Europaparlamentsvalet i Sverige 1995

Europaparlamentsvalet i Sverige 1995 ägde rum söndagen den 17 september 1995. Drygt 6,5 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 22 mandat som Sverige hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och Sainte-Laguës metod (jämkade uddatalsmetoden), med en fyraprocentsspärr för småpartier. Sverige var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Valet var det första Europaparlamentsvalet som genomfördes i Sverige, som hade anslutit sig till Europeiska unionen den 1 januari 1995. Eftersom anslutningen skedde mitt i en valperiod, ägde valet endast rum i Sverige som ett extrainsatt sådant. Mellan Sveriges anslutning och valet, hade Sveriges riksdag utsett vilka personer som skulle sitta för Sveriges del i Europaparlamentet. Mandatfördelningen skedde utifrån partiernas resultat i riksdagsvalet 1994.

Europaparlamentsvalet i Sverige 1995

17 september 1995 1999 →
Sveriges 22 mandat i Europaparlamentet
Valdeltagande	41,63%
Första parti Andra parti Tredje parti   Toppkandidat Maj-Britt Theorin Maj-Lis Lööw Staffan Burenstam Linder Per Gahrton Parti Socialdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Partigrupp PES EPP G Erhållna mandat 7 5 4 Mandatförändring ▼ 4 - ▲ 3 Röster 752 817 621 568 462 092 Andel 28,06% 23,17% 17,22%   Fjärde parti Femte parti Sjätte parti   Toppkandidat Jonas Sjöstedt Karl Erik Olsson Hadar Cars Parti Vänsterpartiet Centerpartiet Folkpartiet Partigrupp GUE/NGL ELDR ELDR Erhållna mandat 3 2 1 Mandatförändring ▲ 2 - - Röster 346 764 192 077 129 376 Andel 12,92 % 7,16% 4,82%   Sjunde parti   Toppkandidat Holger Gustafsson Parti Kristdemokraterna Partigrupp EPP Erhållna mandat 0 Mandatförändring ▼ 1 Röster 105 173 Andel 3,92%

Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 1995
Område Antal mandat Valdagar	Sverige 22 17 september 1995
Valmanskår Valdeltagande	6 551 781 41,63 %
Valsystem Valmetod Spärr	proportionellt valsystem Sainte-Laguës metod 4 %
Andra val Nästkommande val	Europaparlamentsvalet 1999

Socialdemokraterna förlorade i valet fyra av sina elva mandat och erhöll endast 28 procent av rösterna. Partiet behöll dock sin position som största parti. Miljöpartiet och Vänsterpartiet var de två partier som gynnades mest av valutgången. Båda partierna ökade i antal mandat jämfört med vad riksdagen hade utsett; Miljöpartiet ökade med tre mandat och Vänsterpartiet med två. Kristdemokraterna åkte samtidigt ut ur Europaparlamentet då de hamnade strax under fyraprocentsspärren.^[1] I övrigt innebar valet inga förändringar i mandatfördelningen gentemot den fördelning som riksdagen hade bestämt i samband med Sveriges anslutning till EU.^[1]

Valdeltagandet var rekordlågt; endast 41,63 procent av de röstberättigade deltog i valet, vilket var en rekordlåg siffra för att vara ett svenskt val på nationell nivå.^[2] Valdeltagandet var dock det högsta i ett svenskt Europaparlamentsval, fram till Europaparlamentsvalet 2009.