Gröna Lund

nöjespark i Stockholm
Uppslagsordet ”Grönalund” leder hit. För byn i Trelleborgs kommun, se Grönalund, Trelleborgs kommun.

Gröna Lund, vardagligt även kallat Grönan, är ett nöjesfält som ligger på Djurgården, Stockholm, med huvudentré från Allmänna gränd. Gröna Lund är beläget inom Kungliga nationalstadsparken.[2]

Gröna Lund
Gröna Lund från Fjällgatan, juli 2016.
PlatsSverige Stockholm, Sverige
Öppningsdatum1883
ÄgareParks & Resorts Scandinavia
Yta3,8 hektar[1]
Antal besökare1,4 miljoner
SäsongSommarsäsongen: april-september, Halloween: oktober-november
Webbplatswww.gronalund.com
Åkattraktioner
Berg- och dalbanor8
Övriga attraktioner23
Huvudentrén 2010.
Gröna Lund från luften, februari 2013.

I parken finns ett trettiotal åkattraktioner, däribland 7 berg- och dalbanor, spökhus, ett flertal spel och lyckohjul, snacks och snabbmatskiosker samt restauranger och barer. Det finns också två scener och en dansbana och årligen hålls över 60 konserter och även många danskvällar. Gröna Lund är öppet för allmänheten från slutet av april till slutet av september. Sedan 2017 har parken även haft öppet under halloween från mitten av oktober till början av november. Förutom de vanliga attraktionerna har man under halloween byggt upp flera nya spökhus, och smyckat parken med pumpor, fågelskrämmor och spindelnät.

Lilla Allmänna gränd delar Gröna Lund i två avdelningar: det gamla och det nya området. En liten brobyggnad kallad Spanska Trappan förbinder båda sidor. Inom området ligger också Restaurang Tyrol. Gröna Lund har dessutom byggnadstillstånd för att utvidga parken på den nuvarande parkeringen på andra sidan Allmänna gränd, där det gamla Nöjesfältet tidigare låg.[3]

Stora scen gästspelar nationella och internationella underhållare. Här har bland andra Europe, The Hives, Ramones, Louis Armstrong, Jimi Hendrix, Bob Marley, Paul McCartney, David Cassidy, Sweet, Jussi Björling, Damian Marley, Nas, Abba, Troye Sivan, The 1975, Lady Gaga, Bryan Adams, Alexander Rybak, Kiss, Alice Cooper, Sting och Sator uppträtt. Varje sommar fram till 1970-talet uppträdde också Evert Taube här, en tradition som efter hans död fördes vidare av sonen Sven-Bertil Taube. På dansbanan spelar dansband flera dagar i veckan, och här hålls även barnföreställningar av olika slag.

Åren 2005–2008 hade parken öppet från slutet av november fram till jul (torsdagar till och med söndagar) för en julmarknad och en del åkattraktioner.

Historik

Gröna Lund före tivolit

Området 1885.

Gröna Lund som plats för nöjesliv är äldre än tivolit. På 1700-talet har det funnits nöjesinrättningar i trakten för dagens Gröna Lund, som bland annat besjöngs av Bellman. Gröna lunden var ursprungligen namnet på en stor trädgårdstomt i Djurgårdsstaden.[4] Senare var det en krog mellan Mjölnargården och Bellmanshuset i Djurgårdsstaden. Detta värdshus som på 1700-talet låg intill Djurgårdsstadens enda trädgård omtalas i fyra av Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman:

  • N:o 12, Gråt Fader Berg och spela; Elegi öfver slagsmålet på Gröna Lund
  • N:o 22, De dyrbaraste gåfvor; Til the Nybyggare på Gröna Lund
  • N:o 31, Se Movitz, hvi står du och gråter; Över Movitz, då han blev uppiskad på gatan, för det kvinten sprang på basfiolen, en sommarafton 1769
  • N:o 62, Movitz Valdthornet proberar; Angående sista Balen på Gröna Lund

Området där tivolit Gröna Lund sedermera uppstod ligger strax väster om Djurgårdsstaden och begränsades i norr av Allmänna gränden. Den ledde fram till Djurgårdens inhägnad och vid dagens Djurgårdsvägen fanns en port eller grind, där man skulle erlägga inträdesavgift för att komma in på Kungliga Djurgården.[5] Den största delen av tomten upptogs av stadens järnvåg som 1865 flyttats hit från JärngravenSödermalm. Mot Allmänna gränden påminde det äldre kvartersnamnet Trädgården om den trädgård som gav Grönan sitt namn. Här var området bebyggt med enkla skjul samt Djurgårdens första brandstation som inrättades år 1876 i före detta järnvågshuset, byggnaden finns alltjämt kvar.

