Slukhål
Ett slukhål (även kallat sjunkhål,[1] eller på en glaciär glaciärbrunn[2], eller på kalksten) är ett naturligt bildat dräneringshål där vatten leds ner från is- eller markytan till djupare liggande tunnelsystem. Slukhål förekommer främst i karstområden men även på glaciärer. Om ett slukhål bildas plötsligt, genom att taket på en underjordisk grotta kollapsar, är den korrekta termen för detta en instörtningsdolin.[3]
Olika varianter
Slukhål på is
Slukhål på glaciärer kallas glaciärbrunnar. De leder ner smältvatten från ytan till de vattendrag som i glaciärens botten leder ut vattnet till glaciärens framkant, ibland flera kilometer bort.
Även på istäckta sjöar och vattendrag bildas slukhål. De kallas ibland även slurkhål.[4] Regn- eller smältvatten på isytan har högre densitet än isen, så vattnet letar sig ner i sprickor i isen som sakta kan vidgas till slukhål. Sådana slukhål är oftast bara någon decimeter i diameter men kan i ovanliga fall bli uppemot två meter i diameter. Slukhålen kan vara svåra att se när isen är vattentäckt, och om till exempel en långfärdsskridskoåkare fastnar med ena skridskon och benet i ett slukhål kan detta ge upphov till allvarliga skador.
Slukhål i marken
Slukhål i marken bildas främst i områden med karst. Slukhålen dränerar vatten från markytan ner till berggrunden som ofta består av kalksten, där vatten med lågt pH-värde kan lösa upp kalkstenen ovanför och därmed bilda ett nätverk av kalkstensgrottor med gångar och ibland stora salar.
Om taket på en sådan kalkstensgrotta plötsligt kollapsar och störtar ner i grottan uppstår en så kallad instörtningsdolin, som sedan bildar en permanent dolin (nedsjunken mark i ett karstområde).
Områden som präglats av denna typ av underjordisk erosion kallas karstlandskap efter bergsplatån Karst i gränstrakterna mellan Kroatien, Slovenien och Italien.[5]
Instörtningsdoliner kan dock även uppstå under andra förhållanden, som till exempel i områden med övergivna gruvor eller till följd av markerodering på grund av brustna vattenrör. Den 23 februari 2007 bildades en stor instörtningsdolin i Guatemala City. Flera personer, byggnader och en lastbil försvann ned i det stora hålet. I det fallet var det ett läckande avloppsrör som eroderat marken.[6] Den 29 maj 2010 uppstod ett nytt hål i samma område på grund av kraftigt regn under orkanen Agathas framfart i kombination med ett undermåligt avloppsrör. Ett trevåningshus försvann ner i det 22 meter vida och 31 meter djupa hålet.[7]
Vintertid kan doliner med omgivande höga berg få extremt låga temperaturer på grund av att kall luft rinner ner från de omgivande bergen och stannar i dolinern. Temperaturer ned mot -45°C har lokalt uppmätts i doliner i Alperna.[8]
Slukhål till havs
Innan man förstod att land efter en nedisning höjde sig ur havet, trodde man att havsytans undansjunkande i förhållande till land, den så kallade vattuminskningen, berodde på att det någonstans uti världshavet fanns slukhål där havsvatten störtade ner i jordens inre. Teorin kallades för slukhålsteorin.
Det finns dock instörtningsdoliner till havs, främst i vikar och grundare vatten. Dessa kallas blå hål.
Exempel på slukhålsolyckor
- 2013: 28 februari 2013 uppstod en instörtningsdolin under ett sovrum i ett hus i Seffner, Florida och slukade upp en 37-årig man som precis gått och lagt sig.[9][10] Instörtningsdoliner är relativt vanliga i mellersta Florida där berggrunden till stor del består av kalksten.[11]
- 2014: 12 februari 2014 rasade åtta av bilarna på National Corvette Museum i Bowling Green, Kentucky ner i ett slukhål som uppstod i en utställningshall.[12]
- 2014: 26 november 2014 uppstod ett slukhål vid Kårallen, Linköpings universitet. Ingen person skadades men viss skada på egendom skedde.[13]
- 2017: 30 juli 2017 uppstod ett slukhål på Domsjö fabriksområde i Örnsköldsvik. Slukhålet uppstod på grund av ett brustet avloppsrör från fabriken, ingen person skadades.[14]