Antracit
Antracit är en typ av bergart och det högsta metamorfiska stadiet av kol. Antracit är hårt och har en hög kolhalt, 92 - 98 procent.[1][2] Bergarten bildas av stenkol som utsätts för högt tryck och hög temperatur. Den är det näst sista stadiet i inkolningskedjan från torv till grafit. Då antracit inte innehåller mer än mycket små mängder bitumen brinner det med en kort, blå och rökfri låga.
Förekomst
Antracit förekommer i lager framför allt i de äldsta geologiska formationerna silur och devon, men även karbon.[3]
Antracit står för cirka 1 procent av de globala kolreserverna [4] och utvinns i endast ett fåtal länder runt om i världen. Kina står för majoriteten av den globala produktionen. Andra producenter är Ryssland, Ukraina, Nordkorea, Sydafrika, Vietnam, Australien, Kanada och USA. Den totala produktionen 2010 var 670 miljoner ton.[5]
Användning
Ur antracit utvinns kolm.
Smeder använder gärna antracit i ässjan på grund av dess höga kolhalt och ringa restprodukter som slagg och svavel. Antracit är den minst miljöstörande kolsorten att använda i kraftindustrin[källa behövs].
Nordkorea har stora tillgångar på antracit som är en viktig råvara i produktionen av syntetfibern vinalon.[6]
Se även
Källor
- Nationalencyklopedin. Bra Böcker. 1989. sid. 440. ISBN 91-7024-621-1
- Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. sid. 36. ISBN 91-34-50893-7