, ISBN 1-55970-186-2.
  • Ingmar Bergman. The Magic Lantern. New York, Viking Press, 1988, ISBN 0-670-81911-5.

Vinclos externos


Predecesor:
Arno Schmidt
Premio Goethe
1976
Succesor:
Raymond Aron