Tivolits historia

Gröna Lund 1939, i förgrunden ligger konkurrenten Nöjesfältet.
Branden på Grönan, 23 mars 1935.

Vid mitten av 1800-talet och framåt uppfördes på Djurgårdsslätten en rad värdshus och krogar samt etablissemang där komedianter, musikanter och innehavare av tittskåp, bild- och kasperteatrar höll till. Till kända ställen hörde bland annat Stockholms Tivoli med den populära revyteatern Kristallsalongen som låg en bit norr om Skansens nuvarande huvudentré och Mothanders manege som ersattes 1890 av Cirkus.

Tivolit Grön Lund växte fram under 1880-talet. År 1883 arrenderade den från Berlin inflyttade snickaren Jacob Schultheis området. Till en början startade han tillsammans med sin bror Johan en varieté i Göteborg. Men Jacob fortsatte till Stockholm för anordnande av "Karuseller och andra Nöjesanordningar" på Gröna Lunds område.[6]

Invigningen av Tivoli Gröna Lund skedde 1883 vilket gör det till Sveriges äldsta existerande tivoli. Efter Schultheis död 1914 tog änkan Edla Schultheis och sonen Gustaf Nilsson över tivolit. Under den nya ledningen genomfördes stora moderniseringar och utvidgningar av Gröna Lund i samarbete med arkitekten Arvid Klosterborg[7]. År 1924 fick företaget konkurrens av ett kringresande tivoli som hette Nöjesfältet, även kallat Nöjet och som slog sig ner mittemot Gröna Lund på norra sidan av Allmänna gränd.

Under Gustaf Nilssons tid drabbades Gröna Lund av en svår brand, som närapå kunde ha utplånat hela nöjesparken. Natten mellan 22 och 23 mars 1935 kom elden lös i ett skjul, och spred sig snabbt i området. Grönans nya attraktion från 1932, Skräckexpressen förstördes fullständigt, likaså Skrattsalongen. Även en del av gamla berg- och dalbanan försvann i elden.[8] Under 1930-talet fanns även en "attraktion" där man kunde beskåda kortväxta personer som levde i en egen liten "by", vid namn "Sagostaden Lilleput".[9] Skräckexpressen återuppstod senare samma år under namnet Blå Tåget. Efter Gustaf Nilssons död 1940 övertogs ledningen av hans hustru Nadeschda Nilsson, som var dotter till källarmästaren på närbelägna Novilla.[6]

Nöjet drevs av Johan Lindgren och under konkurrenskriget mellan dessa båda tivolin uppstod kärlek mellan Johan Lindgrens son John Lindgren och Gustaf Nilssons dotter Ninni, men först efter att både Johan Lindgren och Gustaf Nilsson gått bort 1940, vågade de offentliggöra sin kärlek.

John och Ninni gifte sig 1942, och drev sedan Nöjesfältet tillsammans fram tills det stängde 1957. Efter detta drev paret Gröna Lund. Sonen John Lindgren Jr blev verkställande direktör 1981 och dottern Nadja Bergén var tivolichef fram till 2001, när anläggningen införlivades i nöjesparkskoncernen Parks & Resorts Scandinavia, där bland andra Kolmårdens Djurpark och Skara Sommarland ingår.[10]

Direktörer

[16]

Bilder

Historiska bilder
Uppträdanden
Offentlig konst

Några av Armand Rossanders 20 konstglasföster från 1942 med motiv från Gröna Lund som finns uppsatta i restaurang Tyrols torn.

