1935

Januari

• Januari – Kejsar Haile Selassie av Etiopien grundar en militärskola i Holeta.^[1]
• 1 januari
  • Italiens nordafrikanska kolonier Tripolitanien och Cyrenaica slås samman till Libyen.
  • 10 år efter starten har Sveriges Radio 700 000 licenser. Vart tredje svenskt hushåll har radio, och bara Storbritannien och Danmark är radiotätare i Europa ^[2].
• 13 januari – I en folkomröstning i Saarland vill en majoritet på drygt 90 % av de röstande återförenas med Tyskland.^[3]. En neutral kommission under svensk ledning övervakar omröstningen. I det område, som övervakas av den svenska NF-styrkan, går allt lugnt till.
• 24 januari – Världens första ölburk säljs i Richmond, Virginia.^[4]
• 28 januari – Island blir det första landet att legalisera abort på medicinska grunder.
• 29 januari – Det svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise Mountbatten återkommer till Sverige från sin resa till Orienten.

Februari

• 18 februari – Den svenska NF-styrkan lämnar Saarområdet och anträder hemresan.
• 20 februari – Dansk-norska Caroline Mikkelsen landstiger som första kvinna på Antarktis
• 23 februari – Den svenska NF-styrkan upplöses i Stockholm.
• 26 februari
  • Radarn demonstreras för första gången.
  • Turkiet inför en lag som ålägger alla medborgare att bära familjenamn ^[3].

Mars

• 2 mars – Den första Volvon med strömlinjeformad kaross – PV 36 Carioca – presenteras ^[5] och är företagets första strömlinjeformade personbil ^[6].
• 5 mars – Leni Riefenstahls film "Viljans triumf", om de tyska nationalsocialisternas partidagar 1934, har biopremiär i Berlin ^[3].
• 16 mars – Tyskland inför allmän värnplikt, vilket strider mot Versaillesfördraget ^[3], och Adolf Hitler meddelar att Tyskland skall återupprusta.
• 25 mars – I Storlien vinner Sigge Bergman Sveriges första internationella slalomtävlingar ^[7].

April

• 8 april – Ingrid Bergman och Gösta Ekman d.ä. spelar huvudrollerna när Gustaf Molanders filmatisering av Hjalmar Bergmans Swedenhielms har premiär ^[7].
• 13 april – Publiken strömmar till sedan flera av konstnären Bror Hjorths skulpturer på Färg och form i Sverige avlägsnats på grund av anstötlighet ^[6].
• 17 april – NF överlämnar ett dokument där man protesterar mot Tysklands upprustning ^[3].
• 18 april – 12th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Istanbul.
• 28 april – Moskvas tunnelbana invigs ^[3].

Maj

• 1 maj – Tyskan Leni Riefenstahl får pris för filmen "Viljans triumf" ^[7].
• 13 maj – Adolf Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess besöker Stockholm, inbjuden av svensk-tyska föreningen ^[3].
• 24 maj – Prinsessan Ingrid gifter sig i Stockholm med kronprins Frederik (IX) av Danmark, bröllopskortegen följs av nästan 250 000 åskådare ^[3]. De vigs i Storkyrkan ^[6].
• 25 maj – Vid tävlingar i USA hoppar Jesse Owens, USA längdhopp med nya världsrekordlängden 8,13 meter ^[3].
• 27 maj
  • Den svenska riksdagen firar 500-årsjubileum, vilket firas i Arboga, där den första riksdagen hölls av Engelbrekt Engelbrektsson 1435, samt vid riksdagshuset i Stockholm ^[8].
  • Jaktplanet Curtiss P-36 flyger för första gången.
• 28 maj – En utredning föreslår övergång till högertrafik i Sverige från 1938. Kostnaden beräknas till 10 miljoner SEK ^[5].

• 29 maj – Boulderdammen står färdigbyggd i USA.
• 31 maj – En jordbävning med styrkan 7,5 på Richterskalan förstör stora delar av staden Quetta i Brittiska Indien nära gränsen mot Afghanistan varvid cirka 25 000 människor omkommer ^[9].

Juni

• 3 juni – Det svenska Högerpartiets ordförande Arvid Lindman avgår och efterträds av Gösta Bagge ^[6].
• 5 juni – Sveriges riksdag höjer folkpensionen i Sverige till lägst 320 SEK om året ^[3].
• 10 juni – Anonyma Alkoholister bildas av börsmäklaren William Griffith Wilson och läkaren Robert Holbrook Smith i Akron, Ohio i USA.
• 13 juni – I USA vinner Jim Braddock, USA mot Max Baer, USA i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning ^[3].
• 14 juni – KF meddelar att man förvärvat aktiemajoriteten i Paul U. bergström AB, varuhuset PUB vid Hötorget i Stockholm ^[6].

