Mayaspråk

Mayaspråk härstammar alla från ett enda urspråk kallat protomayanska eller urmaya, på maya Nab'ee Maya' Tzij (Det gamla mayaspråket)^[6]. Tidigare ansåg forskningen att denna protomayanska talades en gång för åtminstone 5000 år sedan på hela Yucatánhalvön och kan ha sträckt sig in i Honduras och El Salvador. Man tror numera att urmaya talades i Cuchumataneshöglandet i det centrala Guatemala i ett område som motsvarar ungefär det område där kanjobal används i dag.^[7]

De som talade detta ursprungliga mayaspråk levde sida vid sida med folk som talade xinka, lenca och mixe-Zoque språk.

Enligt den gällande klassificeringen efter Lyle Campbell och Terrence Kaufmann, ägde den första uppdelning rum runt 2200 före vår tideräkning, då huastekiska avskilde sig från resten och talarna förflyttade sig åt nordväst längs golfkusten. Uryukatekanska och urcholanska talare skilde sig likaså från resten och förflyttade sig norröver till Yucatánhalvön. De som talade den västliga grenen av urmaya drog sig åt söder till områden som i dag befolkas av mameanska och quicheanska folk. När talare av urtzeltalanska skilde sig från den choleanska gruppen och drog söderut till höglandet i Chiapas, kom de i kontakt med talare av mixe-zoque språk.^[9] Enligt en alternativ hypotes av Robertson och Houston bröts huastekiskan sig loss från den cholansk-tzeltalanska grenen mycket senare än vad Kaufman tror.^[10]

Under den arkaiska perioden (fram till 2000 f.vt.) verkar många lånord från det mixe-zoqueanska språket ha tagits upp i urmaya. Detta har lett till en hypotes om att det tidiga mayafolket var underordnat talare av mixe-zoqueanska språk, möjligtvis olmekkulturen.^[11] Däremot har språken xinca och lenca i stället många mayanska lånord. Specialister på mayaspråk, som Lyle Campbell, tror därför att det fanns en period, när mayafolket hade stark kontakt med lencaerna och xincaerna, kanske under den klassiska perioden (250–900).^[12]

Tabellen ger en översikt över mayaspråken med de språk och varianter som är en del av familjen i dag. Uppgifter om antal talare baseras på Ethnologues uppskattningar, och avser omkring år 2000. De använder en relativt vid definition på en talare, så siffrorna ligger högre än andra uppskattningar. Mayabefolkningen ökar dock stadigt, så siffrorna kan även vara högre i dag än de var då uppskattningen gjordes.

Detta avsnitt är en sammanfattning av Mayaskrift.

Mayas skrift är nu (2012) nästan helt uttydd. Den var en blandning av logografiska och stavelsesymboler.^[13] Skriften innehåller en mängd betydelsebärande symboler, vilka likt kinesiska/japanska borde ha tillåtit att de olika dialekterna/språken skrevs med samma skrift. Tillgängligt material pekar dock åt att codexar och andra klassiska texter skrevs på en litterär form av det nu utdöda Ch'olti'-språket. Det förefaller som om mayaeliten använde detta språk likt ett lingua franca över hela den mayaspråktalande regionen. Texter kan ha skrivits på andra mayaspråk i Petén och på Yucatánhalvön, särskilt yucatek maya. Det finns även tecken på att skriften tillfälligtvis använts för att skriva mayaspråk från Guatemalas högländer. ^[14] Ch'oltí-skrivare kan dock ha engagerats för att skriva ned text på andra språk, varför element av Ch'oltí följt med.

Det finns enstaka lånord med mayaursprung eller möjligt sådant ursprung i andra språk, särskilt i spanska, engelska och något närliggande mesoamerikanskt språk.

Enligt Coe^[15] härrör det engelska ordet shark, «haj», direkt från yukatek xoc, som betyder «fisk». Oxford English Dictionary anger sharks ursprung som «osäker», och att ordet «ser ut att ha blivit infört av sjömän från kapten John Hawkins expedition, som hade med sig ett exemplar som ställdes ut i London 1569».

Ett annat ord som härrör från maya, är «cigarr» och «cigarett». Zik är yukatanska för «rök», medan «röka» är zikar på chorti och zikil på chol.

Ordet «orkan» (än tydligare på spanska «huracán» och engelska «hurricane») är tydligt relaterat till mayaguden Jun Raqan (Huracan). Det är dock möjligt att ordet kom in i europeiska språk från karibiska.^[16] Om ordet lånades in från maya till karibiska eller från karibiska till maya är oklart.

