1830

Januari

• 13 januari – Venezuela blir självständigt från Colombia.^[1]

Februari

• 3 februari – Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.

Mars

• 26 mars – Mormons bok utkommer i Palmyra, USA.

April

• 6 april – Joseph Smith och fem andra personer grundar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

Maj

• 24 maj – Mellan Baltimore och Ellicott's Mills öppnas den första järnvägen med allmän gods- och persontrafik i USA, och är ursprungligen hästdriven.^[2]
• 13 maj – Sydcolombia blir självständigt från Colombia.^[3]
• 28 maj – USA:s president Andrew Jackson skriver under Indian removal act, vilket ger upphov till fördrivning och internering av ursprungsbefolkningen.

Juni

• 26 juni – Vid Georg IV:s död efterträds han som kung av Storbritannien av sin bror Vilhelm IV.

Juli

• 11 juli – Uruguay utformar sin nuvarande flagga som nationsflagga, vilken lagstadgas 16 december.
• 17 juli – Barthélemy Thimonnier får patenträtt på sin uppfinning symaskinen.
• 18 juli – Uruguay antar sin första grundlag.^[4]
• 20 juli – Grekland ger judar medborgarrättigheter.
• 27–29 juli – Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.

Augusti

• 9 augusti – Ludvig Filip I blir kung av Frankrike.
• 25 augusti – Belgiska revolutionen inleds och 10 000 holländska soldater fördrivs ur Bryssel.
• 31 augusti – Edwin Beard Budding får patent på sin uppfinning gräsklipparen.

September

• 15 september – Liverpool and Manchester Railway öppnar den första passagerartågsträckan med ånglok mellan Liverpool och Manchester^[2], något som även leder till den första tågolyckan med dödlig utgång då William Huskisson blir överkörd av loket Stephenson Rocket.
• 22 september – Sydcolombia byter namn till Ecuador.^[3]

Oktober

• 27 oktober – Nederländska trupper under ledning av baron David Hendrik Chassé bombarderar Antwerpen.

November

• 1 november – Wangerooge får tyska Nordsjökustens första fyr.
• 2 november
  • Jacques Laffitte blir fransk premiärminister.
  • Ferdinand II blir kung över Bägge Sicilierna.
• 10 november – En belgisk nationalförsamling proklamerar Belgien självständigt, vilket erkänns av Londonkongressen 20 november.
• 22 november – Charles Grey, 2:e earl Grey blir brittisk premiärminister.
• 28 november – Sjunde allmänna jubelfesten till firande av 1000-årsminnet av Ansgars kristnande av Sverige.
• 29 november – Polska revolutionen inleds mot Ryssland, men får ingen hjälp utifrån.

December

• 5 december – Hector Berlioz mest kända verk Symphonie fantastique har urpremiär i Paris.
• 6 december – Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet.
• 12 december – Osmanska riket erkänner Serbiens självständighet.
• 26 december – Gaetano Donizettis opera Anna Bolena har urpremiär.

Okänt datum

• Frankrike, börjar avveckla bagnostraffet.^[5]
• En diligenslinje öppnas i Sverige mellan Stockholm och Ystad.^[6]
• Lancashireprocessen införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning.
• Metodistpredikanten G. Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen.
• Hjälmare kanal öppnas.
• Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadin.
• Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning.
• Fredrika Bremer utger romanen Familjen H***, kallad den första borgerliga romanen.
• Johan Gabriel Richert framlägger ett förslag till ny svensk riksdagsordning.
• Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12.
• Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I.
• Sällskapet för inhemsk silkesodling bildas, för att främja svensk silkesodling, vilket dock misslyckas.
• De svenska ekarna blir frisläppta för en mindre penningsumma. Därmed kan de bönder, som har ekar på sina ägor, köpa dem och fälla dem om de så önskar.
• Spanien inför kvinnlig tronföljd, då kungen bara fått döttrar med sina fyra hustrur.
• Frankrike tar Alger i besittning.
• På Java tar Javakriget slut och den holländske guvernören Bosch inför det så kallade kultursystemet vilket tvingar de infödda att utföra dagsverke på plantagerna.
• Storbritannien tillsätter en resident i Burmas huvudstad Ava.

