1862

Januari

• 8 januari – Den sista offentliga avrättningen i Stockholm äger rum vid Olaus Magnus väg i Hammarbyhöjden. Platsen finns kvar, utmärkt med en minnesskylt. Femton år senare, 1877, avskaffas offentliga avrättningar i fredstid i Sverige.

• 30 januari – Det amerikanska pansarfartyget USS Monitor sjösätts.

Februari

• 18 februari – Sällskapet Concordia i Örebro instiftas. Sällskapets syfte är kulturell samvaro.

Mars

• 9 mars – Nordstaternas USS Monitor (konstruerad av John Ericsson) i strid med sydstaternas CSS Virginia i sjöslaget vid Hampton Roads.
• 17 mars – Mellan Helsingfors och Tavastehus öppnas den första järnvägen i Finland.^[1]
• 21 mars – Sverige inför en kommunallag, samt inrättar landstingen som får ansvar för sjuk- och hälsovård.
• 22 mars – Italien erkänner San Marinos självständighet under italienskt protektorat.^[2]

Maj

• 1 maj–1 november – Världsutställning hålls i London.
• 21 maj – En kvartersbrand utbryter i Göteborg.^[3]

Augusti

• 1 augusti – Statsbanan Hallsberg–Örebro invigs.
• 3 augusti – Örebro stadsbibliotek invigs.
• 28–30 augusti – Nordstaterna besegras av sydstaterna i det andra slaget vid Bull Run.^[4]

September

• 17 september – Slaget vid Antietam utkämpas under amerikanska inbördeskriget.
• 30 september – I preussiska lantdagens budgetutskott yttrar den nyblivne ministerpresidenten Otto von Bismarck: Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och majoritetsbeslut... utan genom järn och blod och kommer därefter att vara känd som "järnkanslern".

Oktober

• 3 oktober – Den norska järnvägen Kongsvingerbanen öppnas.
• 10 oktober – För att skydda den så kallade Rumskullaeken i småländska Norra Kvill (Sveriges största träd och möjligen tusen år gammal) utfärdas en bestämmelse om, att den inte får uttas till avverkning.
• 12 oktober – Trollhättans kyrka invigs i den nybildade Trollhättans församling i Sverige på Tacksägelsedagen.^[5]
• 21 oktober – USA erkänner Liberia.^[6]

November

• 4 november – Stambanan Stockholm-Göteborg invigs av Karl XV. Resan tar 14 timmar.

Okänt datum

• Franska skolan grundas i Stockholm.
• De svenska prästernas tionde byts ut mot fasta avgifter.
• Nils Mandelgrens stora verk om svenska kulturskatter utkommer i Paris.
• Den svenska Kungliga krigsskolan startas inom ramen för Krigsakademien.
• Franz Berwalds opera Estrella de Soria gör succé.
• Den satiriska svenska tidningen Söndags-Nisse börjar utkomma.
• Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus utkommer och väcker långvarig teologisk strid.
• Kungliga Dramatiska Teatern får egen lokal vid Kungsträdgården i Stockholm.
• Studentexamen införs som avslutning på det svenska gymnasiet.
• Norrmännen försöker få till stånd en revidering av unionsfördraget, men statsrådet skjuter upp frågan.
• Prins Vilhelm av Danmark blir kung Georg I av Grekland, efter att prins Oscar tackat nej.
• Otto von Bismarck blir Ministerpresident i Preussen.
• Johannelunds missionsinstitut (numera Johannelunds teologiska högskola) grundas av EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen).
• Sveriges första elevkår startas i Borås på Sven Eriksson-gymnasiet under namnet "Elevkåren Teknis".
• Spritföretaget Bacardi grundas.
• Gymnasist föreningen GGF Verdandi introduceras till Vasaskolan i Gävle och anses också vara av av de äldsta elevföreningarna i Sverige.

• 10 januari – Reed Smoot, amerikansk republikansk politiker och religiös ledare, senator 1903–1933.
• 23 januari – Ovington Weller, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927.
• 28 januari – Martin K. Gantz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1893.
• 3 februari – James Clark McReynolds, amerikansk politiker och jurist, domare i USA:s högsta domstol 1914–1941.
• 4 februari – Hjalmar Hammarskjöld, svensk politiker, Sveriges statsminister 1914–1917.
• 7 februari – Horace F. Graham, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1917–1919.
• 27 februari
  • Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
  • Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1935.
• 4 mars – George H. Prouty, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1908–1910.
• 23 mars – Olga Adamsen, svensk skådespelare.
• 31 mars – Claude A. Swanson, amerikansk demokratisk politiker.
• 9 april – Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
• 11 april – Samuel Winslow, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1913–1925.
• 14 april – Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.
• 24 april – Nathaniel B. Dial, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1925.
• 27 april – Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.
• 8 maj – Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
• 11 maj – Franklin S. Billings, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1925–1927.
• 13 maj – Wilhelm Westrup, svensk affärsman, industriman och riksdagsman.
• 30 maj – Anton Azbe, slovensk konstnär.
• 5 juni – Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
• 12 juni – James H. Brady, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1918.
• 4 juli – Walter L. Fisher, amerikansk republikansk politiker.
• 14 juli – Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
• 15 juli – Frank P. Flint, amerikansk republikansk politiker, senator 1905–1911.
• 17 juli – Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
• 25 juli – Alfred Paloheimo, finländsk finans- och industriman.
• 2 augusti – Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
• 7 augusti – Victoria av Baden, drottning av Sverige 1907–1930, gift med Gustaf V.
• 22 augusti
  • Claude Debussy, fransk kompositör.
  • Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
• 25 augusti – Louis Barthou, fransk politiker.
• 29 augusti – Maurice Maeterlinck, belgisk författare, nobelpristagare.
• 30 augusti – Lawrence C. Phipps, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1919–1931.
• 19 september – Arvid Lindman, svensk politiker, sjömilitär och industriledare, Sveriges statsminister 1906–1911 och 1928–1930.
• 20 september – Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
• 25 september – Léon Boëllmann, fransk kompositör.
• 6 oktober
  • Joseph Weldon Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1901–1913.
  • Albert J. Beveridge, amerikansk historiker och politiker, senator 1899–1911.
• 9 oktober – Henry L. Myers, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911–1923.
• 10 oktober – Nils Sonesson, borgmästare i Söderhamn.
• 11 oktober – Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
• 19 oktober – Bertram Tracy Clayton, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1899–1901.
• 21 oktober – Folke Zettervall, svensk arkitekt.
• 22 oktober – Alexandra Skoglund, svensk högerkvinna.
• 23 oktober – August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
• 15 november – Gerhart Hauptmann, tysk dramatiker och författare, nobelpristagare.
• 17 november – Kristine Wicksell, svensk diplomat.
• 20 december – Washington Ellsworth Lindsey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Mexico 1917–1919.
• 22 december – Walter Samuel Goodland, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1943–1947.
• 31 december – Albert Sleeper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1917–1921.