Juli

• 1 juli
  • I Norge byter "Møre fylke" namn till Møre og Romsdal fylke.^[10]
  • Den svenska förordningen om tyst trafik träder i kraft, vilken innebär förbud mot att onödigtvis avge signal i tätbebyggt område ^[5].
• 10 juli – Gösta Bagge ersätter Arvid Lindman som svensk högerledare ^[3].
• 16 juli
  • Svåra antisemitiska kravaller utbryter i Berlin inspirerade av den tyska premiären på den svenska filmen Pettersson och Bendel.
  • De första parkeringsmätarna börjar användas i Oklahoma City.

Augusti

• 7 augusti – En utredning angående de svenska skyddshemmen för unga avslöjar svåra missförhållanden ^[5].
• 27 augusti – 1930 års försvarskommitté förordar en förstärkning av det svenska försvaret igen efter nedrustningen 1925 ^[5], på grund av den allt mörkare situationen utomlands.
• 29 augusti – Svenskfödda drottning Astrid av Belgien omkommer i en bilolycka vid Vierwaldstättersjön i Schweiz ^[3]. Hennes make kung Leopold undkommer med lättare skador.
• Augusti – Ett svensk-etiopiskt vänskaps- och handelsavtal undertecknas, trots italienska protester.

September

• 13 september – Skådespelaren Judy Garland gör en audition hos filmbolaget MGM, vilken leder till att hon får göra ett flertal filmer för dem.

• 15 september – Hakkorsflaggan blir Tysklands nya nationalsymbol ^[3] och Nürnberglagarna träder i kraft i Tyskland, varvid de tyska judarna förlorar sitt medborgarskap ^[7].

Oktober

• 1 oktober – Generalmajor Eric Virgin tvingas, på svenska UD:s uppmaning, lämna sin tjänst hos den etiopiske Haile Selassie, eftersom han börjar reta italienarna för mycket.

• 3 oktober – Italien invaderar Abessinien utan krigsförklaring ^[3].
• 4 oktober – Göteborgs konserthus, ritat av Nils Einar Eriksson, invigs ^[5].
• 6 oktober – UD får meddelande om att fyra av de fem svenska officerarna i etiopisk tjänst har begärt avsked ur svenska armén. Detta har de gjort för att kunna kämpa i Abessinienkriget på Abessiniens sida, utan att kompromettera Sverige, som är neutralt i kriget.
• 8 oktober – De svenska officerarna i Abessinien beviljas avsked.
• 10 oktober – Operan Porgy och Bess av George Gershwin uruppförs i New York.

• 15 oktober – Trafikkarusellen Slussen i Stockholm invigs och väcker internationell uppmärksamhet ^[5].
• 23 oktober – Efter två veckors insamling av medel kan svenska Röda Korset sända fem ambulanser med personal till det av Italien överfallna Abessinien ^[5].
• 28 oktober – Eyvind Johnsons "Här har du ditt liv"., andra delen i hans romantrilogi "Romanen om Olof", kommer ut ^[6].

November

• 4 november – Den första långfilmen i färg, amerikanska Fåfängans marknad, visas i Sverige, i Stockholm.^[6]
• 5 november – Sällskapsspelet Monopol kommer ut på marknaden i USA.
• 14 november
  • Storbritannien går till parlamentsval. Resultatet blir ännu en stor majoritet för den nationella koalitionsregeringen, om än något minskad sedan förra valet. Det största oppositionspartiet, Labour, går framåt.
  • Nürnbergslagarna i Tyskland träder i kraft och personer av judisk börd förbjuds att vara tyska medborgare, rösta i politiska val och inneha offentlig tjänst.^[3]
  • Harry Martinsons självbiografiska roman Nässlorna blomma kommer ut.^[5]
• 18 november – Sanktioner mot Italien inleds. Flera stater, bland dem Tyskland, deltar inte i bojkotten ^[11].
• 19 november – Västerbron i Stockholm invigs.^[5]
• 28 november – Det första elektriska tåget på sträckan Krylbo–Bollnäs körs.