• 2 januari – Henry Morrison Flagler, amerikansk industrimagnat.
• 4 januari – Ernst Behm, tysk författare.
• 6 januari – Alfred Hegar, tysk läkare.
• 7 januari – Albert Bierstadt, amerikansk målare.
• 8 januari
  • Gouverneur Kemble Warren, amerikansk general.
  • Hans von Bülow, tysk dirigent, kompositör och pianist.
• 18 januari – Grigor Parlichev, makedonsik-bulgarisk författare.
• 19 januari – George Blake Cosby, amerikansk general.
• 31 januari
  • James Blaine, amerikansk politiker.
  • Henri Rochefort, fransk författare, journalist och politiker.
• 3 februari – Robert Gascoyne-Cecil, 3:e markis av Salisbury, brittisk premiärminister.
• 11 februari – August Eisenmenger, österrikisk målare.
• 14 februari – Anson Safford, amerikansk politiker.
• 15 februari – Abd ül-Aziz, osmansk sultan.
• 16 februari – Émile Durand, fransk kompositör och musikpedagog.
• 16 februari – Gerard Krefft, tysk zoolog och paleontolog.
• 15 mars – Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910.
• 29 mars – Eli C.D. Shortridge, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893–1895.
• 9 april – John M. Crebs, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1869–1873.
• 14 april – Simon Pollard Hughes, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885–1889.
• 24 april – Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
• 1 maj – Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
• 5 maj – John Batterson Stetson, amerikansk hattmakare.
• 13 maj – Zebulon B. Vance, amerikansk militär och politiker.
• 20 maj – Hector Malot, fransk författare.
• 29 maj – Louise Michel, fransk anarkist.
• 17 juni – Jeremiah McLain Rusk, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1889–1893.
• 20 juni – Carl Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
• 1 juli – Paris Gibson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905.
• 10 juli – Camille Pissarro, fransk målare.
• 25 juli – John Jacob Bausch, tysk-amerikansk optiker, grundare av Bausch and Lomb (tillsammans med Henry C. Lomb).
• 18 augusti – Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848–1916, kung av Ungern 1867–1916.
• 29 augusti – J. Proctor Knott, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883–1887.
• 2 september – William P. Frye, amerikansk politiker.
• 8 september – Frédéric Mistral, fransk författare, nobelpristagare i litteratur 1904.
• 15 september – Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876–1911 (med fyra års uppehåll).
• 9 november – Algernon Paddock, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1887–1893.
• 26 november – Horace Tabor, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
• 5 december – Christina Rossetti, brittisk poet.
• 10 december – Emily Dickinson, amerikansk poet.
• 16 december – Kálmán Tisza, ungersk statsman.
• 17 december – Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
• 31 december
  • Frederic Leighton, brittisk konstnär.
  • Ismail Pascha, khediv av Egypten.
• Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833–1868.
• Karl Hilty, schweizisk historiker och statsrättslärare.
• Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare.
• Okänt datum – Mary Hunt, amerikansk nykterhetsförkämpe.
• Pepita de Oliva, spansk balettdansare.

Första kvartalet

Januari

• 7 januari – Thomas Lawrence, 60, brittisk konstnär.

Februari

• 17 februari – Marcos Portugal, 67, portugisisk kompositör.

Mars

• 7 mars – Jacques Villeré, 68, första kreolska (infödda) guvernören av Louisiana.
• 17 mars – Laurent Gouvion Saint-Cyr, 65, marskalk av Frankrike.

Andra kvartalet

April

• 16 april – József Katona, 38, ungersk författare.

Maj

• 16 maj – Jean-Baptiste Joseph Fourier, 62, fransk matematiker och fysiker.

Juni

• 1 juni – Sahajananda Swami, 49, indisk helig man.
• 4 juni – Antonio José de Sucre, 35, revolutionsledare och Bolivias förste president.
• 26 juni – Georg IV, 67, kung av Storbritannien sedan 1820.

Tredje kvartalet

Juli

• 29 juli – Erik Abraham Almquist, 63, svensk biskop.

Augusti

• 30 augusti – Louis Henri II av Bourbon, 74, fransk prins.

September

• 15 september – William Huskisson, 60, brittisk politiker och historiens första att avlida i en tågolycka.
• 18 september – William Hazlitt, 52, brittisk essäist.
• 23 september – Elizabeth Kortright Monroe, 62, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
• 24 september – Rosalie Duthé, fransk modell, prototypen för stereotypen "den dumma blondinen".

Fjärde kvartalet

Oktober

• 4 oktober – Ludwig Yorck von Wartenburg, 71, preussisk fältmarskalk.
• 5 oktober – Dinicu Golescu, 53, rumänsk författare.
• 14 oktober – John McLean, 39, amerikansk politiker, senator 1824–1825 och 1829–1830.
• 31 oktober – Petar I Petrović-Njegoš, härskare över Montenegro.

November

• 8 november – Frans I, 53, kung av Bägge Sicilierna sedan 1825.
• 21 november – Károly Kisfaludy, 42, ungersk författare.
• 30 november – Pius VIII, född Francesco Xaverio Castiglione, 69, påve sedan 1829.

December

• 4 december – William Branch Giles, 68, amerikansk politiker.
• 8 december – Benjamin Constant, 63, schweizisk författare och politiker.
• 9 december – Stephen R. Bradley, 76, amerikansk politiker, senator 1791–1795 och 1801–1813.
• 10 december – Hugh Elliot, 78, brittisk diplomat.
• 17 december – Simón Bolívar, 47, sydamerikansk general och nationalist.

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1830.
  Bilder & media