1882

Januari

• 20 januari – En ny svensk folkskolestadga fastställer "skolåldern" i Sverige till 7-14 år, 6-årig skolplikt, 8-månaders lästid och avgångsprövning.^[1]

Februari

• 3 februari – P. T. Barnum köper elefanten Jumbo.

Mars

• 4 mars – August Palm grundar den första socialdemokratiska tidningen i Sverige, Folkviljan, i Malmö.^[2]
• 6 mars – Furstendömet Serbien blir Kungariket Serbien.^[3]
• 27 mars – Efter att Utskänkningsbolaget länge har hindrat Brännvinskungen L.O. Smith att sälja sitt brännvin i Stockholm utfärdar denne en krigsförklaring mot bolaget, enligt annons i flera tidningar. Därmed har det andra brännvinskriget utbrutit. Smith har inte tillåtelse att sälja sitt brännvin inom Stockholms stadsgränser, men säljer det från strax utanför istället.

Maj

• 21 maj – Den första tävlingen i sporten gång i Sverige avgörs i Stockholm.

Juni

• 11 juni – Urabirevolten bryter ut i Egypten mot Khediven och europeiskt inflytande.
• 28 juni – Anglo-franska konventionen reglerar gränserna mellan Franska Guinea och Sierra Leone.
• 14–18 juli – USA skickar soldater till Egypten för att skydda amerikanska intressen under stridigheter mellan britter och egyptier samt arabers plundring av Alexandria.^[4]

Augusti

• 3 augusti – USA:s kongress antar 1882 års invandringslag.

September

• 13 september – Under det anglo-egyptiska kriget ockuperar brittiska soldater Kairo och Egypten ställs under brittiskt beskydd.

Oktober

• 7 oktober – Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök (numera Förbundet djurens rätt) bildas.
• 31 oktober – Det andra brännvinskriget avslutas, då Smith inte får förnyat försäljningstillstånd av Lidingö kommun.

December

• 5 december – Idrottsföreningen Gefle Sportklubb grundas i Gävle. Redan en och en halv månad senare (i januari 1883) byter den namn till det nuvarande namnet Gefle IF.
• 28 december – Frälsningsarmén införs i Sverige av Hanna Ouchterlony och håller sitt första möte.

Okänt datum

• August Palm publicerar det första socialdemokratiska programmet i Sverige.
• Universitetshuset i Lund står färdigt.
• Föreningen Verdandi, en radikal studentförening, som skall värna tanke- och yttrandefriheten, grundas i Uppsala av Karl Staaff.
• Kulturhistoriska museet, Kulturen, i Lund grundas av Georg J:son Karlin. Det dröjer dock tio år innan det öppnas som friluftsmuseum.
• Svenska likbränningsföreningen bildas och erbjuder kremering utanför Sverige, eftersom Svenska kyrkan inte tillåter likbränning.
• Sveriges riksdag beslutar att en järnväg skall byggas från malmfälten i Norrbotten till Viktoriahamn (nuvarande Narvik).^[5]
• Jonas Wenström provkör sin patenterade dynamomaskin i Örebro kvarn.