December

• December – Glassen puckstång börjar säljas, med eller utan choklad ^[3].
• 11 december – Svenska Radioaktiebolaget påbörjar försök med reguljära TV-sändningar från sina lokaler på Kungsholmen i Stockholm ^[6].
• 15 december – Jan Fridegårds delvis självbiografiska roman Jag Lars Hård kommer ut och anses av en del kritiker som alltför rå ^[5].
• 23 december – Befolkningskommissionen i Sverige, tillsatt efter makarna Myrdahls bok Kris i befolkningsfrågan, föreslår skattelättnader för att stimulera barnafödandet ^[5].
• 30 december – En svensk ambulansgrupp i Abessinien, på plats för att hjälpa till med krigssjukvården, anfalls av italienska bombflygplan ^[3]. Svenske sjukvårdaren Gunnar Lundström dödas, vilket leder till häftiga internationella protester ^[3].

Okänt datum

• Bolivias kokerskor bildar en fackförening ^[12].
• Lika folkpension för män och kvinnor införs i och med den svenska folkpensionslagen, som gör avgiftspensionerna större.
• Sven Hedin återvänder från sin sista Asienexpedition.
• Det svenska Folkpartiets kvinnoförbund bildas.
• Arbetsmarknadens parter får del i administrationen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
• Ett av Folkpartiet och Bondeförbundet omarbetat regeringsförslag till lagstiftning på arbetsmarknaden fälls av Allmänna valmansförbundet och socialdemokraterna.
• Svensk-sovjetiska vänskapsförbundet bildas.
• Första numret av Vecko-Revyn utkommer.
• Företaget Volvo börsnoteras.
• Speditionsföretaget AB Svenska Godscentralen (ASG) bildas.
• Kooperativa Förbundet köper PUB i Stockholm.
• De första lagliga tvångssteriliseringarna i Sverige genomförs ^[13].

