William Bragg (fysiker)
Sir William Henry Bragg, född 2 juli 1862 i Wigton i Cumberland (i nuvarande Cumbria), död 12 mars 1942 i London, var en brittisk fysiker och kemist som också var verksam i Australien. Han var far till Lawrence Bragg.
William Bragg  | |
 | |
| Född | William Henry Bragg 2 juli 1862[1][2][3] Wigton, Cumberland (i nuvarande Cumbria), England, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 12 mars 1942 (79 år) London, Storbritannien |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Trinity College, Cambridge, [4] Old Grammar School[4] King William's College[4]  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare, matematiker[5], lacrossespelare, kemist, kristallograf |
| Befattning | |
| Ordförande för Royal Society (1935–1940) | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Adelaide University College London University of Leeds (1909–1915) |
| Maka | Gwendoline Todd[6] |
| Barn | Lawrence Bragg (f. 1890)[7][6] Robert Charles Bragg (f. 1892)[6] |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysik (1915)[8][9] Bakerföreläsningen (1915) Matteuccimedaljen (1915) Rumfordmedaljen (1916)[4] Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[10] Copleymedaljen (1930)[11] Franklinmedaljen (1930) Faraday-medaljen (1936) John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen (1939) Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden Fellow of the Royal Society | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Karriär
Bragg bedrev universitetsstudier i Storbritannien och var därefter verksam där, till dess att han 1885 utnämndes till professor i matematik och fysik i Adelaide i Australien. År 1909 kallades han till professor i fysik vid universitetet i Leeds och var från 1915 professor i fysik vid University College London. År 1923 blev han direktor för The Royal Institution of Great Britain och för Davy Faraday Research Laboratory.
Sedan den tyske fysikern Max von Laue 1912 påvisat röntgenstrålarnas interferens genom att låta strålarna passera en kristallplatta, blev Bragg livligt intresserad av fenomenet, och började med sin son göra liknande undersökningar av fenomenet. Han är känd för att genom sina iakttagelser kunnat uppställa den Braggska relationen. Han konstruerade även med sin son den första röntgenspektrometern.
Utmärkelser
Bragg erhöll Nobelpriset i fysik 1915 tillsammans med sonen Lawrence för att ha upptäckt röntgenkristallografi. Han tilldelades Matteuccimedaljen samma år, Rumfordmedaljen 1916, Copleymedaljen 1930 och Franklinmedaljen samma år.
Asteroiden 11150 Bragg är uppkallad efter honom.[12]
Böcker av William Bragg
- Studies in Radioactivity (1912)
- X-Rays and Crystal Structure (1915)
- The World of Sound (1920)
- Concerning the Nature of Things (1925)
- Old Trades and New Knowledge (1926)
- The Universe of Light (1933)
Referenser
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Noter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör William Bragg (fysiker).- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1915
- Nobelprize.org, William Bragg - biografi
- Biografi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
