Europaparlamentsvalet i Sverige 1999

Europaparlamentsvalet i Sverige 1999 ägde rum söndagen den 13 juni 1999. Drygt 6,6 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 22 mandat som Sverige hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och Sainte-Laguës metod (jämkade uddatalsmetoden), med en fyraprocentsspärr för småpartier. Sverige var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Eftersom Sverige hade anslutit sig till EU 1995, mitt i en valperiod, hade landet hållit ett eget extrainsatt Europaparlamentsval 1995. Valet 1999 var således det första Europaparlamentsvalet i Sverige som hölls samtidigt som de andra medlemsstaterna.

Europaparlamentsvalet i Sverige 1999

← 1995 13 juni 1999 2004 →
Sveriges 22 mandat i Europaparlamentet
Valdeltagande	38,84%
Första parti Andra parti Tredje parti   Toppkandidat Pierre Schori Staffan Burenstam Linder Jonas Sjöstedt Parti Socialdemokraterna Moderaterna Vänsterpartiet Partigrupp PES EPP-ED GUE/NGL Föregående val 7 mandat, 28,06% 5 mandat, 23,17% 3 mandat, 12,92% Erhållna mandat 6 5 3 Mandatförändring ▼ 1 - - Röster 657 497 524 755 400 073 Andel 25,99% 20,75% 15,82% Väljarströmmar ▼ 2,07% ▼ 2,42% ▲ 2,90%   Fjärde parti Femte parti Sjätte parti   Toppkandidat Marit Paulsen Per Gahrton Anders Wijkman Parti Folkpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna Partigrupp ELDR G/EFA EPP-ED Föregående val 1 mandat, 4,82% 4 mandat, 17,22% 0 mandat, 3,92% Erhållna mandat 3 2 2 Mandatförändring ▲ 2 ▼ 2 ▲ 2 Röster 350 339 239 946 193 354 Andel 13,85% 9,49% 7,64% Väljarströmmar ▲ 9,03% ▼ 7,73% ▲ 3,72%   Sjunde parti   Toppkandidat Karl Erik Olsson Parti Centerpartiet Partigrupp ELDR Föregående val 2 mandat, 7,16% Erhållna mandat 1 Mandatförändring ▼ 1 Röster 151 442 Andel 5,99% Väljarströmmar ▼ 1,17%

Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 1999
Område Antal mandat Valdagar	Sverige 22 13 juni 1999
Valmanskår Valdeltagande	6 664 205 38,84 %
Valsystem Valmetod Spärr	proportionellt valsystem Sainte-Laguës metod 4 %
Andra val Föregående val Nästkommande val	Europaparlamentsvalet 1995 Europaparlamentsvalet 2004

Den svenska valrörelsen präglades av att Socialdemokraterna hamnade i diskussioner med samarbetspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet om den svenska alliansfriheten. Miljöpartiet hotade att dra tillbaka sitt stöd till den socialdemokratiska regeringen om inte Socialdemokraterna gav tillräckliga försäkringar om den svenska alliansfriheten. Den socialdemokratiska regeringen menade att Sveriges alliansfrihet inte var hotad, och att den aldrig skulle gå med på att upprätta ett gemensamt EU-försvar som inkluderade Sverige. Under Europeiska rådets sammanträde i Köln i juni 1999 fattades ett beslut om att ge EU viss militär kapacitet för krishantering, i syfte att förebygga konflikter.^[1]

Valet innebar en framgång för framför allt Folkpartiet och Kristdemokraterna, inte minst på grund av deras toppkandidater Marit Paulsen respektive Anders Wijkman.^[2] Framgångarna innebar två extra mandat för båda partierna. Även Vänsterpartiet, med Jonas Sjöstedt som toppnamn, ökade sin väljarandel, men det var inte tillräckligt för att ge utslag i mandatfördelningen.^[3] Övriga av de etablerade partierna backade, däribland Miljöpartiet som miste två av sina fyra mandat.^[3]

Valdeltagandet uppgick till 38,84 procent, en minskning med ett par procentenheter jämfört med valet 1995. Således befästes det låga valdeltagandet, som var betydligt lägre än i de svenska riksdagsvalen.^[4] Valdeltagandet kan jämföras med deltagandet i riksdagsvalen 2002 och 2006, då det uppgick till över 80 procent.