• 1 januari – Prakash Chautala, indisk politiker, chefsminister i Haryana flera gånger.
• 2 januari – Valerij Kubasov, rysk kosmonaut.
• 4 januari – Floyd Patterson, amerikansk boxare.
• 5 januari – Inger Pehrsson, svensk scenograf, och kostymör för filmer och teater.
• 8 januari – Elvis Presley, amerikansk rocksångare och skådespelare.
• 11 januari – Ghita Nørby, dansk skådespelare.
• 17 januari – Lars Lind, svensk skådespelare.
• 24 januari – Mona Malm, svensk skådespelare.
• 31 januari
  • Richard Lindskog, svensk operettsångare och skådespelare.
  • Kenzaburo Oe, japansk författare, nobelpristagare.
• 11 februari – Gene Vincent, amerikansk rockmusiker.
• 14 februari – Mickey Wright, amerikansk golfspelare.
• 15 februari – John Rusling Block, amerikansk republikansk politiker.
• 17 februari – Christina Pickles, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 23 februari – Tommy Nilson, svensk skådespelare.
• 25 februari – Sally Jessy Raphaël, amerikansk pratshowledare och skådespelare.
• 1 mars – Lars Lidberg, svensk psykiater och professor i rättspsykiatri.
• 3 mars – Zjelju Zjelev, president i Bulgarien (1990–97).
• 8 mars – Bodil Mannheimer, svensk skådespelare.
• 14 mars – P. C. Jersild, svensk läkare och författare.^[5]
• 15 mars – Jimmy Swaggart, amerikansk sångare, pastor och evangelist.
• 17 mars – Luis Goytisolo, spansk författare.
• 18 mars – Weiron Holmberg, svensk skådespelare.
• 21 mars
  • Hubert Fichte, tysk författare.
  • Brian Clough, engelsk fotbollsspelare och manager.
• 26 mars – Mahmoud Abbas, palestinsk regeringschef 2003, ordförande för den palestinska myndigheten från 2005.
• 28 mars – Margareta Wästerstam, svensk skådespelare och TV-producent.
• 6 april
  • Elisabeth Rehn, finländsk politiker (sfp).
  • Thor G. Norås, norsk kulturpersonlighet.
• 8 april – Lasse Petterson, svensk skådespelare.
• 17 april
  • Theo Angelopoulos, grekisk filmregissör
  • Jan Wirén, svensk pressfotograf och skådespelare.
• 19 april
  • Dudley Moore, brittisk skådespelare.
  • Justin Francis Rigali, amerikansk romersk-katolsk kardinal, ärkebiskop av Philadelphia.
• 25 april – P James E Peebles, amerikansk astronom.
• 28 april – Pehr G Gyllenhammar, svensk företagsledare, koncernchef för Volvo.^[5]
• 2 maj
  • Faisal II av Irak, irakisk kung (1939–58).
  • Luis Suárez, spansk fotbollsspelare och tränare.
• 24 maj – Karl-Erik Andersén, svensk skådespelare och dramapedagog.
• 27 maj – Gunnar Uddén, svensk skådespelare.
• 3 juni – Eddie McGrady, nordirländsk politiker inom Social Democratic and Labour Party.
• 4 juni – Lars Lönnroth, svensk litteraturvetare.
• 6 juni – Tenzin Gyatso, nuvarande Dalai Lama.
• 13 juni – Christo, bulgarisk konstnär.
• 17 juni – Börje Hörnlund, svensk politiker, centerpartist.
• 21 juni – Françoise Sagan, fransk författare.
• 25 juni – Gerd Hegnell, svensk skådespelare.
• 3 juli – Harrison Schmitt, amerikansk astronaut.
• 9 juli – Wim Duisenberg, nederländsk politiker och ekonom, Europeiska centralbankens förste ordförande.
• 10 juli – Lars Edström, svensk filmöversättare och röstskådespelare.
• 11 juli – Oliver Napier, nordirländsk politiker och jurist.
• 15 juli
  • Johan Bergenstråhle, svensk teater och filmregissör.
  • Ken Kercheval, amerikansk skådespelare.
• 17 juli
  • Benjamin Civiletti, amerikansk advokat och politiker.
  • Donald Sutherland, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
• 19 juli – Claes-Håkan Westergren, svensk skådespelare.
• 25 juli – Lars Werner, svensk politiker, partiledare för VPK.^[5]
• 26 juli – Sara Arnia, svensk skådespelare.
• 27 juli – Yvonne Brosset, svensk balettdansös och skådespelare.
• 8 augusti – Donald P. Bellisario, amerikansk tv-producent (skapare av Magnum, Airwolf och På heder och samvete).
• 13 augusti – Jessie Flaws, svensk-amerikansk skådespelare.
• 17 augusti – Gunnar Wiklund, svensk sångare (baryton).
• 19 augusti – Story Musgrave, amerikansk astronaut.
• 30 augusti – John Phillips, amerikansk musiker, medlem av The Mamas and the Papas.
• 31 augusti – Eldridge Cleaver, en av ledarna inom svarta panter-rörelsen.
• 3 september – Assar Rönnlund, svensk längdskidåkare.^[5]
• 6 september – Lars Löfgren, svensk regissör, författare och teaterchef.
• 7 september – Abdou Diouf, president i Senegal (1981–2000).
• 9 september – Chaim Topol, israelisk skådespelare.
• 11 september
  • Jacques Gaillot, fransk katolsk biskop.
  • German Titov, rysk kosmonaut.
• 12 september – Birgitta Hoppeler, svensk skådespelare.
• 13 september – Arvo Pärt, estländsk tonsättare.
• 14 september – Hans Bergström, svensk regissör och skådespelare.
• 16 september – Carl Andre, amerikansk konstnär, skulptör.
• 25 september – Maj Sjöwall, svensk författare och översättare.
• 29 september – Jerry Lee Lewis, amerikansk rock-and-roll-pionjär.
• 1 oktober – Julie Andrews, brittisk skådespelare, sångerska.
• 3 oktober – Charles Duke, amerikansk astronaut.
• 4 oktober
  • Ulla Edin, svensk skådespelare.
  • A.W.F. Edwards, brittisk statistiker, genetiker och evolutionsbiolog.^[14]
• 6 oktober – Helena Reuterblad, svensk skådespelare.
• 8 oktober – Marian Gräns, svensk skådespelare.
• 12 oktober
  • Luciano Pavarotti, italiensk operasångare, tenor.
  • Hans Sidén, svensk popskribent på Göteborgs-Posten.
• 15 oktober
  • Solveig Svensson, svensk sångerska.
  • Ulla-Britt Svensson, svensk sångerska.
• 17 oktober – Sydney Chapman, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 18 oktober – Peter Boyle, amerikansk skådespelare.
• 19 oktober – Agne Simonsson, svensk fotbollsspelare och -tränare.
• 20 oktober – Jerry Orbach, amerikansk skådespelare.
• 22 oktober – Inge Eriksen, dansk författare.
• 24 oktober – Lena Söderblom, svensk skådespelare.
• 29 oktober – Peter Watkins, brittisk filmregissör.
• 1 november – Gary Player, sydafrikansk professionell golfspelare.
• 3 november – Frank Cook, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 4 november – Hussein I, Jordaniens kung (1951–99).
• 5 november – Lester Piggott, engelsk galoppjockey.
• 7 november – Lubomír Beneš, tjeckisk animatör och regissör.
• 8 november
  • Alain Delon, fransk skådespelare.
  • Alfonso López Trujillo, colombiansk kardinal.
• 11 november – Bibi Andersson, svensk skådespelare.
• 17 november – Toni Sailer, österrikisk alpin skidåkare.
• 23 november – Vladislav Volkov, rysk kosmonaut.
• 1 december – Woody Allen, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 3 december – Eddie Bernice Johnson, amerikansk demokratisk politiker.
• 11 december
  • James G. Martin, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Carolina (1985–93).
  • Pranab Mukherjee, indisk politiker.
• 19 december – Gösta Bredefeldt, svensk skådespelare och dramatiker.
• 20 december
  • Henry E. Brown, amerikansk republikansk politiker.
  • Anna Schönberg, svensk skådespelare.
• 21 december
  • John G. Avildsen, amerikansk regissör och producent.
• 26 december
  • Ena Carlborg, svensk skådespelare och dramapedagog.
  • Caj Selling, svensk balettdansör.
• 30 december
  • Omar Bongo, president i Gabon (1967-2009)
  • Bengt Robertson, svensk läkare, medicinsk forskare, professor,poet och författare.