Noter

Tryckta källor

• Barrera Vásquez, Alfredo; Juan Ramón Bastarrachea Manzano och William Brito Sansores (1980). Diccionario maya Cordemex : maya-español, español-maya. Mérida, Yucatán, Mexiko: Ediciones Cordemex. OCLC 7550928 
• Bolles, David (1997–). ”Combined Dictionary–Concordance of the Yucatecan Mayan Language” (revidert 2003). Foundation for the Advancement of Mesoamerican Studies, Inc. (FAMSI). http://www.famsi.org/reports/96072/index.html. Läst 12 augusti 2010. 
• Bolles, David; Alejandra Bolles (2004) (revidert nettversjon, 1996 Lee, New Hampshire). A Grammar of the Yucatecan Mayan Language. The Foundation Research Department. http://www.famsi.org/research/bolles/grammar/index.html. Läst 12 augusti 2010 
• Campbell, Lyle (1997). American Indian Languages: The Historical Linguistics of Native America. Oxford Studies in Anthropological Linguistics, nr. 4. New York: Oxford University Press. ISBN 0-195-09427-1 
• Campbell, Lyle; och Una Canger (1978). ”Chicomuceltec's last throes”. International Journal of American Linguistics 44: sid. 228–230. doi:10.1086/465548. ISSN 0020-7071. 
• Campbell, Lyle; och Terrence Kaufman (1976). ”A Linguistic Look at the Olmec”. American Antiquity 41 (1): sid. 80–89. doi:10.2307/279044. ISSN 0002-7316. http://jstor.org/stable/279044. 
• Campbell, Lyle; Terrence Kaufman (oktober 1985). ”Mayan Linguistics: Where are We Now?”. Annual Review of Anthropology 14 (1): sid. 187. doi:10.1146/annurev.an.14.100185.001155. 
• Campbell, Lyle; Terrence Kaufman och Thomas C. Smith-Stark (1986). ”Meso-America as a Linguistic Area”. Language 62 (3): sid. 530–570. doi:10.2307/415477. http://jstor.org/stable/415477. 
• Choi, Jinsook (2002) (PDF). The Role of Language in Ideological Construction of Mayan Identities in Guatemala. Arkiverad från originalet den 2007-03-19. https://web.archive.org/web/20070319225630/http://studentorgs.utexas.edu/salsa/proceedings/2002/papers/choi.pdf. 
• Coe, Michael D. (1987). The Maya (4. revidert). London: Thames & Hudson. ISBN 0-500-27455-X 
• Coe, Michael D. (1992). Breaking the Maya Code. London: Thames & Hudson. ISBN 0-500-05061-9. OCLC 26605966 
• Coon, Jessica (2010). ”Complementation in Chol (Mayan): A Theory of Split Ergativity” (elektronisk versjon). Massachusetts Institute of Technology. http://ling.auf.net/lingBuzz/001072. Läst 12 augusti 2010. 
• Curl, John (2005). Ancient American Poets. Tempe, AZ: Bilingual Press. ISBN 1-931010-21-8. http://red-coral.net/Dzit.html 
• Dienhart, John M. (1997). The Mayan Languages- A Comparative Vocabulary. Universitetet i Odense 
• Edmonson, Munro S. (1968). ”Classical Quiché”. Handbook of Middle American Indians, Vol. 5: Linguistics. Austin: University of Texas Press. sid. 249–268. ISBN 0-292-73665-7 
• Edmonson, Munro S. (1985). ”Quiche Literature”. Supplement to the Handbook of Middle American Indians, Bind 3. Austin: University of Texas Press. ISBN 0-292-77593-8 
• Edmonson, Munro S.; och Victoria R. Bricker (1985). ”Yucatecan Mayan Literature”. Supplement to the Handbook of Middle American Indians, Bind 3. Austin: University of Texas Press. ISBN 0-292-77593-8 
• England, Nora C. (1994). Autonomia de los Idiomas Mayas: Historia e identidad. (Ukuta'miil Ramaq'iil Utzijob'aal ri Maya' Amaaq'.) (2.). Guatemala by: Cholsamaj. ISBN 84-89451-05-2 
• Fabri, Antonella (2003). ”Genocide or Assimilation: Discourses of Women's Bodies, Health, and Nation in Guatemala”. The Politics of Selfhood: Bodies and Identities in Global Capitalism. University of Minnesota Press. ISBN 0-8166-3754-7 