• 5 januari – Clyde Tingley, amerikansk demokratisk politiker.
• 10 januari – Josua Bengtson, svensk skådespelare.
• 18 januari – A. A. Milne, engelsk författare, Nalle Puh.
• 24 januari
  • Sigfrid Siwertz, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien 1932–1970.
  • Herman Engström, svensk gjutare och socialdemokratisk politiker.
  • Anders Hansson i Trollhättan, svensk handlare, ombudsman och politiker (socialdemokrat).
• 25 januari – Virginia Woolf, brittisk författare.
• 30 januari – Franklin D. Roosevelt, amerikansk politiker, USA:s president 1933–1945.
• 31 januari
  • Richard Lindström, svensk skådespelare och manusförfattare.
  • Anna Pavlova, rysk ballerina.
• 2 februari
  • James Joyce, irländsk författare.
  • Andreas av Grekland och Danmark.
• 5 februari – John C.B. Ehringhaus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1933–1937.
• 15 februari
  • John Barrymore, amerikansk skådespelare.
  • Signe Lundberg-Settergren, svensk skådespelare.
• 25 februari – Ludvig Nordström, svensk författare och journalist.
• 3 mars – Charles Ponzi, italiensk-amerikansk svindlare.
• 20 mars – René Coty, fransk politiker, Frankrikes president 1954–1959.
• 22 mars – O. Max Gardner, amerikansk politiker.
• 23 mars – Emmy Noether, tysk matematiker.
• 4 april – Albin Lindahl, svensk skådespelare, sångare och teaterekonom.
• 5 april – Jerzy Świrski, polsk militär.
• 11 april – Ragnar Ring, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
• 13 april – Bertil Brusewitz, svensk skådespelare.
• 17 april
  • Robert Morrison MacIver, skotsk sociolog.
  • Artur Schnabel, österrikisk pianist.
• 18 april – August Falck, svensk skådespelare.
• 24 april – Lord Hugh Dowding, brittisk officer, vice flygmarskalk, ledare av brittiska flygvapnets Fighter Command (jaktplansstyrkor under Slaget om Storbritannien).
• 29 april – Auguste Herbin, fransk målare.
• 1 maj – Oscar Åberg, svensk skådespelare och inspicient.
• 4 maj – Sylvia Pankhurst, brittisk politiker, kvinnorättskämpe.
• 13 maj – Georges Braque, fransk konstnär, kubist
• Elin Wägner, svensk författare, journalist och feminist, ledamot av Svenska Akademien 1944-1949
• 26 maj – Frank Emerson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wyoming 1927–1931.
• 4 juni – John Bauer, svensk konstnär.
• 7 juni – Johannes Lindblom, teolog.
• 8 juni – Oscar Tropp, svensk dansare, manusförfattare och koreograf.
• 15 juni – Ion Antonescu, rumänsk militär och politiker.
• 17 juni – Igor Stravinskij, rysk tonsättare.
• 29 juni – Franz Seldte, tysk nazistisk politiker.
• 4 juli – Kurt von Schleicher, tysk militär och politiker.
• 22 juli – Edward Hopper, amerikansk målare.
• 26 juli – Dixie Bibb Graves, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937–1938.
• 26 juli – Marguerite Mongenast-Servais, kvinnorättsaktivist i Luxemburg.
• 6 augusti – Ernst Eklund, svensk teaterchef, skådespelare och regissör.
• 11 augusti – Rodolfo Graziani, italiensk general.
• 14 augusti – Elin Brandell, svensk författare och journalist.
• 16 augusti – Christian Mortensen, äldsta nordiska personen någonsin.
• 25 augusti – Seán T. O'Kelly, Irlands president 1945–1959.
• 27 augusti – Samuel Goldwyn, amerikansk filmproducent.
• 1 september – Gunnar Bohman, svensk författare, kompositör och lutsångare.
• 12 september – George L. Berry, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
• 22 september – Wilhelm Keitel, tysk generalfältmarskalk.
• 26 september – Robert Johnson, svensk skådespelare.
• 30 september – Hans Geiger, tysk fysiker.
• 14 oktober – Éamon de Valera, Irlands president 1959–1973.
• 17 oktober – Johannes Pettersson, svensk stationsförman och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
• 19 oktober – Umberto Boccioni, italiensk futurist, målare och skulptör.
• 20 oktober – Bela Lugosi, ungersk skådespelare.
• 24 oktober – Emmerich Kálmán, ungersk kompositör.
• 30 oktober – Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk.
• 11 november – Gustaf VI Adolf, kung av Sverige 1950–1973.
• 18 november – Jacques Maritain, fransk filosof.
• 14 december – Jullan Jonsson, svensk skådespelare.
• 15 december – Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
• 18 december – Sven Lindström, svensk musikrecensent, sångare och opera- och operettöversättare.
• 21 december – Tom Terral, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1925–1927.
• Gösta Bagge, professor i nationalekonomi och politiker.
• David Milne, målare.
• Sediqeh Dowlatabadi, iransk journalist, politisk aktivist och feminist.

Första kvartalet

Januari

• 2 januari – Alfred Dehodencq, 59, fransk konstnär.
• 3 januari – Clement Claiborne Clay, 65, amerikansk politiker.
• 10 januari – Anna Elisabeth Hartwick, 85, svensk konsthantverkare.
• 24 januari – August Tavaststjerna, 60, finländsk kompositör, sångare och tjänsteman.

Februari

• 11 februari – Francesco Hayez, 91, italiensk konstnär.
• 26 februari – Moritz Daniel Oppenheim, 82, tysk konstnär.

Mars

• 1 mars – Theodor Kullak, 63, tysk musiker.
• 19 mars – Hampus Dalström, 52, finländsk arkitekt.
• 31 mars – Henri Lehmann, 67, tysk-fransk målare.

Andra kvartalet

April

• 3 april – Jesse James, 34, amerikansk bandit (mördad).
• 10 april – Dante Gabriel Rossetti, 53, brittisk målare och poet.
• 19 april – Charles Darwin, 73, brittisk naturforskare.
• 27 april – Ferdinand Reich, 83, tysk bergsingenjör och kemist, professor.

Maj

• 14 maj – John Gross Barnard, 66, amerikansk ingenjörofficer.
• 17 maj – François Chabas, 65, fransk egyptolog.
• 24 maj – Charlotta Falkman, 87, finländsk författare.

Juni

• 2 juni – Giuseppe Garibaldi, 74, italiensk frihetskämpe och nationalist.
• 15 juni – William Dennison, 66, amerikansk politiker.

Tredje kvartalet

Juli

• 13 juli – Johnny Ringo, 32, amerikansk revolverman.
• 16 juli – Mary Todd Lincoln, 63, amerikansk presidentfru.

Augusti

• 12 augusti – Antti Rannanjärvi, 54, finländsk knivjunkare.
• 13 augusti – William Stanley Jevons, 46, brittisk nationalekonom och filosof.
• 26 augusti – Orazio Antinori, 70, italiensk naturforskare.

September

• 8 september – Joseph Liouville, 73, fransk matematiker.
• 14 september – Georges Leclanché, 42, fransk ingenjör.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 23 oktober – Johannes Theodor Reinhardt, 65, dansk zoolog.
• 29 oktober – Gustav Nottebohm, 64, tysk musikvetare.

November

• 14 november – Billy Claiborne, 22, amerikansk brottsling, deltagare i revolverstriden vid O.K. Corral.
• 26 november – Otto Theodor von Manteuffel, 77, preussisk friherre och statsman.

December

• 6 december – Louis Blanc, 71, fransk politiker och historiker.
• 12 december – Wilhelm von Hanno, 55, tysk-norsk arkitekt.
• 16 december – Godlove Stein Orth, 65, amerikansk politiker och diplomat, kongressledamot 1863–1871, 1873–1875 och 1879–1882.
• 31 december – Léon Gambetta, 44, fransk statsman.

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1882.
  Bilder & media