Färöarnas kommuner

Den första kommunen på Färöarna var Tórshavnar kommuna som grundades redan 1866. Senare blev hela ögruppen indelad i kommuner 1872, och dessa delades senare in i än mindre kommuner med åren. Den hittills sista kommunen som delades var Argja kommuna 1978, som på nytt togs in i Tórshavnar kommuna 1997. På slutet av 1990-talet tillsattes en nämnd, Kommununevndin, som kom med sin konklusion 1998. Nämnden ansåg att det inte skulle finnas någon kommun med mindre än 2 000 invånare, men om detta någon gång kommer att ske blir en politisk fråga. Senast under sitt tal på Ólavsøkan 2009 sade statsminister Kaj Leo Johannesen att hans regering ska arbeta vidare med att reducera antalet kommuner till sju.^[2]

Regeringen har också beslutat att man inte kommer tvinga fram några sammanslagningar utan alla beslut får tas på kommunnivå. I vissa mindre kommuner finns motstånd mot sammanslagningar, något som gör processen långsammare. Man har kommit fram till att skapa två typer av kommuner: Större kommuner (eller stadskommuner), och mindre kommuner som antingen försöker undgå sammanslagning till storkommunerna, eller som försöker slå sig samman med andra småkommuner. Geografiskt stora Sunda kommuna är ett exempel på det sistnämnda.

Kommunen leds av ett valt kommunstyre (lokalt kallat bý- eller bygdaráð efter kommunens storlek), som utsatts av en borgmästare (borgarstjóri), medan rådmannen, som kallas "kommundirektör" (kommunustjóri) eller "kommunsekreterare" (kommunuskrivari) är den högsta administrativa chefen i kommunen. Eftersom färöiska val är personval så är borgmästaren nästan alltid den som får flest röster i kommunvalet, medan viceborgmästaren är den med näst flest röster.

De större kommunerna organiseras i Kommunusamskipan Føroya (KFS), medan de flesta andra (och mindre kommunerna) är med i Føroya Kommunufelag (FKF). Kommunernas direkta överordnade är inrikesministern Annika Olsen (FF).

Kommunernas namn följer ett genitivmönster där till exempel Fuglafjarðar kommuna betyder Fuglafjørðurs kommun. Tidigare innehöll också kommunens namn benämningen socken (sókn), vilket gjorde att kommunen hette Fuglafjarðar sóknar kommuna (Fuglafjørðurs sockens kommun). Detta var för att kommunerna tidigare följde den kyrkliga indelningen, vilket senare ändrades. De allra första kommunerna baserades på prästgälder i öriket.

Namn	Centralort	Karta	Grundad	Invånare[3]	Area[4]	Region
Eiðis kommun	Eiði		1892	679	37	Eysturoy
Eysturs kommun	Norðragøta		2009	2 010	42	Eysturoy
Fámjins kommun	Fámjin		1908	88	13	Suðuroy
Fuglafjørðurs kommun	Fuglafjørður		1918	1 499	23	Eysturoy
Fugloys kommun	Hattarvík		1932	41	11,2	Norðoyar
Hovs kommun	Hov		1920	110	10	Suðuroy
Húsars kommun	Húsar		1931	43	16	Norðoyar
Húsavíks kommun	Húsavík		1930	118	26	Sandoy
Hvalbas kommun	Hvalba		1878	713	40	Suðuroy
Hvannasunds kommun	Hvannasund		1950	389	33	Norðoyar
Klaksvíks kommun	Klaksvík		1908	4 952	99,4	Norðoyar
Kunoys kommun	Kunoy		1931	129	35,5	Norðoyar
Kvívíks kommun	Kvívík		1913	587	49	Norðurstreymoy
Nes kommun	Nes		1967	1 226	14	Eysturoy
Porkeris kommun	Porkeri		1908	297	14	Suðuroy
Runavíks kommun	Runavík		1967	3 877	47	Eysturoy
Sandurs kommun	Sandur		1930	539	48	Sandoy
Sjóvars kommun	Strendur		1896	956	33	Eysturoy
Skálavíks kommun	Skálavík		1930	132	29	Sandoy
Skopuns kommun	Skopun		1930	446	9	Sandoy
Skúvoys kommun	Skúvoy		1930	42	13	Sandoy
Sumbas kommun	Sumba		1908	343	25	Suðuroy
Sunda kommun	Norðskáli		1944	1 698	158	Norðurstreymoy[5]
Sørvágurs kommun	Sørvágur		1915	1 103	84	Vágar
Tórshavns kommun	Tórshavn		1866	20 382	214	Suðurstreymoy
Tvøroyris kommun	Tvøroyri		1879	1 711	43	Suðuroy
Vágars kommun	Miðvágur		2009	1 983	103	Vágar
Vágurs kommun	Vágur		1906	1 331	21	Suðuroy
Vestmannas kommun	Vestmanna		1892	1 208	52	Norðurstreymoy
Viðareiðis kommun	Viðareiði		1950	354	30	Norðoyar

• Gøta kommun och Leirvíks kommun slogs samman till Eysturkommuna.
• Miðvágurs kommun och Sandavágurs kommun slogs samman till Vágars kommun.
• Svínoys kommun slogs in i Klaksvíks kommun.
• Funningurs kommun slogs in i Runavíks kommun