• Fernández de Miranda, María Teresa (1968). ”Inventory of Classificatory Materials”. Handbook of Middle American Indians, Bind 5: Linguistics. Austin: University of Texas Press. sid. 63–78. ISBN 0-292-73665-7 
• (nettversjon) Ethnologue: Languages of the World (15.). Dallas, TX: SIL International. 2005. ISBN 1-55671-159-X. OCLC 60338097. http://www.ethnologue.com. Läst 12 augusti 2010 
• Gossen, Gary (1985). ”Tzotzil Literature”. Supplement to the Handbook of Middle American Indians, Volume 3. Austin: University of Texas Press. ISBN 0-292-77593-8 
• Grenoble, Lenore A.; Lindsay J. Whaley (1998). ”Forord” (PDF). Endangered languages: Current issues and future prospects.. Cambridge University Press. sid. xi-xii. ISBN 0-521-59102-3 
• Houston, Stephen D.; John Robertson och David Stuart (2000). ”The Language of Classic Maya Inscriptions”. Current Anthropology 41 (3): sid. 321–356. ISSN 0010-3204. 
• Kaufman, Terrence (1976). ”Archaeological and Linguistic Correlations in Mayaland and Associated Areas of Meso-America”. World Archaeology 8 (1): sid. 101–118. ISSN 0043-8243. 
• Kettunen, Harri; Christophe Helmke (2005) (PDF). Introduction to Maya Hieroglyphs. Wayeb and Leiden University. http://www.mesoweb.com/resources/handbook/index.html. Läst 12 augusti 2010 
• Lenkersdorf, Carlos (1996). Los hombres verdaderos. Voces y testimonios tojolabales. Lengua y sociedad, naturaleza y cultura, artes y comunidad cósmica. Mexico City: Siglo XXI. ISBN 968-23-1998-6 
• Longacre, Robert (1968). ”Systemic Comparison and Reconstruction”. Handbook of Middle American Indians, Bind 5: Linguistics. Austin: University of Texas Press. sid. 117–159. ISBN 0-292-73665-7 
• McQuown, Norman A. (1968). ”Classical Yucatec (Maya)”. Handbook of Middle American Indians, Bind 5: Linguistics. Austin: University of Texas Press. sid. 201–248. ISBN 0-292-73665-7 
• Oxlajuuj Keej Maya' Ajtz'iib' (OKMA) (1993). Maya' chii'. Los idiomas Mayas de Guatemala. Guatemala by: Cholsamaj. ISBN 84-89451-52-4 
• Read, Kay Almere; och Jason González (2000). Handbook of Mesoamerican Mythology. Oxford: ABC-CLIO. ISBN 1-85109-340-0. OCLC 43879188 
• Robertson, John (1977). ”Proposed revision in Mayan subgrouping”. International Journal of American Linguistics 43:: sid. 105–120. doi:10.1086/465466. 
• Robertson, John och Stephen Houston (2002). ”El problema del Wasteko: Una perspectiva lingüística y arqueológica”. XVI Simposio de InvestigacionesArqueológicas en Guatemala. Museo Nacional de Arqueología y Etnología, Guatemala. sid. 714–724 
• Sapper, Karl (1912). Über einige Sprachen von Südchiapas. sid. 295–320. 
• Schele, Linda; David Freidel (1990). A Forest of Kings: The Untold Story of the Ancient Maya. New York: William Morrow. ISBN 0-688-07456-1 
• Soustelle, Jacques (1984). The Olmecs: The Oldest Civilization in Mexico. New York: Doubleday and Co. ISBN 0-385-17249-4 
• Spence, Jack; David R. Dye, Paula Worby, Carmen Rosa de Leon-Escribano, George Vickers och Mike Lanchin (August 1988). Promise and Reality: Implementation of the Guatemalan Peace Accords. Hemispheres Initiatives. http://lanic.utexas.edu/project/hemisphereinitiatives/promise.htm. Läst 12 augusti 2010 
• Suaréz, Jorge A. (1983). The Mesoamerican Indian Languages. Cambridge Language Surveys. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-22834-4 
• Tozzer, Alfred M. (1977) [1921]. A Maya Grammar (nyutgivelse). New York: Dover Publications. ISBN 0-486-23465-7 

• Mayaspråk på Ethnologue
• Mayaspråk på Summer Institute of Linguistics (SIL)
• Mayaspråk på Native Languages
• Academia de Lenguas Mayas de Guatemala
• Sökbar databas med ord från mayaspråk på Syddansk Universitet
• Mayaskrift på Omniglot
• Mayaskrift på Ancient Scripts