Ruud Lubbers

Rudolphus Franciscus Marie "Ruud" Lubbers, född 7 maj 1939 i Rotterdam, död 14 februari 2018 i Rotterdam,^[9] var en nederländsk politiker från det konservativa partiet Kristdemokratisk appell.

Ruud Lubbers
Född	Rudolphus Franciscus Marie Lubbers 7 maj 1939[1][2][3] Rotterdam[4], Nederländerna
Död	14 februari 2018[5][1][2] (78 år) Rotterdam[6], Nederländerna
Begravd	Romersk Katolske Kirkegård Skt. Laurentius
Medborgare i	Konungariket Nederländerna
Utbildad vid	Erasmusuniversitetet i Rotterdam Canisius College, Nijmegen
Sysselsättning	Nationalekonom, professor, fredsaktivist, entreprenör, politiker, diplomat, universitetslärare
Befattning
Nederländernas ekonomiminister regeringen Den Uyls (1973–1977)[6] Representanthusledamot i Nederländerna (1977–1977)[6] Representanthusledamot i Nederländerna (1977–1982)[6] Nederländernas allmänna minister regeringen Lubbers I, regeringen Lubbers II och regeringen Lubbers III (1982–1994)[6] Nederländernas premiärminister regeringen Lubbers I, regeringen Lubbers II och regeringen Lubbers III (1982–1994)[6] Representanthusledamot i Nederländerna (1986–1986)[6] Representanthusledamot i Nederländerna (1989–1989)[6] Minister for Netherlands Antillean Affairs regeringen Lubbers III (1989–1989) Minister for Netherlands Antillean Affairs regeringen Lubbers III (1994–1994)[7] Minister van staat (1995–2018)[6] FN:s flyktingkommissarie (2001–2005)[6] Informateur (Nederland) (2010–2010)[6]
Arbetsgivare	Harvard University Hollandia (1965–1973) Tilburguniversitetet (1995–2001)
Politiskt parti
Kristdemokratisk appell (1980-10-11–2018-02-14)[6] Katolska Folkpartiet (1964–1980-10-10)[6]
Maka	Ria Lubbers (g. 1962–2018)
Barn	Bart Lubbers (f. 1965)
Utmärkelser
Riddare i Nederländska Lejonorden (1978) Hedersdoktor vid Georgetownuniversitet (1989) Robert Schumanmedaljen (1991) Orden wider den tierischen Ernst (1993)[8] Storkorset i Nederländska Lejonorden (1994)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Lubbers var ekonomiminister 1973–1977 och premiärminister 1982–94. Han är därmed den premiärminister som tjänstgjort längst tid på denna post i Nederländerna. Hans politik kännetecknades av marknadsliberala lösningar och han ansågs politiskt stå Margaret Thatcher nära.

I januari 2001 efterträdde Lubbers Sadako Ogata som FN:s flyktingkommissarie och chef för FN:s flyktingsekretariat (UNHCR). Han tvingades avgå i februari 2005 på grund av anklagelser om sexuella trakasserier.^[10]