Åkattraktioner

ÅkattraktionBeskrivningLängdgränsLäskighetsfaktor[a]ByggnadsårTillverkare, Tillverkarens beteckningYtterligare information
BarnradiobilarnaEn barnvariant av de tidigare Radiobilarna.100 cm 2003Bertazzon (Italien), Children Bumper Cars
Blå TågetSpöktåg.Ingen 1935/1982/2011Gröna Lund, egen produktion 1935. Ombyggd 1982 av Zierer (Tyskland). Ombyggd 2011 av Magnus Sörman,Gröna Lund & Gosetto (Italien)
BläckfiskenRoterande åkattraktion med utsvängande "armar".110 cm 2000/2016Schwarzkopf (Tyskland), Polyp
CirkuskarusellenKlassisk karusell med handsnickrade och handmålade djur.Ingen. 1883/1991
EclipseKättingflygare på 121 meters höjd.120 cm 2013Funtime (Österrike)
Flygande MattanRoterande åkattraktion.140 cm 1983Zierer (Tyskland), Flying Carpet
Flygande ElefanternaEn åkattraktion med separata armar och sittkorgar. De senare kan höjas och sänkas av passagerarna.100 cm eller i vuxet sällskap. 2008Zamperla (Italien), Flying Elephants
Fritt FallKorgar för fyra personer dras upp till en höjd av 80 meter och släpps därefter för att följa spåret vertikalt i en hastighet av ca 100 km/h.140–195 cm 1998Intamin (Schweiz), Multi Drop
Fritt Fall TiltI princip likadan som Fritt fall, förutom att korgen lutas ca 20 grader framåt före nedsläppet.140–195 cm 2004Intamin (Schweiz), Ride Trade (Liechtenstein), Multi Drop
House of NightmaresHus, i vilket besökarna själva går in för att bli skrämda av olika specialeffekter och utklädda skådespelare.Ingen, men rekommenderas för barn över 13 år. 2015Sally Corporation (USA)Kräver särskild biljett.
InsaneEn berg- och dalbana av så kallad "Zac-Spin"- typ, vilket innebär att passagerarna sitter på sidan av rälsen medan vagnen kan rotera kring sin egen axel beroende på belastning.140–195 cm 2009Intamin (Schweiz)
IkarosFritt fall i 90 graders lutning.140–195 cm 2017Intamin (Schweiz)
Jetline[b]Berg- och dalbana, ritad av Anton Schwarzkopf.140 cm 1988Zierer (Tyskland), BHS (Tyskland), Bavarian Mountain Railroad. Ombyggd 2000 av Maurer Söhne (Tyskland)
KatapultenTorn, i vilket passagerarvagnen skjuts upp 55 meter i en hastighet av 60 km/h med hjälp av tryckluft.140–195 cm 2004S&S Power Inc. (USA), Combo Ride
KvastenInverterad berg- och dalbana.110 cm 2007Vekoma Family suspended (upphängda vagnar)
Kärlekstunneln.Små båtar som av strömmande vatten sakta förs längs en byggd banaIngen 1917/1986-87
KättingflygarenRoterande åkattraktion, med i kedjor hängande separata passagerarvagnar, vilka av de vertikala g-krafterna svänger utåt.120 cm 1997Zierer (Tyskland)
Lilla PariserhjuletGröna Lunds första pariserhjul.Ingen 1920/1993
Lustiga HusetKlassisk attraktion, i vilken besökarna vandrar genom olika typer av mekaniska upplevelser.Ingen 1917/1986-87Gröna Lund, Egen produktion 1917. Ombyggd 1986 av Zierer (Tyskland).
LyktanEn roterande korg dras upprepade gånger upp till en höjd av 12 meter, för att sedan släppas nedåt.100 cm 2008Zierer (Tyskland), Freefall Tower
MonsterInverterad berg- och dalbana. Nyhet 2021.140–195 cm 2021Bolliger & Mabillard (Schweiz)
NyckelpiganMindre typ av berg- och dalbana.Ingen 1975Zierer (Tyskland), Family Coaster
Pettson o Findus VärldHus, i vilket besökarna själva vandrar genom ett antal rum.Ingen 2003Gröna Lund, Egen produktion
Pop-ExpressenRoterande attraktion, med roterande passagerarvagnar.140 cm 1996HUSS Machinenfabrik (Tyskland), Breakdance
Rock-JetRoterande attraktion. Den hade tidigare namnet Disco Jet och var hoppackad på lager säsongen 2007, innan den återuppbyggdes 2008 på taket till skjutbanan, mittemot Jetline.Ingen 1976/2008Reverchon (Frankrike), Disco Jet
TekopparnaRoterande attraktion med roterande passagerarvagnar.Ingen 2008Mack (Tyskland), Tea Cups
Tuff-Tuff TågetBerg- och dalbana för barn.Ingen 2010Zamperla (Italien)
TwisterBerg- och dalbana av trä.120 cm 2011The Gravity Group (USA)
VeteranbilarnaÄldre veteranbilar, handgjorda i plåt, som åker runt på en 120 meter lång bana.Ingen 1963/2008H. Stefansen
Vilda MusenBerg- och dalbana, högst i världen av sin typ[källa behövs].120 cm, 110 i vuxet sällskap. 2003Gerstlauer (Tyskland), Bobsled Coaster