• 16 januari – Franklin S. Billings, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1925–1927.
• 28 januari – Michail Ippolitov-Ivanov, rysk kompositör.
• 31 januari – Albert McIntire, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1895–1897.
• 3 februari – Hugo Junkers, tysk flygplanskonstruktör.
• 8 februari – Max Liebermann, tysk konstnär.
• 25 februari – Louis De Geer, svensk liberal politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1920–1921.
• 6 mars – Fridolf Rhudin, 39, svensk skådespelare ^[15].
• 8 mars – Malcolm R. Patterson, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 15 mars – Johan Ramstedt, svensk politiker, Sveriges statsminister från 13 april till 2 augusti 1905.
• 23 mars – Alexander Moissi, österrikisk teaterskådespelare.
• 31 mars – Concordia Selander, svensk skådespelare.
• 8 april – Patrick Joseph Sullivan, irländsk-amerikansk politiker, senator 1929–1930.
• 14 april – Emmy Noether, tysk matematiker.
• 22 april – Carl Bergsten, svensk arkitekt.
• 6 maj – Bronson M. Cutting, amerikansk republikansk politiker, senator 1927–1928 och 1929–1935.
• 12 maj – Józef Pilsudski, polsk marskalk, politiker, president efter frigörelsen 1918.
• 15 maj – Kasimir Malevitj, rysk målare, grundare av suprematismen.
• 17 maj
  • Paul Dukas, fransk tonsättare.
  • Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
• 19 maj – Lawrence av Arabien, eg. Thomas Edward Lawrence, brittisk officer, författare och arkeolog.
• 21 maj – Arvid Gyllström, svensk-amerikansk akrobat, manusförfattare, producent och regissör.
• 7 juni – Ivan Vladimirovitj Mitjurin, rysk (sovjetisk) hortonom.
• 21 juni – Angus Wilton McLean, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolna 1925–1929.
• 3 juli – André Citroën, fransk bilkonstruktör.
• 12 juli – Alfred Dreyfus, fransk officer.
• 13 juli – Samuel H. Elrod, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905–1907.
• 23 augusti – Ivan Hedqvist, svensk skådespelare och regissör.
• 29 augusti – Astrid av Sverige, drottning av Belgien.
• 10 september – Huey Long, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1928–1932, senator 1932–1935.
• 15 oktober
  • Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
  • Raymond Poincaré, fransk president och konseljpresident.
• 20 oktober – Arthur Henderson, brittisk politiker och fackföreningsledare.
• 6 november – Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
• 7 november – Johan Lindström Saxon, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.
• 9 november – Walter L. Fisher, amerikansk republikansk politiker.
• 10 december – Allan Serlachius, finländsk jurist och politiker.
• 15 december – Frank Henry Cooney, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman, guvernör i Montana 1933–1935.
• 21 december – Kurt Tucholsky, tysk journalist och satiriker.
• 22 december – Thomas D. Schall, amerikansk republikansk politiker.
• 24 december – Alban Berg, österrikisk tonsättare.

• Fysik – James Chadwick, Storbritannien
• Kemi
  • Frédéric Joliot, Frankrike
  • Irène Joliot-Curie, Frankrike
• Medicin – Hans Spemann, Tyskland
• Litteratur - Inget pris utdelades
• Fred – Carl von Ossietzky, Tyskland

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1935.
  Bilder & media