Bombattentatet i Omagh

bombattentat 1998 på Nordirland

Bombattentatet i Omagh ägde rum den 15 augusti 1998 då Real Irish Republican Army (RIRA) lämnade en röd Vauxhall Cavalier (Opel Ascona) med en 230 kg tung hemgjord bomb i samhället Omaghs centrum. Bombmännen kunde inte hitta en parkeringsplats i närheten av det huvudsakliga målet domstolsbyggnaden och lämnade därför bilen på Market Street cirka 400 meter därifrån.[9][10] Som ett resultat av detta blev de tre telefonvarningarna om var bomben skulle finnas felaktiga och polisstyrkan RUC som evakuerade folk trodde att bomben fanns utanför domstolsbyggnaden.[9] De upprättade snabbt avspärrningar för att hålla civila borta från en eventuell explosion vid domstolsbyggnaden, vilket resulterade i att folk flyttades vidare ut i förmodad säkerhet på Market Street där bomben i verkligheten fanns.[9] Strax efter att evakueringen hade slutförts exploderade bomben mitt i folkvimlet på gatan och dödade 29 människor och skadade 220 andra. Denna attack blev den dödligaste någonsin under konflikten i Nordirland.[10]

Bombattentatet i Omagh
Del av Konflikten i Nordirland
Omagh Memorial Garden.
PlatsOmagh, Nordirland
Koordinater54°36′01″N 07°17′56″V / 54.60028°N 7.29889°V / 54.60028; -7.29889
Datum15 augusti 1998
15.10 (BST)
MålDomstolsbyggnaden[1]
AttacktypBilbomb
Dödsoffer29[2][3][4][5]
SkadadeCirka 220 redovisades initialt,[6] senare artiklar angav över 300.[3][7][8]
GärningsmänReal IRA (RIRA)[3][4][5]

Efterspel

Bombdådet ledde till krav på fred över hela världen och de irländska och brittiska regeringarna införde nya antiterrorist-lagar som skulle stoppa RIRA.[11][12] RIRA blev även pressad av Provisoriska IRA (PIRA) när medlemmar ur PIRA besökte ett 60-tal personer som hade kopplingar till RIRA och sade åt dem att upplösa sig och inte inkräkta på PIRA:s vapengömmor.[13] Organisationen var extremt skakad, vilket även inkluderade McKevitt och Sands-McKevitt eftersom båda dessa tvingats flytta när media nämnde McKevitts namn i samband med bombningen, och RIRA förklarade ett eldupphör den 8 september.[14][15]

Irish Republican Socialist Party krävde även att deras militanta gren Irish National Liberation Army skulle skriva under långfredagsavtalet vilket grupperingen gjorde 1999.[16]

Offer

Bombattentatet krävde 29 dödsoffer. 21 personer dödades på platsen, medan 8 avled på väg till eller på sjukhuset.[17]

  • Rocio Abad Ramos (23)
  • James Barker (12)
  • Fernando Blasco Baselga (12)
  • Geraldine Breslin (43)
  • Deborah-Anne Cartwright (20)
  • Gareth Conway (18)
  • Breda Devine (1)
  • Oran Doherty (8)
  • Adian Gallagher (21)
  • Esther Gibson (36)
  • Mary Grimes (66)
  • Olive Hawkes (60)
  • Julia Hughes (21)
  • Brenda Logue (17)
  • Jolene Marlow (17)
  • Ann McCombe (48)
  • Brian McCrory (54)
  • Samantha McFarland (17)
  • Sean McGrath (61)
  • Sean McLaughlin (12)
  • Avril Monaghan (30)
  • Maura Monaghan (1)
  • Alan Radford (16)
  • Elizabeth Rush (57)
  • Veda Short (56)
  • Philomena Skelton (49)
  • Bryan White (27)
  • Frederick White (60)
  • Lorraine Wilson (15)

Referenser

Externa länkar