Fotnoter:

Bilder, attraktioner i urval

Filmer

Åktoppen

2015[17]

AttraktionAntal åkande
Jetline834 077
Lustiga Huset701 462
Twister589 868
Kvasten561 999
Vilda Musen498 787

2016[18]

AttraktionAntal åkande
Jetline906 244
Lustiga Huset775 211
Twister570 377
Kvasten566 998
Vilda Musen510 066

2017[19]

AttraktionAntal åkande
Jetline834 625
Lustiga Huset803 839
Kvasten591 593
Twister582 172
Vilda Musen572 247

Se även

Referenser

Noter

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Cramér, Margareta; Myrehed Per (2009). Varvet som blev tivoli: byggnadshistoria och arkitektur på Gröna Lund. Stockholm: AB Gröna Lunds Tivoli. Libris 11733642. ISBN 978-91-633-5782-4 
  • Hahn Ove, red (1983). Gröna Lund 1883-1983. Bjästa: CeWe-förl. Libris 7647006. ISBN 91-7542-095-3 
  • Hahn, Ove (1994). Gröna Lund Stora scenen kl. 20.00: från Evert till Miles. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7282080. ISBN 91-46-16593-2 
  • Lyrevik, Anna; Lyrevik Thomas, Björs Ida (2005). När vi sa farväl till Niklas. Stockholm: Natur och kultur. Libris 9828111. ISBN 91-27-10529-6 
  • Strandberg, Björn (1993). Gungor, karuseller och trumpeter: om jazzmusiken på Gröna Lund. Skrifter från Musikvetenskapliga institutionen / Stockholms universitet, 0281-241X ; 11. Stockholm: Univ., Musikvetenskapliga institutionen. Libris 1793843 
  • Sundborg, Åke (1933). Gröna Lunds tivoli femtio år: en jubileumskrönika : 1883-1933. Stockholm: Iduns tr.-a.-b. Libris 1368785 
  • Sundborg, Åke; Sundborg Åke (1941). Gustaf Nilsson och hans tivoli: några minnesblad. Stockholm: Idun, Esselte. Libris 1459151 
  • Sundborg, Åke (1949). Kulturtivoli - tivolikultur: några synpunkter på en aktuell fråga. Stockholm: Gröna Lunds tivoli. Libris 1459152 
  • Theve, Andreas; Wickman Mats, Hahn Ove (2003). Folkets Gröna Lund på Kungl. Djurgården. Stockholm: Lind & Co. Libris 8903479. ISBN 91-89538-36-6 
  • Theve, Andreas (2008). ”Nöjesstaden Gröna Lund”. Sankt Eriks årsbok 2008,: sid. 108-119 : ill.. 0348-2081. ISSN 0348-2081.  Libris 11290050
  • Unge, Ingemar (2008). ”Glädjekällan Gröna Lund”. Svenska turistföreningens årsbok 2008,: sid. 133-143 : ill.. 0283-2976. ISSN 0283-2976.  Libris 11507092

Externa länkar