Första kvartalet

Januari

• 4 januari – John Hemphill, 58, amerikansk politiker, senator 1859–1861.
• 10 januari – Samuel Colt, 47, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
• 18 januari – John Tyler, 71, amerikansk politiker, USA:s president 1841–1845.
• 21 januari – Božena Němcová, 41, tjeckisk författare.

Februari

• 3 februari – Jean-Baptiste Biot, 87, fransk fysiker.
• 8 februari – Elisha D. Cullen, 62, amerikansk politiker, kongressledamot 1855–1857.
• 9 februari – Carl Norstedt, 64, svensk boktryckare.
• 18 februari – Pierre Bretonneau, 83, fransk läkare.
• 24 februari – Bernhard Severin Ingemann, 72, dansk författare.
• 27 februari – Gabriele Possenti, 23, italiensk passionistbroder, helgon.

Mars

• 17 mars – Jacques Fromental Halévy, 62, fransk kompositör.
• 18 mars – Jacob Letterstedt, 65, svensk företagsledare och donator.
• 23 mars – Sophie Adlersparre, 54, svensk konstnär.

Andra kvartalet

April

• 

  6 april – Albert Sidney Johnston, 59, amerikansk militär, general i sydstatsarmén, stupade i slaget vid Shiloh.
• 19 april – Louis P. Harvey, 41, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862.
• 22 april – Carl Gustaf Söderstrand, 61, finländsk målarmästare och företagare.

Maj

• 1 maj – J.L.C. Schroeder van der Kolk, 65, nederländsk läkare.
• 5 maj – Carl August Adlersparre, 51, svensk greve, kammarherre och författare.
• 6 maj – Henry David Thoreau, 44, amerikansk författare och filosof.
• 9 maj – Theodor Bilharz, 37, tysk läkare.
• 12 maj – Ib Ibsen, 60, dansk anatom.
• 13 maj – Fredric Westin, 79, svensk historie- och porträttmålare.
• 25 maj – Juana Azurduy de Padilla, 81, boliviansk gerillaledare och frihetshjältinna.
• 28 maj – Lev Mej, 40, rysk författare.
• 29 maj
  • Anton Wilhelm Arppe, 72, finländsk arkitekt.
  • Henry Thomas Buckle, 40, brittisk historiker.

Juni

• 17 juni
  • Charles Canning, 49, brittisk statsman.
  • Giuseppe Montanelli, 49, italiensk jurist, politiker och författare.
• 20 juni – Barbu Catargiu, 54, rumänsk politiker.

Tredje kvartalet

Juli

• 2 juli – Charles Mayer, 63, tysk pianist.
• 18 juli – Johan Peter Hollman, 73, svensk guldsmed.
• 24 juli – Martin Van Buren, 79, amerikansk politiker, USA:s president 1837–1841.
• 25 juli – Reuel Williams, 79, amerikansk demokratisk politiker, senator 1837–1843.

Augusti

• 16 augusti – Warren Winslow, 52, amerikansk demokratisk politiker.
• 20 augusti – Sydenham Moore, 45, amerikansk militär och politiker.
• 28 augusti – Albrecht Adam, 76, tysk batalj- och hästmålare.

September

• 8 september – Charlotta Arfwedson, 86, svensk konstnär och politisk aktivist.
• 12 september – John Renshaw Thomson, 61, amerikansk politiker, senator 1853–1862.
• 17 september – Bonaventura Carles Aribau, 63, nykatalansk skald.
• 26 september – Hans Christian Petersen, 69, norsk jurist och politiker.
• 30 september – Jacob W. Miller, 62, amerikansk politiker, senator 1841–1853.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 10 oktober – Ludwig Hassenpflug, 68, kurhessisk statsman.
• 17 oktober – Charles Tillinghast James, 57, amerikansk ingenjör och politiker, senator 1851–1857.

November

• 8 november – Anders Johan Hipping, 73, finländsk präst och historiker.
• 13 november – Ludwig Uhland, 75, tysk poet.
• 17 november – Leopold Kupelwieser, 66, österrikisk konstnär.
• 21 november – Eugen Hess, 38, tysk målare.

December

• 20 december – James Pearce, 57, amerikansk politiker, senator 1843–1862.
• 28 december – Georg Theodor Chiewitz, 47, svensk-finländsk arkitekt.

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1862.
  Bilder & media